Vem är dagens Billy Idol?

av Janne Wass

Marcus Prests gedigna essä om Billy- Idol öppnar för ett stickspår som jag gärna tar lyra på: nämligen frågan ”vem är 2010-talets Billy Idol?” Om den väteperoxidblekta sexmaskinen Idol med sin förkärlek för cyberpunk både tänjde gränserna för vad som var anständigt i offentligheten och fungerade som en pionjär för visuellt världsbygge i sina musikvideor, vilken är då den mainstreampopartist som i vårt tidevarv känts relevant ur en chockaspekt, vår tids enfant terrible?

Kanye West ligger nära till hands. Men Kanyes självcentrerade storhetsvansinne känns mer som ett symptom på dagens Paradise Hotel-samhälle än som någon som utmanar gränser. Talar vi om cyberpunk, så är det Janelle Monáe som gjort det överlägset bäst med sitt Metropolis-koncept, en audiovisuell hiphopvision om en dystopisk framtid med undertoner av jazz, feminism och George Orwell. Men Monáe är helt enkelt för snäll för att på allvar utmana.

Mitt tips är sydafrikanska Die Antwoord, en kontroversiell multimedia/electronic/hiphop-duo som blivit en symbol för den vulgära motkulturen zef, associerad med sydafrikansk white trash-arbetarklass. Där Billy Idol på 1980-talet kunde uppröra med vad Prest kallar för sin ”persona”, en uppenbar roll, har det under 2010-talet varit nästan omöjligt att att skapa rubriker med ren och skär performans. Die Antwoord, däremot, balanserar i ett gränsland mellan verklighet och fiktion, det är omöjligt för en utomstående att avgöra hur mycket av vulgariteten och det politiskt inkorrekta som är ironi och hur mycket som är verklighet, vilket skapar en läcker spänning, framför allt för en PK-medveten millennialgeneration.

Die Antwoord har meddelat att de lägger av efter sin nästa skiva, men det är omöjligt att veta hur sant det uttalandet ä

Janne Wass

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.