Cum grano salo – ta en nypa salt

av Per-Erik Lönnfors

Det som är sanning i Berlin och Jena, är bara ett dåligt skämt i Heidelberg”.

Under senare tid har sanningen prövats speciellt på tre områden: samhällsekonomi, epidemiologi och klimat. Det har nästan gått att säga att det som är sanning i Vita Huset bara är ett dåligt skämt utanför det, men bara nästan.

Inom vetenskapen destilleras sanningen med hjälp av experiment. Om man dricker kaffe och konjak får man huvudvärk. Om man lämnar bort konjaken utan att ändra på något annat och ännu får huvudvärk, så måste den bero på kaffet. Detta kallas för deduktion, läran om orsak och verkan.

Problemet är att man inom samhällsekonomi, epidemiologi och miljövetenskap har svårt att anställa experiment. Logikens krav på ceteris paribus kan inte uppfyllas. Allting flyter.

Då måste man byta metod. Man måste nöja sig med att observera. Det kallas för induktion. Resultatet av induktionen kallas för evidens, som alltså inte är samma som bevis.

Evidensens sanningsvärde begränsas av antalet observationer. En fluga gör ingen sommar. Men inte heller många observationer garanterar sanningen. Det har satiriskt uttryckts med att man bör äta skit. Tio miljoner flugor kan inte ha fel.

Också den den deduktiva metoden har brister. Den har genom historien lockat också genier i djupa fallgropar. Statsvetaren Montesquieu skapade en teori för statskonst som används än i dag. Det är maktens tredelning i den lagstiftande, verkställande och dömande makten. Men när Montesquieu deducerade sambandet mellan klimatet och den mänskliga naturen gick det snett. Han lärde att ett varmt klimat gör människor hetlevrade. Nordiska människor är däremot iskalla och styva karaktärer.

Det tempererade mellaneuropeiska klimatet skapade den idealiska människan. På detta var fransmannen Montesquie ett levande bevis – eller åtminstone evidens.

Inom EU ekar ännu läran om sambandet mellan klimat och samhällsekonomi. Helsingfors sparbanks gamla uppdelning i Slösa och Spara.

Aristoteles skapade regler för språklig logik som används – och nonchaleras – än i dag.

Filosofen sade också att ”kalla trakters invånare har mera värme inombords än varma områdens,eftersom kylan genom att komprimera hudens vävnader hindrar den inre värmen från att avdunsta”.

Det finns all orsak att lyssna till Aristoteles varningar om deduktiva fällor, som non sequitur och post hoc ergo propter hoc. Nätet är fullt av människor­ som sprattlar i dem.

Sanningen om lagbundenheter inom samhällsekonomi, epidemiologi och klimat är som sagt svår att hitta med deduktion. Samtidigt är den enskilda människans samling av evidens ytterst knapp, antingen hen tyr sig till egna observatoner eller litar på andras.

Auktoriteternas iakttagelser går dessutom ofta i kors, vilket kan bero på vad de av egna politiska orsaker vill bevisa. I det här läget är det helt ursäktligt att fly till Shakespeare:

   Doubt thou the stars are fire;

      Doubt that the sun doth move:

Doubt truth to be a liar,

     But never doubt I love.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.