”Ena era röster mot Kina!”

av John Illman

Vinter-OS i Kina har väckt skarp kritik. Flera länder har infört diplomatisk bojkott, men det är inte nog, säger representanter för de förtryckta etniska minoriteterna till Ny Tid.

De paralympiska spelen i Peking går in på sina sista dagar. Vanligtvis väcker OS glädje och entusiasm bland idrottarna och världens sportintresserade, men i år är det på många håll annorlunda. Kinas människorättssituation och framför allt förtrycket av minoriteter har fått många att fråga hur det internationella samfundet resonerar.

Dolkun Isa är ledare för uigurernas världskongress. Han anser att den olympiska kommittén (IOK) gjorde ett fatalt misstag då den beslöt att ge Kina värdskapet för vinter–OS.

– Kinas kommunistparti har placerat flera miljoner uigurer i koncentrationsläger runt om i vår hemprovins Östturkestan.

– En stor del av uigurerna har också satts i tvångsarbete. Den uiguriska kulturen håller på att försvinna, säger han.

Dolkun Isa benämner vinter-OS i Peking ”Genocide Games”, på svenska ”folkmordsspelen”.

– Årets olympiska spel liknar de som hölls i Berlin år 1936, då Adolf Hitler och nazisterna var vid makten i Tyskland.

Också tibetanen Dhondup Wangchen ogillar skarpt den olympiska kommitténs beslut att låta Kina stå värd för årets vinter-OS.

– Redan då Kina arrangerade sommar-OS år 2008 kritiserade jag IOK:s beslut. Jag och mina vänner gjorde kommittén uppmärksam på de kränkningar av mänskliga rättigheter som den kinesiska staten begick.

Wangchen lever numera i exil men år 2008 bodde han ännu i Tibet.- Det kinesiska kommunistpartiet reagerade på hans kritik genom att sätta honom i arbetsläger i sex år.

– Och sedan dess har den politiska utvecklingen i Kina blivit allt mer auktoritär, säger Wangchen.

Joey Siu från Hongkong är ytterligare en som fått uppleva kommunistpartiets förtryck. Hon deltog i protesterna mot den nationella -säkerhet-slagen i Hongkong år 2019.

– Den nationella säkerhetslagen som den Peking-trogna regeringen i Hongkong stiftade har urholkat vår demokrati, säger Siu.

– Jag blev förbannad då Kina beviljades arrangemanget av vinter-OS. Jag kan inte acceptera att IOK blundar för alla folkmord och allt förtryck som kommunistpartiet gjort sig skyldigt till.

Den nationella säkerhetslagen är i kraft sedan 1 juli år 2020. Sedan dess har bland annat flera oberoende tidningar verksamma i staden, som till exempel Apple Daily och Citizen News, tvingats lägga ner sin verksamhet.

Protesterat mot OS

Flera länder har valt att bojkotta OS. Bland de länder som meddelat om en diplomatisk bojkott finns USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Belgien, Danmark, Lettland och Estland, medan en handfull andra länder, som Sverige, meddelat att man inte sänder diplomatiska representanter till spelen ”på grund av oro för coronaläget”. Finlands vetenskaps- och kulturminister Antti Kurvinen använde också ”coronaläget” som förevändning för att i början av februari annullera sin resa till Peking, efter häftig kritik. Både Kurvinen och Sveriges idrottsminister Anders Ygeman har varit noga med att påpeka att det inte handlar om en politisk bojkott.

Dolkun Isa och andra uigurer i exil har aktivt demonstrerat mot spelen.

– Vi samarbetar med tibetaner, personer från Hongkong och taiwaneser. På så sätt blir vårt budskap starkare.

Men Isa understryker att endast uigurer i exil har möjligheter att protestera mot OS. De som bor i Öst-turkestan är hårt bevakade av Peking.

Wangchen säger att särskilt unga tibetaner varit aktiva i protesterna mot Kinas vinter-OS.

– Vi anser att representanter för olika länder som deltar i spelen genom sitt deltagande de facto stöder den kinesiska regimen som begår folkmord i Tibet och Östturkestan.

För egen del har Wangchen rest världen runt för att uppmana nationella olympiska kommittéer att bojkotta OS.

– Mitt budskap har varit tydligt: ställ in spelen och hitta en annan plats för idrottarna att tävla på.

Siu berättar att hon aktivt demonstrerat sedan hon flyttade till USA för ett och ett halvt år sedan.

– Jag har bland annat besökt USA:s senat för att påverka amerikanska politiker.

Hur kan väst hjälpa?

Då Östturkestan, Tibet och Hongkong ligger under Kinas kontroll kan det för västlänningar verka svårt, om inte rentav omöjligt, att kunna hjälpa de här folken att undkomma det förtryck som kommunistregimen utsätter dem för. Men Dolkun Isa, Dhondup Wangchen och Joey Siu är ense om att väst kan stöda dem och förklarar hur.

Isa vill att alla demokratiska länder ska ena sina röster. Då världens demokratier i nuläget uttrycker sig och agerar på olika sätt gentemot Kina blir signalerna dessvärre otydliga vilket kommunistregimen utnyttjar.

– Bland annat USA har stått upp mot Kina i frågan om kränkningar av mänskliga rättigheter. Men jag hoppas att fler demokratiska länder skulle stå upp mot Kinas auktoritära politik, särskilt Frankrike och Tyskland. De gör inte tillräckligt i nu-läget.

Wangchen anser att det skulle gynna västvärlden att hjälpa Tibet genom att samarbeta med exil-regeringen i Dharamsala, Indien och det tibetanska folkets ledare Dalai Lama.

– Kommunistregimens oberäkneliga agerande i kombination med dess aggressiva geopolitiska ambitioner gör Kina farligt. Om framsteg mot demokrati och frihet kan skapas i Kina, skulle det ha en positiv inverkan på hela världen.

Siu håller med Isa om att västvärlden måste förena sig mot Kina.

– En gemensam ståndpunkt genom vilken demokratierna tydligt skulle ta avstånd från Kinas auktoritära politik behövs, säger Joey Siu. 

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.