Julian Owusu: Kontextualisering behövs inom dansen

av Mikael Sjövall

Julian Owusu är länskonstnär på Centret för konstfrämjande i Uleåborg. Han jobbar å ena sidan med kulturprojekt på makronivå och tillhör kultureliten, men har en bakgrund som streetdansare som företräder sidsteppade subkulturer. Hur balanserar han mellan rollerna?

– Jag är den enda svarta medarbetaren på Centret för konstfrämjande så det faller sig ganska naturligt att jag har funderat en hel del på vem som för andra människors talan, säger länskonstnären Julian Owusu och ler avväpnande.

Till Owusus jobb på Centret på konstfrämjande i Uleåborg hör att koordinera projekt som hjälper unga konstnärer att komma vidare i den egna karriären. Att förstå de ungas arbetsrelaterade ambitioner och slussa in dem i arbetslivet är inte helt okomplicerat om man själv snart har passerat det magiska 35-årsstrecket.

– Det är viktigt att man inte utnämner sig själv till tolk för en annan generation eller att man går de ungas ärenden utan att vara lyhörd, säger Owusu.

Hur bär du dig åt så att du inte blir en mossig förståsigpåare?

– Jag frågar unga till råds. I första hand rådfrågar jag vänner och bekanta i mina egna sociala nätverk, men jag talar också med mina adepter i den dansskola där jag undervisar streetdance.

Julian Owusu har en lång bakgrund som hip hop-dansare. Trots att hip hopen ursprungligen föddes som en afroamerikansk subkulturell rörelse har den i dag blivit mainstream och tagit hela världen med storm. 

– Att översätta hip hopens budskap till en finländsk kontext är inte lätt. Här i norra Finland befinner vi oss dessutom väldigt långt borta från den afroamerikanska kulturen. Att lära sig dansa hip hop utan att ta till sig den kontextuella biten leder ofta till ett slutresultat som känns lösryckt, säger han.

Owusu noterar att det är många som har en utbildning i klassisk dans som undervisar streetdance och hip hop i Finland i dag. Det vore mycket svårare att anta den omvända rollen.

– Streetdance handlar om utanförskap och om känslan att inte få dansa på prestigefyllda scener. Det är viktigt att kunna förmedla den känslan, säger han.

Owusu ser hip hopen som en länk i en lång kulturell kedja som består av gospel, blues, funk, graffiti, dj:ande och rap.

– Slavägarna förbjöd afrikanerna att trumma eftersom de insåg att slavarna använde trummandet till att kommunicera med varandra. Lösningen var att prata i takt. Rapmusiken bygger till vissa delar på den här traditionen även om västafrikanska grioter går ännu längre bakåt i tiden.

Hur ger du den kontextuella vägkosten i ditt arbete som danslärare?

– Jag brukar ofta inleda mina danslektioner med att diskutera den afroamerikanska kulturen med mina elever. Jag berättar om polisbrutalitet, afrofobi, det förtryck som riktas mot de svarta i USA och att diskrimineringen inte har försvunnit någonstans.

Julian Owusu märkte att en del av hans elever har tagit det hela personligt medan andra var rädda för att göra sig skyldiga till kulturell appropriering genom att dansa hip hop.

– Det kan vara svårare att köra på som tidigare när man är medveten om de här sakerna. Det är ändå viktigt att eleverna lär sig att det finns en större kontext där de här danserna har uppstått. Det ger dem perspektiv och hjälper dem vidare som dansare.

Vad är bannlyst i hip hopen ur ett afroamerikanskt perspektiv?

– Det finns en del grejer som är otänkbara. Jag kommer spontant att tänka på två saker. Att använda n-ordet och att som vit hip hop-dansare måla sitt ansikte svart, alltså blackface. Att afroamerikanska hip hop-dansare använder sig av rasistiska skällsord i sin musik ger inte de vita rätten att göra det. Jag använder aldrig själv ordet eftersom det avhumaniserar oss svarta.

Hur ser de afroamerikanska hip hop-dansarna på internationaliseringen av hiphopen?

– De flesta förhåller sig positiva till att dansen har professionaliserats och fått en högre status. Många upplever också att hip hop gör en större publik medvetna om den afroamerikanska kulturen. Andra är kluvna till att en danskultur, som i grunden är antikommersiell, har kommersialiserats, vilket är en stor paradox.

Klivet från Bronx i New York till Uleåborg är stort. Men klivet från den finska skogen till kulturell mångfald inom den finska danskonsten kan te sig ännu längre. Enligt Owusu är det fortfarande väldigt få invandrare som lyckas ta sig genom det nålsöga som ger ett avlönat jobb på hans egen arbetsplats, Centret för konstfrämjande.

– Etablissemanget har fortfarande svårt att förstå att det finns kompetens bland konstnärer som inte är vita. Man eftersträvar inte heller systematiskt att bygga upp etnisk mångfald på arbetsplatserna, utan antar att de inte kan språket. Därför finns det en skevhet i strukturerna som påverkar representativiteten inom konsten, säger Owusu.

Centret för konstfrämjande har inget officiellt handlingsprogram för antirasism och saknar fortfarande anonym rekrytering där namn, kön och etnicitet skulle döljas i samband med en första gallring av kandidaterna. Som arbetsplatsens enda afrofinländare blir det ofta Owusus uppgift att tala om etnisk diversitet.

– Jag talar ganska mycket om representativitet och kulturell mångfald på jobbet. Man glider så lätt in i den rollen som afrofinländare. Jag kan å andra sidan inte anta rollen som arbetsplatsens maskot. Det är allas sak att motarbeta diskriminering.

Text Mikael Sjövall
Foto Centret för konstfrämjande / Harri Tarvainen

Fakta: Julian Owusu

  • Född och uppvuxen i Sverige.
  • Har bott 19 år i Finland och har rötter i Karleby.
  • Bodde i sin pappas hemland Ghana 1994-2001.
  • Jobbar för närvarande som länskonstnär vid Centret för konstfrämjande i Uleåborg.
  • Specialiserad på projekt som främjar unga konstnärers sysselsättning med speciell fokus på streetdance.
  • Har uppträtt med Sonya Lindfors i bland annat föreställningen Noble Savage. Deras senaste gemensamma projekt går under namnet Soft Variations som fokuserar på svarta röster inom konsten.
  • Talar flytande svenska, finska, engelska och twi.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.