Journalistikens återkomst?

av Janne Wass

Nobelkommittén valde med årets fredspristagare att uppmärksamma gedigen, grävande journalistik. Hufvudstadsbladet har med starka nyrekryteringar satt tidningens innehåll i fokus. Kan man skönja en comeback för traditionellt journalistiskt hantverk?

Nobels fredspristagare heter i år, som känt, Maria Ressa och Dimitrij Muratov. Ressa är grundare av och vd för den filippinska nyhetssidan Rappler och Muratov chefredaktör för en av de få fortfarande fria och oberoende ryska tidningarna,- Novaja- Gazeta.

Nobelkommitténs beslut att ge årets fredspris till två journalister i auktoritära styren kan och ska antagligen delvis ses som en illa dold knäpp på näsan på ländernas ledare Rodrigo Duterte och Vladimir Putin. Både Rappler och Novaja Gazeta är kända för sina avslöjanden av maktmissbruk och oegentligheter inom ländernas styren, och stämplas ofta som oppositionella medier.

Ressa och Muratov avvisar ändå stämpeln. Och det är värt att påpeka att priset inte gick till en av förhandsfavoriterna, den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Hade avsikten varit att stöda den oppositionella kampen i Filippinerna kunde priset till exempel ha gått till senatorn Leila de Lima, som sedan 2007 suttit fängslad på uppenbart politiska grunder. Att Nobelkommittén valde att ge priset till två journalister utan uppenbart politisk bakgrund friar delvis kommittén från anklagelser om politisering av priset – men det belyser också själva journalistikens roll i kampen för fred, demokrati och rättvisa. Maria Ressa konstaterade också i sitt tacktal: ”Det här priset går egentligen till alla journalister runtom i världen. Vi behöver all hjälp vi kan få – det är i dag mycket svårare och farligare att arbeta som journalist.”

21 döda journalister

– Att priset gick till Muratov och Ressa är en oerhört viktig markering för alla journalister som arbetar under svåra förhållanden, säger –Hufvudstadsbladets färska chef-redaktör Erja Yläjärvi till Ny Tid.

Enligt henne är viktigt att då vi talar om ”journalistikens utmaningar” sätta saker och ting i deras rätta proportioner.

– Visst förekommer det i länder som Finland trakasserier av journalister, och jag är medveten om de mängder hat- och hotmeddelanden också finländska journalister får. Men här behöver man inte vara rädd om sitt liv bara för att man är journalist.

Sex av Novaja Gazetas journalister har dödats under ”oklara förhållanden” sedan tidningen startades, det mest uppmärksammade fallet var mordet på Anna Politkovskaja 2006. Filippinernas journalistförbund uppger att sedan Duterte kom till makten har 21 journalister dödats i landet.

Båda medierna som journalisterna arbetar vid har beskrivits som oppositionella. Enligt Yläjärvi gäller det igen att ha sinne för proportionerna.

– Här i Finland kan vi ha olika politiska åsikter om saker och ting, men vi är alla överens om att demokrati och yttrandefrihet hör till de mänskliga rättigheterna – det är alltså inte en politisk fråga. Men i länder där demokratin och yttrandefriheten inte förverkligas blir kampen för mänskliga rättigheter politiserad.

Denna kamp, menar Ylärjärvi, är en central del av det journalistiska uppdraget.

– Och kanske man kan säga att yttrandefrihet har blivit en politisk fråga också i Finland, i och med Sannfinländarna.

Hbl:s chefredaktör Erja Yläjärvi. Foto: Niklas Tallqvist

Journalistik som aktivism

Varken Ressa eller Muratov har en bakgrund som politiska aktivister. Maria Ressa inledde 1987 sitt arbete på CNN:s filippinska redaktion, där hon i årtionden arbetade som grävande journalist och nyhetsankare, innan hon startade Rappler som en Facebooksida, som sedermera vuxit till ett av Filippinernas viktigaste fria och undersökande medier. Dimitrij Muratov började 1989 arbeta på Komsomolskaja Pravda, en nyhetstidning som blev ett centralt språkrör för Michail Gorbatjovs perestrojka. När Komsomolskaja Pravda 1993 beslöt sig för att fokusera mer på underhållningsjournalistik och mindre på politik, lämnade Muratov och 50 andra medarbetare tidningen för att grunda en ny dagstidning, med missionen att rapportera om mänskliga rättigheter, korruption och maktmissbruk. Det blev Novaja- Gazeta. Då Gorbatjov fick Nobels fredspris, donerade han en del av pengarna till tidningen, för att täcka kostnader för inköp av datorer och en del av de första lönerna.

Men trots deras icke-politiska- bakgrund, ser båda Nobelpristagarna att journalistiken i sig har ett politiskt uppdrag. I en intervju med Hbl:s Anna-Lena Lauren (30.10.2021) säger Muratov att journalister i Ryssland inte kan vara flugor i taket: ”En person som har pennans makt och läsare bakom sig ska blanda sig i. Det är normalt. Vad är det annars för idé med att skriva?” I en intervju för amerikanska NPR (6.8.2020) säger Ressa: ”I kampen för fakta, i kampen för sanningen, är journalistik aktivism”.

Sverige har en press som tydligare, och framför allt öppnare, tar politisk ställning, medan pressen i Finland tenderar att framställa sig som helt neutral. Vad tror du det har för betydelse för läsarna, Erja Yläjärvi?

– Ja-a, vad har en tidnings ideologiska linje i dag egentligen för betydelse för läsarna? Journalistiken görs av de enskilda journalisterna i redaktionen, och för dem tror jag inte att den ideologiska linjen har någon större betydelse. Om den syns så är det väl då på opinionsavdelningen. Alla journalister har ju en politisk åsikt – och en tanke är att man kunde vara öppnare med den så att läsarna skulle vara medvetna om ur vilken vinkel en artikel är skriven.

Officiellt heter det att Hufvudstadsbladet är en ”obundet liberalt borgerlig tidning”. Vad betyder det i praktiken?

– Det är en bra fråga vad det betyder i dag att vara obundet borgerlig – det vet jag inte om jag efter ett halvt år på jobbet kan svara på. Men det som är alldeles klart är att vi är en liberal tidning som står för öppenhet, demokrati och mångfald, en tidning som blickar framåt och utåt.

Varthän morgondagens medier?

Yläjärvi, själv med bakgrund från bland annat Iltalehti och Helsingin Sanomat, poängterade redan innan hon officiellt tillträdde sin nuvarande post att hon ville lägga fokus vid det journalistiska innehållet i Hbl. Det borde förvisso inte vara uppseendeväckande att en chefredaktör vill lägga journalistiken i första rummet, men utnämningen av Yläjärvi verkar sätta punkt för en period vid KSF Media då tidningens ledning synbarligen har satt mer krut på konsulter, apputveckling och kringprodukter, än på tidningens kärnprodukt. Vissa, bland annat Hufvudstadsbladets ägare Konstsamfundets tidigare vd K-G Bergh, har uttryckt att journalisten i framtiden kanske inte alls kommer att behövas då robotjournalistik och sociala medier tar över journalistrollen.

Enligt Yläjärvi ger den nya tekniken goda redskap för att underlätta, komplettera och förbättra journalistiken, men journalisten kan inte ersättas.

– Robotjournalistiken klarar inte av de mänskliga avväganden som krävs för god journalistik.

Detta sagt, har den traditionella journalistiken fått sig en ordentlig törn under de gångna åren. Annonsörerna har rymt ut till nätjättarna, papperstidningarnas prenumerationssiffror dalar och mediehusen kämpar alltjämt med att ersätta prenumerationsbortfallet med intäkter från webben, där publiken gärna läser saker och ting gratis.

Ytterligare svårigheter för journalistiken har skapats av den misstro mot traditionella medier som blåsts upp av så kallade ”alternativa nyhetssidor”, ofta kopplade till hatgrupper, högerextrema rörelser och konspirationsteoretiska kretsar. USA, en gång en fyrbåk för oberoende journalistik, har halkat ner på plats 44 på pressfrihetsindexet efter en president som utmålat pressen som ”folkets fiende nummer ett”. I Finland står tre journalister i skrivande stund åtalade för att ha undersökt det hemligstämplade arbetet med den nya signalspaningslagen. Blir det en fällande dom, kan den ha långtgående konsekvenser för journalisters möjlighet att utföra sitt arbete. Facebook och andra sociala medier får en allt större makt över vilka medier som läses och vilka som inte läses av allmänheten. Svenskfinlands enda nyhetsbyrå läggs ned av de mediehus som en gång grundade den, KSF Media och HSS Media, tillsammans med Åbo Underrättelser. Samtidigt lägger KSF Media ner en av de främsta samhällsinriktade tidskrifterna i Svenskfinland, Forum för ekonomi och -teknik. Intervjun med Yläjärvi gjordes före dessa besked, då det ännu var färska nyheter att Hbl anställer flertalet nya journalister efter flera år av nedskärningar.

Nobels fredspris går till två journalister som sysslar med klassisk, traditionell journalistik, och inte till exempel medborgarjournalister eller bloggare. Hbl anställer nya journalister för klassiskt journalistiskt arbete. Tror du att vi håller på att se en vändning i samhället? Har folk blivit trötta på all fake news och vänder åter till den traditionella journalistiken?

– Tyvärr tror jag inte det, inte när jag ser på det som händer i USA, till exempel. De som verkligen är intresserade [av oberoende rapportering] kommer att fortsätta stöda god journalistik, men som läget i världen ser ut, ser jag nog inte så positivt på utvecklingen.

Foto: Alamy

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.