Minnet överlever

av Rainer Knapas

I dag, när 1900-talets krigshistoria igen rullas upp som bakgrund till kriget i Ukraina vaknar också alla problem kring historia och minnen. Storpolitikens statsmanna­nivå eller generalstabernas strategier ger sina förklaringar, men den lilla, enskilda människans öden har fått ett stort insteg i den nya krigshistorien. Och alla minnen, hur går de ihop med den stora historien?

Minnet övergår i något skede till att bli ett efterhandsminne, av Marianne Hirsch kallat postmemory i hennes klassiska studie från 2012, The Generation of Postmemory. Writing and Visual Culture After the Holocaust. Förintelsen lever vidare, i texter, bilder, föremål, språkbruk, berättelser, beteenden och ritualer, känslor och affekter. Minnet får många former men är aldrig detsamma som historieskrivning.

Maria Stepanovas kompendium-roman kring rysk familjehistoria under 1900-talet, Minnen av minnet. En romans (på svenska 2019, översättning Nils Håkanson) inskärper efterhandsminnets särskilda värden:

”Minnet är något som återberättas, historien är skrift; minnet bryr sig om rättvisan, historien ser till fakta; minnet moraliserar, historien gör beräkningar och korrigerar; minnet är personligt, historien drömmer om objektivitet; minnet grundar sig inte på kunskap utan på erfarenhet: delat lidande, delad upplevelse, den bedövande erfarenheten av smärta som kräver omedelbart deltagande. Men minnets territorium är också fullt av projektioner, fantasier, förvrängningar, dagens tillbakablickande gastar.”

Förhållandet mellan minnen, berättelser och den stora historien kan begrundas i Pia Koskelas bok Karelen! En resa, två krig & minnet av en far (syster förlag, 2021 – slutsåld, med rätta). Vi har här ett fascinerande grafiskt montage av det stora och det lilla, av familj och släktingar, av tider och platser.

Pia Koskela umgås med minnena från Karelen och kriget – också på en hembygdsresa till dagens Ryssland – på ett fullständigt unikt och annorlunda sätt än vad man är van vid i Finland. Här finns ingenting av det allt överskuggande krigs- och fiendeparadigm som råder hos oss eller av historikernas bortförklaringar.

Karelen! visar hur Finland, Karelen och dess historia lever som postmemory på familje­nivå i Koskelas hemland Sverige. Här finns numera mer än 700 000 människor med rötter i Finland, andra och tredje generationens invandrare medräknade. Bland dem, på samma sätt som i Finland, återkommer alltid två K-ord: Kriget och Karelen.

Som tecknad och handtextad ”grafisk roman”, Graphic Novel, har Pia Koskelas bok en mycket berömd jämförelsepunkt, både till utförande och innehåll: Nora Krugs Heimat. Ein deutsches Familienalbum (2018, på svenska 2019) som likaså behandlar en vanlig familjs historia under nazismen, Hitlertiden, krigsåren och därefter. Också här söker en dotter upp historiens spår och minnen bland släkt och överlevande. Nora Krugs bok har översatts till ett femtontal språk. Pia Koskelas bok om Karelen som minnets Heimat borde åtminstone översättas till finska.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.