Nicaragua tog sig ur fattigdomen men hamnade i den diplomatiska skamvrån

av Mikael Sjövall

Nicaragua var tidigare ett av Finlands bilaterala partnerländer som tog emot årliga anslag av finska biståndspengar. Nu har det bilaterala finska utvecklingssamarbetet lagts ned i Centralamerika och den finska ambassaden i Managua har bommat igen sina dörrar.

Enligt ambassadråd Tiina­ Nikkinen på Utrikesministeriet var det framför allt de finska budgetnedskärningarna och den­ ekonomiska tillväxten i Nicaragua som ledde till att landet petades från listan på mottagare av finska biståndsmedel.

– Biståndsbudgeten skars ned rejält under Sipiläs regering 2016. Utrikesministeriet gick i samma veva in för att satsa på de minst utvecklade länderna med de lägsta inkomsterna. Nicaragua rankas numera som ett medelinkomstland och passade därför inte in i bilden, säger Nikkinen.

Den finska biståndsbudgeten bantades med sammanlagt 210 miljoner euro 2016, enligt uppgifter från biståndsorganisationen Fingo. I praktiken innebar den nya satsningen på minst utvecklade länder en geografisk förskjutning av biståndets fokus. Tyngdpunkten förflyttades till Afrika medan de flesta latin­amerikanska länder inte längre kvalificerar för bistånd på grund av att bruttonationalprodukten är för hög.

– Haiti är för närvarande det enda latinamerikanska land som hör till FN:s kategori för minst utvecklade länder.

Tiina Nikkinen. Foto: Mikael Sjövall.

Betyder det här att Finland har vänt Latinamerikas fattiga ryggen?

– Nej, det är ett resultat av en naturlig process. När fattiga länder blir rikare och kommer upp till en viss inkomstnivå så behövs andra typer av samarbete. Vi försöker i stället främja handelsrelationer i regionen. Och så beviljar vi ju multilateralt bistånd till Latinamerika via EU och FN fortfarande, säger Nikkinen.

Finlands ambassad stängdes

Frågan är hur man odlar handelsrelationer med de centralamerikanska länderna så länge som den fysiska närvaron är nedbantad till ett minimum. Finlands ambassad i Managua har stängts och nu sköts de diplomatiska förbindelserna till sex centralamerikanska länder från Finlands ambassad i Mexiko. Ambassadråd Eeva-Liisa Myllymäki jobbade som Finlands sista ambassadör i Nicaragua och ansvarade för att ambassaden stängdes 2013.

– Man kan säga att Finland körde ned sitt bistånd i hela den latinamerikanska regionen vid ungefär samma tidpunkt som den finska ambassaden i Managua stängdes, säger hon.

Det forna finska biståndet i Nicaragua slussades bland annat till utbildnings- och jordbrukssektorn och olika projekt som främjade demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. I synnerhet regionens etniska minoriteter och urfolk gynnades av det finska biståndet tack vare skräddarsydda utbildningsprogram på de lokala urfolkens språk.

– Förhoppningen att nya finansiärer och samarbetsparter skulle ta över de finska biståndsprojekten har inte infriats så väl som vi trodde, trots EU har kompenserat en del av bortfallet, säger Myllymäki.

Direkt budgetstöd försnillades

Före de finländska budgetnedskärningarna gick Finland in för att stoppa det direkta finländska budgetstödet till det nicaraguanska styret. Sandinisterna förföljde oppositionella politiker och en lång rad ideella organisationer, vilket ledde till en åtstramning av penningkranarna i Europa. Biståndsgivarna påtalade även ekonomiska oegentligheter, korruption och bristande transparens i de offentliga finanserna i Nicaragua.

Hur mycket pengar förlorade Finland på kuppen?

– Det kan jag inte kommentera eftersom jag inte sitter inne med de konkreta siffrorna. Allt det där hände före min tid som ambassadör i Nicaragua, säger Myllymäki.

Ambassadråd Tiina Nikkinen vill inte heller kommentera frågan eftersom hon inte svarade för de bilaterala förbindelserna med Nicaragua 2008 när budgetstödet drogs in och därmed inte har insyn i härvans alla ekonomiska detaljer.

I dag är den finska närvaron i Nicaragua närmast obefintlig. Biståndsorganisationen Fingo har också dragit sig ur landet efter flera decenniers idogt gräsrotsarbete och organisationen Solidaritet kommer att lägga ned sin verksamhet i Nicaragua nästa år.

EU har infört sanktioner

Våren 2018 förvärrades den politiska situationen i samband med en planerad pensionsreform som utmynnade i väpnade konflikter och hundratals döda demonstranter. Nicaraguas demokratiska utveckling är fortfarande på avvägar. I fjol kapsejsade regimens och oppositionens överläggningar, vilket slungade landet tillbaka till den diplomatiska kylan.

– EU beslöt i oktober i fjol att införa sanktioner mot Nicaragua på grund av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och det politiska förtrycket som riktar sig mot civilsamhället och den politiska oppositionen, säger Nikkinen.

En av få finska aktörer som fortfarande håller ställningarna i Nicaragua är den ideella organisationen Vikes som utbildar lokala journalister och värnar om yttrande- och pressfriheten.

– Vi driver ett projekt som stöder den mediala mångfalden och den undersökande journalistiken i Nicaragua, El Salvador och Honduras, säger journalisten Kimmo Lehtonen på Vikes.

Till utbildningens upplägg hör bland annat att ge handfasta råd om säkerhetsfrågor. President Daniel Ortegas administration har systematiskt försökt förkväva pressfriheten i landet efter de politiska oroligheterna som bröt ut under våren 2018. Flera journalister har mördats som ett led i dessa förföljelser.

– Fysiskt våld, hotelser, sexuella trakasserier, gripanden och en beslagtagning av arbetsredskap hör till vardagen i journalisternas arbete i Nicaragua, säger Lehtonen.

Omkring etthundra nicaraguanska journalister har tvingats fly från Nicaragua på grund av regimens förföljelser. Enligt den oberoende organisationen El movimiento Periodistas y Comunicadores Independientes de Nicaragua (PCIN) registrerades sammanlagt 120 övergrepp mot journalister under fjolårets tre sista månader. Bland andra polisen, paramilitära styrkor, statliga tjänstemän och regimens anhängare står bakom dessa övergrepp, uppger PCIN. N

Foto: Kimmo Lehtonen

Nicaraguas politiska evolution

  • Mellan 1936 och 1979 rådde diktatur i Nicaragua under ledaren Anastasio Somoza.Somoza besegrades 1979 av sandinistgerillan, som sedan omvandlades till ett socialistiskt parti och styrde landet i ett decennium som präglades av sociala reformer, men också av inbördeskrig.
  • 1990 till 2006 regerade liberaler och sedan 2007 är sandinistpartiet åter vid makten, under president Daniel Ortega.
  • I april 2018 lade regeringen fram ett förslag om en pensionsreform som skulle ha sänkt pensionerna. Förslaget utlöste demonstrationer som kuvades av regimen. Hundratals människor dödades i konflikten.
  • Regeringens och oppositionens överläggningar kapsejsade i fjol.
  • EU införde sanktioner mot Nicaragua i oktober i fjol på grund av landets förföljelse av oppositionella, journalister och ideella organisationer.
  • Nästa presidentval i Nicaragua ska enligt konstitutionen hållas 2021.

Finlands och Nicaraguas samarbete

  • Finland och Nicaragua knöt diplomatiska förbindelser den 22 december 1975.
  • Finland grundade en diplomatisk beskickning i Managua 1989 som omvandlades till en ambassad 1994.
  • Finlands ambassad i Managua stängdes 2013.
  • Finlands och Nicaraguas bilaterala utvecklingssamarbete pågick i 30 års tid, men avvecklades stegvis från och med 2013.
  • Det direkta budgetstödet till den nicaraguanska regimen upphörde 2008.
  • Nicaragua öppnade en ambassad i Helsingfors 2011.
  • Handeln mellan Finland och Nicaragua är ytterst blygsam. Finland importerade varor till ett värde av sju miljoner euro 2018 medan värdet på exporten till Nicaragua uppgick till endast 421 000 euro samma år.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.