Noam Chomsky till Ny Tid: ”Vi kunde ha varit bättre förberedda”

av Ana Valdés

Sedan SARS-epidemin 2003 har vi vetat att ett nytt coronavirus står och väntar bakom hörnet. Ändå har mycket litet gjorts globalt för att förbereda samhället för det. Orsaken är enkel, säger den amerikanska vänstergurun Noam Chomsky: Det skulle inte ha gynnat kapitalisterna.

Sedan slutet av 60-talet har Noam Chomsky varit en av den globala, men framför allt den amerikanska, vänsterns stora husgudar. År 1967 blev han nationell kändis i USA för sin berömda essä ”The Responsibility of Intellectuals”, publicerad i The New York -Review of Books, i vilken han argumenterade mot Vietnamkriget. Till vardags är den idag 91 år gamla veteranen en av världens mest framstående lingvister med en lång karriär på det prestigefyllda universitetet MIT bakom sig. Av hans över hundra publicerade böcker är det ändå de politiska som är i majoritet, och han har kallats för ”världens mest citerade levande författare”. Den prisbelönta journalisten John Pilger har kallat honom för ”en verklig folkhjälte”, medan författaren Arundhati Roy benämner honom ”en av de största, mest radikala tänkarna av vår tid”.

Chomsky har inte figurerat lika flitigt i den offentliga diskussionen under de senaste åren som han gjort under sina mest aktiva perioder, med ålderns rätt. Men han ploppade upp i rubrikerna igen förra månaden då han kom med dräpande kritik mot USA:s hantering av coronakrisen.

Ny Tid träffade för en tid sedan Chomsky i samband med en föreläsning i Boston om fredsprocessen i Mellanöstern, bland annat för att diskutera hans betydelse för generationer av vänsteraktivister och -intellektuella. Han visade sig då också lite överraskande vara något av en teknologiskeptiker. Vi kom ihåg pratstunden då han igen dök upp i nyhetsmedierna, och beslöt att ta kontakt med honom för en kommentar om coronaepidemin.

Demokratins grundvalar

Hyllningar till Noam Chomsky går att läsa på ett otal forum och bloggar på nätet, men själv säger Chomsky att han fortfarande föredrar att skriva på skrivmaskin, och därför är föga medveten om vad som sägs om honom online.

– Jag använder internet som arbetsverktyg när jag sitter på jobbet. Jag tycker att det är en mäktig plattform men det riskerar att förvandla människor till passiva robotar. Ingen ska tro att problemet med de oerhörda klyftorna mellan första och tredje världen kan lösas genom att man ger alla en dator, det är för naivt.

Den ofta diskuterade frågan om övervakningen som globala bolag som Facebook och Google sysslar med ser Chomsky förvisso oroat på, men han säger att frågan om friheten i etern är ett mycket större bekymmer.

– Det handlar om demokratins grundvalar.  De lagarna som styr tele-kommunikation är direkt skrivna av de stora lobbygrupper som arbetar åt de stora telefonbolagen (i USA, red.anm.). De har skräddarsytt förslagen för att se till att deras särintressen tillgodoses, de kommer att få kontroll inte bara över internet och datorer, utan även över telefoner, radio och TV.

Internet skapades som känt ursprungligen av militären i USA. Paradoxalt nog har nätet i dag blivit ett ovärderligt verktyg för antiauktoritära krafter, frihetsrörelser och olika olika typer av folkrörelser. Chomsky är ändå skeptisk till nätets saliggörande kraft.

– Internet var faktiskt öppnare under militären än vad det är i dag, under de stora multinationella bolagen. Pentagon är ett mönster av öppenhet, om du jämför med hur de stora bolagen agerar. De fungerar som stängda fästningar, utan insyn och utan kontroll från samhället. Det är de som är den verkliga risken eller bovarna i dramat.

– Men visst kan jag godta att internet för vissa människor eller organisationer kan vara nyttigt, men inte om det sker på bekostnad av andra medier eller strategier.

It’s capitalism, stupid

I sin senaste bok Internationalism or Extinction argumenterar Chomsky för behovet av globalt samarbete, inte för kapitalet och marknaden, utan folk och politiker, som den enda vägen ut av en rad kriser som hotar mänskligheten. I en intervju för den amerikanska vänstertidskriften –Jacobin säger han att det viktiga nu är att komma till botten med de verkliga orsakerna till den pågående pandemin.

– Om vi inte gör det, kommer den att komma igen, troligtvis i en värre form än nu, helt enkelt på grund av det kapitalistiska systemets manipulation som strävar till att skapa omständigheter i vilka viruset ska komma tillbaka i en värre form, eftersom det gynnar kapitalisterna.

Chomsky pekar på att i USA presenterade Vita huset ett budgetförslag mitt under den härjande viruspandemin om att skära ner i USA:s hälsovårdsbudget och ge mer pengar till fossilindustrin och armén.

– I praktiken betyder det: Nu dödar vi inte bara så många som möjligt, utan fullständigt raserar hela samhället.

Chomsky påpekar att mycket kunde ha gjorts i USA för att bättre förbereda landet för covid-19. Efter SARS-epidemin 2003 var forskare eniga om att en ny coronavirusepidemi inte bara var möjlig utan trolig. Under- Barack Obamas tid som president gjordes vissa försök att förbereda landet för en pandemi, men på det stora hela gick förslagen inte igenom den av republikaner dominerade kongressen.

– Det har länge funnits varningar om den här pandemin, säger Chomsky till Ny Tid. Flera simulationer om ett utbrott av coronavirus gjordes på Johns Hopkins-universitetet. Både Pentagon och andra visste att det var möjligt. Kinas dåliga hantering av vilda djur och kötthandel är kända sedan länge.

– Det fanns massor av information, säger han i Jacobin-intervjun.

– Men information räcker inte. Någon måste betala också. Och läkemedelsföretagen ville sannerligen inte göra det.

Solidaritet går att återuppliva

För Ny Tid utvecklar Chomsky sitt resonemang:

– Jag tycker att pandemin är ytterligare ett fall av icke-hörsamhet. Våra ledare lyssnar inte på oss, de lyssnar bara på de multinationella bolagens behov. Donald Trump är av de värsta ledarna i vår tid. Han bryr sig enbart om presidentvalet och om att bli vald på nytt.

Enligt Chomsky är pandemin och framför allt hanteringen av den i USA symptomatiskt för den rovkapitalism som råder i samhället. Han påpekar att då Jonas Salk upptäckte vaccinering, yrkade han på att det skulle vara patentfritt och tillgängligt för alla. Det, påpekar Chomsky, skedde inom en kapitalistisk kontext – en rationell kapitalism. Han har tidigare påpekat att allt förändrades när Ronald Reagan blev president och öppnade upp för tanken om att den offentliga sektorn var ett problem snarare än en tillgång, och tillsammans med Margaret Thatcher i Storbritannien lade grundvalarna för den globala nyliberalismen som fortfarande dominerar samhället, och som enligt Chomsky är roten till de flesta av dagens globala problem.

– Global uppvärmning och våra krigsapparater kommer att finnas kvar när allt detta är över, säger han till Ny Tid.

Trots sin internationalism talar Chomsky ofta ur ett USA-centriskt perspektiv. Länder som Finland, Norge och Danmark har till exempel tagit en helt annan inställning till pandemin och varit betydligt bättre förberedda än USA. Men hans poäng kvarstår, att pandemin är en produkt av den globala nyliberalismen, och den är bara en av många kriser som kapitalismen skapat; hit hör naturligtvis klimatkrisen, men också de vidgade inkomstklyftorna, den ökande arbetslösheten, extremhögerns framgång och ett kroniskt demokratiunderskott. Nu finns det en chans att göra något, menar han. Han drar sig till minnes president Franklin D. Roosevelts Nya giv (New Deal) som infördes efter den stora depressionen i USA. Han är gammal nog att minnas detta 30-tal. Han själv växte upp i en medelklassfamilj, men de flesta i hans umgängeskrets var fattiga arbetare eller arbetslösa, ”som levde under ännu sämre förhållanden än i dag”. Men tack vare en stark solidaritet, en aktiv arbetarrörelse och Roosevelts Nya giv, fanns det enligt honom en känsla av hopp.

– Folk levde inte i avgrundsdesperation. Det kändes inte som om världen höll på att gå under, säger han till Jacobin.

– Några var med i kommunistpartiet, andra i fackföreningar. Jag hade ett par släktingar som var arbetslösa sömmerskor, men de var medlemmar i ILGWU (International Ladies’ Garment Workers’ Union), som gav dem ett kulturliv, möten, en vecka på landet, teaterverksamhet. Det går att göra nånting. Vi står tillsammans. Vi kommer ur det här. Allt det här går att återuppliva.

Ana Valdes & Janne Wass

Med citat från Chris Brooks intervju med Noam Chomsky i Jacobin Magazine 14.4.2020.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.