Trots att kommunerna snart blir tandlösa statister i vårdreformen är det hälsovården som väcker det största intresset bland väljarna inför vårens kommunalval.
Välfungerande hälsovårdstjänster, äldreomsorg och grundskolor är de viktigaste sakfrågorna för väljarna inför kommunalvalet. Det visar en enkät som Stiftelsen för kommunal utveckling (Kaks) publicerade i januari.
– Hälsovårdstjänsterna har toppat statistiken på väljarnas hjärtefrågor de senaste 30 åren, så resultatet förvånar inte, säger Antti Mykkänen, ombud för Stiftelsen för kommunal utveckling.
Enligt Mykkänen är det väldigt handfasta frågor som engagerar vanligt folk inför valet.
– Många oroar sig för tillgången, kvaliteten och utbudet på de kommunala hälsovårdstjänsterna. Och så vill de veta om det är långa vårdköer och hur lång väg det är till den närmaste hälsocentralen, säger han.
Kommunerna förlorar beslutanderätten
Vårdreformen kommer att möblera om det här utgångsläget. Om två år inleds en process där beslutanderätten för social- och hälsovården successivt överförs från kommunerna till landskapen och de vårdområden som är i görningen. Därmed förlorar också kommunpolitikerna kontrollen över de frågor som engagerar väljarna allra mest.
– Lagstiftningen och organiseringen av hälsovårdstjänsterna kommer att genomgå stora förändringar, men än är vi inte där. Därför är det trots allt relativt få väljare som grunnar på vårdreformen inför det här kommunalvalet, säger Mykkänen.
Enligt enkäten är det i synnerhet SDP:s, De grönas och Vänsterförbundets väljare som nämner vårdreformen när de räknar upp viktiga teman inför kommunalvalet.
– Partierna har hållit en ganska låg profil om reformens konsekvenser. Man är inne i reformdimman och lider av en viss trötthet. Det här är redan andra kommunalvalet i följd där det fortfarande är oklart hur det blir med vårdreformen, säger Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.
Eftersom vårdreformen dessutom har blivit verklighet i sju regioner finns det ingen orsak att älta frågan i dessa vårdområden, anser hon. I till exempel Karelen, Kajanaland och Kymmenedalen är omorganiseringen av social- och hälsovården redan ett fullbordat faktum, med nya gränsöverskridande vårdorganisationer och samkommuner som följd. I Österbotten pågår en motsvarande process som verkställs nästa år.
– Det är framför allt i Nyland som de största ommöbleringarna kommer att ske. Stora aktörer inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kommer att få minskat inflytande då staten omfördelar resurser till andra vårdområden, säger Sandberg.
Teknokrater fattar besluten
För vissa kommuner kan övergången bli dramatisk.
– I rika kommuner blir det en stor omställning. Då man tidigare har klarat sig med sina egna skatteintäkter får man nu finna sig i att staten finansierar vården samtidigt som man har allt mindre att säga till om när det gäller till exempel kommunens egna hälsostationer.
Sandberg befarar att vårdreformen kommer att leda till teknokratisering av beslutsfattandet med specialister som skissar upp stora riktlinjer i de nya landskapen. Å andra sidan kommer det politiska manöverutrymmet för de finska vårdteknokraterna inte att vara stort.
– Välfärdsområdena kommer att ha politiskt valda beslutsfattare, men deras manöverutrymme i vardagsfrågor blir litet. De som blir invalda i välfärdsområdenas beslutande organ borde vara bra på att tänka stort och styra genom olika slags strategier, säger Sandberg.
Enligt Sandberg kommer experter och tjänstemän däremot att få ett större inflytande över den dagliga verksamheten inom social- och hälsovården. Och den statliga styrningen kommer att vara starkare än i dag.
– De kommer att ha inflytande över utgifterna, men inte över inkomsterna så länge som välfärdsområdena saknar beskattningsrätt. Men visst kan de till exempel fatta beslut om den lokala servicenivån och diverse nedskärningar och avgöra om det ska finnas en hälsocentral i Pargas eller inte.
Vad vet vi om de politiska beslutsfattare som tar säte i landskapen när vårdreformen blir verklighet?
– Det avbrutna landskapsvalet 2019 ger en fingervisning om dem. De kan delas in i tre grupper. En del av kandidaterna var synliga lokalpolitiker, andra var beslutsfattare i olika samkommuner på regionalnivå och resten var aspirerande rikspolitiker.
Vänstern beredd att utlokalisera tjänster
Omorganiseringen av vården har också inverkat på vänsterns syn på privatiseringen av vården. I Helsingfors röstar Vänsterförbundet oftast mot alla typer av privatisering av social- och hälsovården, men ute i glesbygden har VF sett sig tvungen att retirera.
– I till exempel Kemi och Torneå gick kommunpolitikerna in för att utlokalisera den lokala hälsovården till vårdbolaget Mehiläinen, trots att vänstern har ett stort politiskt inflytande i bägge städer, säger Sandberg.
Det är framför allt små kommuner med en trängd ekonomi som ser sig nödgade att välja pragmatiska lösningar på geografiska grunder för att trygga det lokala servicenätverket. Av samma anledning utlokaliserade Mänttä-Vilppula kommun sin hälsovård till bolaget Pihlajalinna, trots att SDP har en stark ställning i kommunen.
– Det ligger ingen ideologisk glöd bakom de här lösningarna. Om kommunen inte har råd att bygga ut hälsovårdstjänsterna så är man beredd att förlita sig på privata alternativ och pruta på ideologin, säger Sandberg.
På Stiftelsen för kommunal utveckling bekräftar man den bild som Sandberg skissar upp.
– Det har en allt mindre betydelse för väljarna vem som producerar tjänsterna. Det viktigaste är att utbudet finns, säger Antti Mykkänen.
Enligt stiftelsens enkät ställer sig Samlingspartiets anhängare, föga förvånande, mest positiva till utlokaliseringen av vården, men skillnaderna mellan De grönas, Centerns, SDP:s och Vänsterförbundets anhängare i just den här frågan är försvinnande små.
– Det talas mycket om hälsovården, men alltför lite om omsorgstjänsterna. Vi borde diskutera vikten av närhet kontra bredare axlar när det gäller omsorgsfrågorna. Det är viktigt att hålla koll på vem som fattar besluten om omsorgen i framtiden, säger Sandberg.
Hur kommer finlandssvenska aktörer av Kårkullas och Folkhälsans kaliber att klara sig i vårdreformen?
– Mycket hänger på vem som upphandlar tjänsterna i de nya vårdområdena i framtiden. I synnerhet små finlandssvenska aktörer som erbjuder smala tjänster för små målgrupper kan få problem om kontrakten sägs upp. Det är också orealistiskt att tro att Kårkulla ska kunna fungera i samma form som nu när vårdreformen blir verklighet.
Foto: Mikael Sjövall
