Män måste lära sig ta ansvar

av Nana Blomqvist

Då Marco Vega växte upp på Malmös gator var han själv en del av problemet: manlighetsnormen krävde att han använde våld och framstod som tuff. I dag försöker han hjälpa pojkar att hitta ut ur den destruktiva manlighetskulturen.

– Jag har tre föräldrar: mamma, pappa och gatan.

Det säger svenske Marco Vega, som besöker Finland för att fortbilda finländska aktörer på fältet för jämställdhets- och fostringsarbete i hur man kan jobba mot destruktiva maskulinitetsnormer.

Vega har vuxit upp med mansnormernas tuffare uttryck. Han och hans familj flyttade till Sverige från Chile då han var 11 år gammal, och han tillbringade en del av sin ungdom på Malmös gator. Det hårda livet på gatorna där blev en av hans uppfostrare.

– Gatan lärde mig att en man skulle vara respekterad och orädd, heder var viktigt. Man skulle försvara sig, till exempel från risken att bli stämplad som bög, säger Vega.

Vega berättar att han använt sig av våld och har kriminell bakgrund. Han har tränat mycket kampsporter, på det sättet fick man vara i fred och fick utrymme.

För 20 år sedan lämnade Vega det livet bakom sig och vägleder numera unga bort från det destruktiva. Killar som Vega jobbar med kan säga att de går under om de lägger av med den våldsamma maskuliniteten. Livet på gatorna har inte blivit skonsammare, snarare tvärtom.

Men för Vega vände det. Det som gav honom resurser att inte fastna i livet på gatan var de vuxna som såg honom, uppmuntrade och stödde honom, bejakade och trodde på honom.

Det är sådant som unga behöver av vuxna.

Maskulinitet ingång till hälsofrågor

Efter MeToo har allt fler i samhällsdebatten påtalat vikten av att förändra normer på ett bredare samhällsplan om man vill komma åt mäns våld och sexuella övergrepp.

Vega tycker att det är viktigt att jobba med mansnormer för att tydligt kunna se vad som fungerar och inte fungerar på både en individuell och en samhällelig nivå. På individnivå ger bland annat självmords- och missbruksstatistiken en indikator om mäns psykiska ohälsa. På samhällsnivå talar statistiken om vålds- och sexualbrott: mäns våld mot kvinnor, mäns våld mot barn, och mäns våld mot varandra.

– När jag jobbar med unga killar brukar jag säga dem att jag gör det för att jag inte vill se dem i den där statistiken.

Vega menar att maskulinitet är en ganska naturlig ingång till hälsofrågor. Konkret jobbar han mest med att föreläsa och leda interaktiva workshopar i skolor. Att arbeta med maskulinitet är att jobba med sig själv, även för honom, säger Vega. Det handlar om att också se över sitt eget normativa beteende.

Men trots att Vega beskriver mansnormerna från den utsatta kontext han själv kommer från är inte medel- och överklassens mansideal annorlunda i sin logik. Våldet är bara ”outsourcat” genom att ”våldet” eller exploateringen av till exempel naturresurser och andra människor sker genom det ekonomiska övertaget. Samma tävlings- och statusinriktade mentalitet finns likväl i de övre klasserna.

– Den ekonomiska makten är viktig för överklassen, säger Vega.

Personligt arbete

Vega lyfter upp en av svårigheterna han reflekterat över i sitt eget liv som gäller mansnormen, att inte vara sårbar, att inte prata öppet om sitt liv och sina känslor. Först senare, i en kärleksrelation till en kvinna, belastar man den här ena personen med sina emotionella behov. Det gör att män riskerar att förbli väldigt sårbara då de har så få relationer där de hanterar sina emotionella behov, sin sorg och andra känslor som hör ett mänskligt liv till. Tryggheten kommer från att vi ärligt diskuterar det som är känsligt med varandra, män emellan.

– Män behöver relatera till varandra på ett emotionellt sätt, säger Vega

Vissa mansorganisationer i Finland har till exempel skapat grupper specifikt för män i skilsmässa. Liknande grupper för kvinnor finns inte.

Händelserna i Köln 2016 där ett flertal kvinnor hade blivit våldtagna och sexuellt trakasserade blev en av ingångarna till det Vega arbetar med idag. I samhällsdebatten diskuterades händelserna med betoning på etnicitet. Vega vill poängtera att även om kultur och religion spelar in i vissa avseenden, är ändå den genomgående punkten manligheten. 98 procent av sexualbrotten begås av män.

– Det är manlighetskonstruktionerna vi måste arbeta med i första hand, säger Vega.

För att män ska börja ta ansvar för jämställdhet och sin egen och andras välmåga måste de göra två saker.

För det första bör de ta ansvar för sina handlingar, känslor och val, att vara närvarande med det de känner. De måste våga se sina brister och ta andra i beaktande istället för att skylla ifrån sig.

För det andra måste män se över hur de beter sig i grupp. De behöver vara aktiva åskådare så att säga. Våga säga ifrån när någon gör övertramp. Ingen vill vara en ”Trump”. För att en förändring ska ske måste den ske i grupper. Förändringen är inte ett hot mot män, utan något som ska göras för att människor ska må bättre, helt enkelt. I det stora hela vill de flesta ändå vara goda män. Man kan jämföra med lagsporter: om en spelare inte riktigt kan reglerna behöver han hjälp med att förstå dem.

– Män ska lägga sig i när polare kör med till exempel sexistisk eller homofobisk jargong, understryker Vega.

Det saknas inte manliga förebilder för jämställdhet bland offentliga personer, men det som saknas är samtalet vid köksbordet där den vanliga människan möts, i lunchrummet, på arbetsplatsen, diskussioner initierade av arbetsgivare och rektorer.

– Sådant skulle jag vilja se mer av, säger Vega.

Tjejer: sluta dalta!

Vega påpekar att han under sina workshopar ibland får frågan av tjejer vad de kan göra i allt detta. Han brukar då uppmana dem att sluta dalta med män, eller infantilisera dem så att säga. Kräv högre standard av män, ställ krav. Vega tycker att det verkar som om kvinnor vänder ut och in på sig själva för att mannen ska trivas i en kärleksrelation, till exempel. Män ska ta ansvar för sig själva och växa som människor.

När Vega återvänder till skolkorridorerna i rollen som föreläsare säger han att samma saker finns där som då han själv var ung kille: rädsla, överlevnadsstrategier, och den sexuella biten. ”Åh nej, hur gör man? Läskigt!” Osäkerhet, oro för att inte vara tillräckligt attraktiv och så vidare.

– Jag möter samma saker bland ungdomar idag. Skillnaden är att jag är där. Det blir en häftig effekt. Ingen har pratat med dem om sånt här tidigare, säger Vega.

Killarna vill ha förklaringar. ”Vad är normalt? Varför slåss killar? Kan du förklara?”, frågar de.

– De unga killarna vill förändra, det är de äldre männen som är livrädda, säger Vega.

Om den polariserade debatten kring manlighet och jämställdhet säger Vega att vissa män är rädda för att förlora fördelar och sin identitet.

– Det normkritiska hållet som vi jobbar ifrån kritiserar en struktur, så det är inte kritik på ett personligt plan, även om reaktionerna kan vara personliga. En trygg man kan förstå det. N

Text: Nana Blomqvist & Zakarias Hamiane
Foto: Nana Blomqvist

Skribenten arbetar på jämställdhetskonsultfirman Ekvalita, för vilken Vega föreläste.

EDIT 18.2.2019: Lade till Zakarias Hamiane som andra artikelskribent.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.