”Mer ambitiösa sanktioner krävs”

av John Illman

Ryssland har förberett sig på sanktionerna, och sedan annekteringen av Krim gjort sig mindre beroende av väst. EU borde klippa av energiimporten från Ryssland, men vågar inte det, säger svensk expert.

Arseniy Svynarenko är ukrainare och arbetar som forskare i sociologi vid Tammerfors universitet. Han berättar att när han fick reda på att ryssarna hade invaderat Ukraina ringde han genast till vänner och släktingar i landet.

– Jag kommer från hamnstaden Odessa i södra Ukraina där mina släktingar ännu bor kvar. Det är viktigt för mig att de är i säkerhet, säger han.

Svynarenko har bott i Finland i 24 år och besökte Ukraina senast hösten 2019. Han säger att för honom kom den ryska invasionen inte som en fullständig överraskning.

– Att Ryssland skulle anfalla Ukraina hade jag nog räknat med att kunde ske. Men jag trodde inte att det skulle hända nu, trots att flera väster-ländska medier har skrivit om den ryska militära närvaron kring Ukrainas gränser, säger han.

– Jag har också överraskats av den sammanslutning bakom landets president Volodymyr Zelenskyj som uppstått. Han har framgångsrikt lett det ukrainska motståndet mot de ryska trupperna.

Svynarenko konstaterar att stora delar av omvärlden stöder Ukraina, vilket gläder honom.

Förstår inte invasionens motiv

Svynarenko berättar att ända sedan Ryssland invaderade Krim-halvön, -Donetsk- och Luhanskregionerna i östra Ukraina år 2014 har han försökt förstå Putins motiv för erövringen av de här områdena. Han säger att han ännu inte har kommit på något legitimt skäl.

– Men jag tror att en av orsakerna bakom såväl de tidigare invasionerna som den aktuella är att Putin ville få ett starkare stöd bland den ryska befolkningen, säger han.

Efter de ryska invasionerna av Krim och östra Ukraina år 2014 sköt Putins popularitet i hemland i höjden. Men under invasionen som startade den 24 februari i år har detsamma åtminstone inte ännu skett. Tiotusentals protesterar mot Putin i flera städer runt om i Ryssland.

Svynarenko säger att annekteringen av Krim och östra Ukraina samt den nuvarande invasionen nog också handlar om Ukrainas politiska riktning.

– Putin vill kontrollera den ukrainska inrikes- och utrikespolitiken. Ukraina får enligt honom under inga omständigheter ansluta sig till den demokratiska västvärlden.

Han konstaterar att det är genom autokrati som Putin utövar sin makt. Han vill göra Ukraina till en rysk lydstat likt Belarus.

– I ett demokratiskt Ryssland skulle Putin inte sitta vid makten. Många i Ryssland ogillar honom.

Är sanktionerna effektiva?

EU har sedan den ryska invasionen inleddes utfärdat massvis med sanktioner, bland annat mot ryska banker och politiker. Men är sanktionerna tillräckligt kraftfulla för att Rysslands invasion ska upphöra? Andreas- Johnson, analytiker vid svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att det inte finns någon garanti för att EU:s sanktioner får invasionen att ta slut.

– Däremot har den ryska ekonomin kraftigt försvagats. Rubelns värde har sjunkit avsevärt och den ryska börsen har hållit stängt i flera dagar, säger Johnson.

Han frågar sig ändå om dessa sanktioner är tillräckliga för att få bukt på invasionen. För att EU verkligen ska få den ryska ekonomin på knäna skulle sanktionerna behöva riktas mot energiimport i form av olja och naturgas, anser Johnson.

– Men det finns inga tydliga tecken på att EU kommer att införa sanktioner som omfattar energiimporter. Dessa sanktioner skulle också slå tillbaka mot EU-ländernas egna ekonomier och förvärra situationen på energimarknaden.

Han tillägger att han är överraskad över hur enigt omvärlden står upp mot Rysslands invasion av Ukraina. Förutom EU har också bland annat USA, Japan, Australien och Singapore- utlyst sanktioner.

Johnson säger att han trodde att Ryssland skulle nöja sig med att endast invadera de östra delarna av landet.

– Men Ryssland har gjort en fullskalig invasion och attackerar Ukraina från både norr, öster och söder. Det hade jag inte räknat med.

Vilka EU-sanktioner härnäst?

Johnson poängterar att Putin var beredda på att EU skulle utfärda sanktioner. Redan efter landets annektering av Krim-halvön och östra Ukraina år 2014 utfärdade EU sanktioner mot ledande ryska statsmän och företag.

– Ryssland har sedan dess medvetet gjort sig mindre beroende av EU. Handeln med länder i Asien samt produktion av olika varor inom landet har istället ökat, säger han.

EU:s nuvarande sanktioner kommer inte att kollapsa den ryska ekonomin, anser han.

– Det är ändå osäkert om Ryssland är så ekonomiskt oberoende av väst som Putinregimen vill vara. Sanktionerna som EU utfärdat sedan invasionen i slutet av februari är många fler och kraftfullare än de som utfärdades år 2014.

Johnson lyfter också fram att då EU redan utfärdat många och omfattande sanktioner mot Ryssland, återstår frågan om EU kan och kommer att utlysa flera sanktioner den närmaste tiden.

– Förutom ytterligare sanktioner mot somliga av de ryska bankerna så vet jag inte vilka dessa nya sanktioner skulle rikta sig mot.

Foto: Wikimedia Commons

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.