Tåg en livräddare i Ukraina

av Marco Carlone

Den gamla goda järnvägen har plötsligt fått en nyvunnen respekt i och med kriget i Ukraina. Närmare fyra miljoner människor har snart flytt kriget på räls.

Vi kommer att sända ett evakueringståg till Zaporizjzja före kl. 14. Det är säkert att närma sig stationen, situationen är under kontroll. För mer information om tågets destination, fråga konduktören. Vänligen ta inte bilder eller offentliggör din platsdata under resans gång.

På det här sättet meddelade den ukrainska järnvägen UZ på meddelandeappen Telegram den 24 februari om det första specialinsatta tåget för evakuering av städer som attackerats av ryska trupper. Detta var dagen då den ryska invasionen inleddes. Liknande information, avsiktligt vag för att hindra spårning av tågen, upprepades dussintals gånger under de påföljande dagarna.

Enligt den statliga järnvägens uppskattningar hade 2,8 miljoner personer fram tills den 22 mars evakuerats med tåg till västra Ukraina och över 400 000 utomlands. Flera järnvägsbolag i EU reagerade snabbt på krisen med beslut om att erbjuda ukrainska flyktingar gratis resor. Tyska DB har öppnat en humanitär järnvägslinje för hjälpmateriel, och de rumänska och polska statliga järnvägsbolagen har återöppnat gamla, övergivna spår in till Ukraina för att svara på flyktingsituationen.

Gamla spår öppnas

Efter krigsstarten kablades det världen över ut bilder av trängseln på stationen i Przemyśl, den första polska anhalten för tåg från ukrainska Lviv. Samtidigt arbetade järnvägsanställda i den lilla byn Krościenko, 50 kilometer söderut, febrilt med att öppna upp en gammal internationell linje som stängts 12 år tidigare. På bara fyra dagar hade den polska järnvägen PKP fått linjen i någotsånär funktionsdugligt skick. Kanske gick det lite för snabbt, eftersom det första tåget lastat med ukrainska flyktingar spårade ur bara några kilometer in på sin färd. Sedan dess har linjen inte använts.

Det är också åratal sedan den lilla byn Fălciu på gränsen mellan Rumänien och Moldavien sett till några tåg. I början av mars beslöt sig det rumänska statliga järnvägsbolaget CFR för att rensa upp det övervuxna spåret för att kunna ta i bruk ytterligare en rutt för flyktingar som försöker ta sig via Moldavien till EU. Operationen tillkännagavs av transportminister Sorin Grindeanu, som den 17 mars postade bilder på sin Facebooksida av den första konvojen då den anlände till Rumänien.

Kan rädda spannmålsexporten

Järnvägskorridorer är inte bara viktiga för människor på flykt, utan också för dem som blivit kvar i Ukraina. Tågen är centrala för att få fram hjälp till belägrade städer och för ukrainska trupper att ta sig till fronten med. I framtiden kan också godstågen bli essentiella för transporten av jordbruksprodukter ut ur Ukraina. Ukraina är som känt världens åttonde största veteproducent. Kring 95 procent av alla jordbruksprodukter har hittills exporterats via hamnarna i Svarta havet, som nu blockeras av Ryssland, och UZ har meddelat att bolaget strävar till att åtminstone fördubbla exportkapaciteten vid gränsövergångarna. Detta är lättare sagt än gjort. Ukraina har, liksom Ryssland och Belarus (och Finland), en bredare spårvidd än större delen av Europa, inklusive Ukrainas alla andra grannländer. Således måste för det mesta allt gods lastas om vid gränsövergångar.

Andra spår sprängs

I princip skulle tågen kunna röra sig mellan Belarus och Ukraina – men det vill ukrainarna inte att de ska göra, eftersom det skulle ge ryska soldater möjlighet att ta sig in i Ukraina den vägen. Järnväggsspåren har också saboterats – av antingen ukrainsk militär eller territorialförsvar – på den ukrainska sidan, men även i Belarus. Den tidigare belarusiska kulturministern Pavel Latushka- har uppgett att aktivister har gjort sig skyldiga till sabotage på åtta ställen i närheten av gränsen till Ukraina, och i praktiken skurit av all spårtrafik mellan de båda länderna. Vd:n för den ukrainska järnvägen Oleksandr Kamyshin har också tackat ”Belarus modiga invånare” för att de stoppat denna ryska anfallsväg”. Samtidigt har Ukraina inlett en nationalisering av de runt 15 000 ryska godsvagnar som blivit på den ukrainska sidan.

Kriget påverkar också järnvägarna i flera länder som inte är direkt involverade i konflikten. Fram tills kriget var till exempel Lettland en central järnvägskorridor mellan Baltikum och Ryssland. Den lettiska transportministern Tālis Linkaits sa nyligen att sanktionerna mot Ryssland kommer att minska den inhemska godstrafiken med mellan 82 och 85 procent. Situationen påverkar också hamnen i Riga, där det uppskattas att arbetsmängden kommer att minska med kring 45 procent.

Foto: Marco Carlone
Översättning: Janne Wass

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.