Under de senaste åren har Wasa Teater med sina barnpjäser satsat på klassiker som Pippi Långstrump, Aladdin och nu Pelle Svanslös. Tidigare har den sistnämnda spelats här det ödesdigra året 1953, då teatern brann. För min egen generation, det vill säga efterkrigsgenerationen var böckerna om Pelle Svanslös läsfavoriter, lättillgängliga och lagom spännande. Författaren Gösta Knutsson, själv barnlös, gjorde succé med Pelle Svanslös, en berättelse som startade som en radiosaga på 1930-talet. Det blev under åren 1939 till 1951 hela elva Svanslösböcker. De flesta figurerna i dessa hade förlagor i det verkliga livets Uppsala, där Knutsson levde. Pelle Svanslös lär vara hans alter ego, medan Maja Gräddnos hade Knutssons hustru som förebild. Elake Måns ”inspirerades” av den tidens tyranner, Hitler och Mussolini. Men Uppsalaborna kände också igen förebilderna till Måns medlöpare Bill och Bull.
Den föreliggande dramatiseringen, gjord av Anneli Mäkelä, väver ihop skeenden ur flera av böckerna till en löst sammanhängande story. I Wasa Teaters version har böckernas Uppsala gjorts om till Vasa. Anneli Mäkeläs scenversion innefattar också fina sångtexter av Wava Stürmer. Regissören Agneta Lindroos har gjort mobbningstematiken tydligare, likaså vägarna ut ur utanförskap. Pelle får med nya vänners hjälp mod att stå upp mot den elake Måns.
Scenografin av Annika Tosti ger oss kattperspektiv med lågt placerade luckor för entréer och sortier. Kreativa kattkostymer och fantasifulla peruker är visuellt tilltalande, men inte alltid så ”kattiga”. Linn Wara och Fia Derghokasian har i dem tagit ut svängarna rejält.
Johan Aspelins Pelle är precis så sympatisk som Knutsson framställer honom. Maria Udd gör två kattor som är Pelles vänner: i första akten Gullan från Arkadien och i andra den ljuva Maja Gräddnos, som Pelle blir kär i och slutligen gifter sig med.
Vänskapen med taxen Max, spelad av Markus Lytts, minns jag inte från min tidiga Pelleläsning. Men den känns i dagsperspektiv aktuell – hur människor kan reagera då nån blir vän med någon som upplevs som för annorlunda!
Elake Måns roll ger Tove Quickström stort spelrum för karikering av tufft beteende, hennes rörelser och minspel träffar mitt i prick. Under pjäsens förlopp framstår Måns som en looser. Till och med hans medlöpare, de kuschade Bill och Bull, läckert gestaltade av Lina Ekblad och Jakob Johansson, ”mopsar upp sig” mot hans tyranni. Jan-Christian Söderholm får i första akten spela ut som frisören Fritz med yvig gestik och förnäm accent. Även Carola Sarén gör några maffigt komiska biroller.
Det blir en en lätt poetisk klassikerkväll i katternas värld. Med lagom klös utan onödigt viftande pekpinnar.
text Carita Nyström
foto frank a. unger
Wasa Teater:
Pelle Svanslös. Baserad på Gösta Knutssons böcker. Regi och koreografi: Agneta Lindroos. Dramaturgi: Anna Simberg. Scenografi: Annika Tosti. Kostymdesign: Linn Wara. Sångtexter: Wawa Stürmer. Medverkande: Johan Aspelin, Lin Ekblad, Markus Lytts, Tove Qvickström, Carola Sarén, Maria Udd, Jan-Christian Söderblom, Dennis Hansson, Jacob Johansson.
Spelas till 5.5. 2018
