En medveten och samhällskritisk frikyrka

Frikyrkorna betraktas ofta som de mer konservativa elementen i samhället. Men bland annat baptisterna organiserade sig inom landsbygdens arbetarrörelse, jobbade för läskunnighet och hade en tradition av pacifism även under andra världskriget.
– En motpol till mitt tänkande är de församlingar som fortfarande anser att Bibeln bokstavligt fördömer homosexuella, säger Jani Edström, pastor i Helsingfors baptistförsamling.

Baptismen kom till Finland via Åland. Den första väckelserörelsen grundades på Föglö år 1856 av sjömän som återvände från bland annat Amerika. De vände sig till Sverige för att hitta en väckelsepastor, och Carl Justus Möllersvärd som skickades till Åland var baptist.

Eftersom det inte rådde religionsfrihet i Finland kallades baptisterna till domkapitlet i Åbo för att försvara sitt trossamfund. Domkapitlet under ledning av Henrik Heikel imponerades av baptisterna som kunde sin Bibel utan och innan, och lät dem fortsätta sin verksamhet. Heikels dotter Anna Heikel blev baptist och startade en skola för dövstumma i Jakobstad. När baptismen fick fäste i Österbotten startade de en av landets första folkskolor på landsbygden. I den skolan gick bland annat Johan Inborr, som kom att ha en stor betydelse för Finlands religionsfrihet.

Trosfrihet och bokstavstro

Jani Edström. Foto: Ken Kackur.

Baptisterna betonade läskunnighet eftersom det var viktigt att var och en, inte bara prästerna, kunde läsa Bibeln. Det som stod i Bibeln tolkades bokstavligt, vilket gjorde det lätt för arbetare och jordbrukare att ansluta sig till rörelsen. Det handlade aldrig om filosofi eller filosofiska argument. Nykterhet blev också en viktig del av samfundet, och på så viset knöt baptisterna band till arbetar-, medborgar-, och nykterhetsrörelserna.

– För baptisterna har det varit viktigt att leva som en god medmänniska och kristen i sin vardag, och då kan man inte supa och slåss, säger Jani Edström, pastor i Helsingfors baptistförsamling.

Även religionsfrihet är en viktig del av baptismens historia, ingen ska kunna sätta sig över någon annans tro eller relation till sin gud. Det är viktigt att försvara andras rätt att välja sin religion även om man inte själv delar den, helt i Voltaires anda.

– Det är lite så baptister alltid har känt för religionsfrihet och samtidigt politiska åsikter. Det finns egentligen inte två församlingar som är likadana. Till skillnad från till exempel den lutherska kyrkan har alla baptistiska församlingar en stor frihet att låta sin tro och praxis formas av medlemmarna, säger Edström.

Baptisterna har länge varit samhällsaktiva och många av dem har givit sig in i både kommunal- och rikspolitiken för att kunna påverka samhället inifrån.

Pacifistisk tradition

Fredsfrågor har varit en stor del av baptismen, och då många baptister valde att göra civiltjänst istället för värnplikt då det blev lagligt i Finland.

– Under krigen flydde ett antal baptister till Sverige på grund av sin pacifistiska övertygelse. Andra stannade kvar och blev vapenvägrare, vilket ledde till att de ofta behandlades ganska illa. Några skickades till fronten som sjukvårdare, säger Edström.

En stor inspiration till socialt ansvar var skildringen av Jesu läror i Nya testamentet.

– I Bibeln är Jesus en arbetare som dessutom ställer sig på de svagas sida. Han ingav hopp hos dem som inte hade något hopp. Bibeln uppmuntrar oss att göra livet bättre för de utsatta.

Däremot var arbetarrörelsen inget man aktivt sökte sig till, eftersom arbetarrörelsen och socialdemokratin på grund av sitt arv från marxismen traditionellt innehåller ateism och religionskritik. Ändå insåg man att baptismen och arbetarrörelsen hade ett liknande slutmål, ett rättvist samhälle.

– Då man sett att arbetarrörelsens politiska program driver samma frågor har valt att samarbeta. År 1929 grundades Broderskapsrörelsen i Sverige, eller Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund som det heter idag, som samlade alla frikyrkliga och kristna socialdemokrater. Något liknande har däremot inte funnits i Finland*. Visst fanns det på den tiden också baptister som var socialdemokrater. Nu för tiden är de mer centriska, säger Edström.

I Finland har baptismen också varit väldigt rotad på landsbygden till skillnad från exempelvis metodisterna som har samlats i städer. I dagens läge är många pastorer obundna eftersom de vet att många olika politiska ideologier finns representerade inom deras församlingar.

Kyrkoasyl och rättshjälp

I dagens läge är det många baptister som aktivt jobbar med invandrare, asylsökande och flyktingar. De har bland annat ordnat juridisk hjälp men även kyrkoasyl åt sökande som väntar på att deras fall ska behandlas på nytt. Baptisternas sociala engagemang har på senare tid också synts i deras engagemang för jämställdhetsfrågor som lyfts upp i kyrkliga kretsar.

– Jag har försökt föra de frågorna på tal också med andra församlingar, ur mitt baptistiska perspektiv ska alla få leva det liv de vill inför Gud och sitt samvete. En motpol till mitt tänkande är de församlingar som till exempel fortfarande anser att Bibeln bokstavligt fördömer homosexuella, och jag vill gärna diskutera vidare med dem, säger Edström.

Edström säger att han nog har varit rätt ensam om att försöka öppna upp frågorna i andra frikyrkor. Han har också jobbat mycket med mänskliga rättigheter, och enligt honom ska kyrkan verka för den värld och de personer som existerar. Följande diskussion kommer att vara samkönad vigsel, men det arbetet inte ännu har kunnat komma igång inom baptistkyrkan.

– Som jag ser det ska tron och kristendomen vara samhällsmedveten och samhällskritisk, det är just det jag predikar

Översta fotot föreställer baptistkyrkan i Vaajakoski. Foto: Tiia Monto/Wikimedia Commons

*Här har Edström bara delvis rätt: Kristna arbetarförbundet grundades 1906 och var också öppen för väckelserörelser. Rörelsen var representerad i lantdagen fram till 1919, men gav i början av 1920-talet upp sina politiska ambitioner. Den är dock aktiv ännu i dag. (red.anm.)