Polariserad, populistisk och inåtblickande. Så kan valrörelsen 2022 i Sverige sammanfattas. Vilket parti som än står som segrare då denna tidning utkommer, väntas tuffa regeringsförhandlingar.
När den här texten skrivs är det mindre än en vecka kvar till att Sverige går till val (11 september, red. anm.). Det är jämnt mellan de två sidorna i svensk politik. Störst fokus i valrörelsen ligger på brott och straff och kriminalitet, vilket gynnar högern och inte minst högerpopulistiska och främlingsfientliga Sverigedemokraterna.
– Valkampanjen har varit mer polariserad än någonsin och kännetecknas av högt tonläge, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
Den djupare polariseringen i svensk politik hänger delvis samman med Sverigedemokraternas (SD) ökade väljarstöd. I den senaste opinionsundersökningen ligger partiet högre än liberalkonservativa Moderaterna.
– I den förra valrörelsen 2018 attackerade alla partier SD, även partierna inom högerblocket såsom Moderaterna och Kristdemokraterna. I den här valrörelsen är det mindre kritik från de andra högerpartierna och mer av gemensamma utspel, säger Johansson.
Allt krut på Andersson
De två huvudkandidaterna till statsministerposten är nuvarande statsminister, socialdemokraten (S) Magdalena Andersson och Moderaternas (M) Ulf Kristersson. Andersson åtnjuter högt förtroende hos väljarna och partiet har i princip satsat hela valkampanjen på just hennes person i vad partiet ser som ett presidentval.
Andersson, Sveriges första kvinnliga statsminister, har under sin korta tid på posten tagit Sverige genom en pandemi och lett landet under en period som präglats av Ukrainakriget. Hon har också – om än smärtsamt – ledsagat landet in i Nato.
Hon står för stabilitet och trygghet i oroliga tider. Som tidigare finansminister har hon även visat att hon klarar att styra landets ekonomi.
– Historiskt är det en valtaktik som Socialdemokraterna använt sig av två gånger tidigare, dels 1936 med Per Albin Hansson och 1968 då Tage Erlander var statsminister, säger Johansson.
Fördelaktigt för Socialdemokraterna har också varit att Nato-frågan inte har blivit någon valfråga.
– Nato blev en icke-fråga. Socialdemokraterna ville helt enkelt inte ha den, och lyckades även baxa bort den. Även säkerhetspolitiken hamnade därmed i skymundan, säger Johansson.
Högerpartierna sätter dagordningen
Det är dock ett högt spel partiet spelar. De frågor som har dominerat valdebatten fram till två veckor innan valdagen har varit brottsbekämpning, höga elpriser och, kopplat till det, kärnkraft – frågor där högerpartierna traditionellt profilerar sig.
– Högerpartierna dominerar valrörelsen genom att prata om sina frågor på hemmaplan. På så vis har de satt den politiska dagordningen. Det har framför allt gynnat Sverigedemokraterna.
Det har också resulterat i en kapplöpning om vem som har tuffast åtgärder i brottsbekämpningen.
– Brottsligheten kopplas till gängkriminalitet och även till migrationsfrågan, det vill säga alla de frågor som Sverigedemokraterna alltid har drivit.
Det har gjort att både Moderaterna och Kristdemokraterna har glidit längre högerut i sin politik på dessa och flera andra områden. Men utan att lyckas, som det ser ut nu.
Det nya arbetarpartiet?
Vinster i välfärden var en fråga Socialdemokraterna ville göra till valfråga. Partiet går till val på att stoppa att landets friskolor från att ta ut vinst. Detta till skillnad från högern som sätter valfriheten först och hyllar friskolesystemet. Det har dock inte blivit den debatt Socialdemokraterna hade velat ha.
Vänsterpartiet har försökt att vara det som inte Miljöpartiet är, enligt Johansson.
– Den stora kursändringen Vänsterpartiet gjort i sin politik handlar om att försöka nå fler manliga arbetarväljare, säger han.
Vänsterpartiet har sagt sig vilja bli det nya arbetarpartiet. Partiet har tonat ner individens ansvar i miljöpolitiken och menar att vanliga arbetare inte kan betala priset varken i form av höga elkostnader eller dyra bränslepriser och inte heller ska behöva känna skam för att de väljer att äta kött eller flyga till Kanarieöarna på semester. Omställning mot förnybar energi måste främst ske i industrin.
Vänsterpartiet vill även sänka elpriserna genom att dela upp prissättningen för svenska elkunder och den el som går på export till andra länder.
Även om partiets politik profilerat sig som feministisk och antirasistisk, för hbtqi-rättigheter och som den mest generösa när det handlar om invandring, är det frågor som hamnat utanför rampljuset med den nuvarande partiledaren Nooshi Dadgostar.
– Vi har sett att i takt med att Sverige förändras flyttar även partierna sina positioner och följer sin samtid. Det är en del av det politiska spelet. Alla måste anpassa sin politik för att skilja sig från de andra partierna, säger Bengt Johansson.
Förenklade lösningar
När det gäller frågan om de höga elpriserna har de olika sidorna – det pratas om sidor snarare än block inför valet i år – delvis olika lösningar. Högern presenterar kärnkraften som lösningen på problemen. Socialdemokraterna talar om Putinpriser och utlovar stöd både till privatkonsumenter och företag, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet på vänstersidan vill se större satsningar på förnybar el.
Debatten har beskrivits som förenklad och populistisk. Partierna försöker slå varandra i att utlova enkla lösningar på komplexa samhällsproblem. Fokus ligger på att vara bäst och lova mest.
Det stora fokuset på partiledarna gör också debatten ytligare, eftersom det bara är partiledarnas budskap som pumpas ut.
Klimatfrågan har, förutom i diskussionen om höga elpriser och kärnkraft, inte ägnats så stor uppmärksamhet. Under en period låg Miljöpartiet en bra bit under riksdagsspärren och riskerade att åka ut. Samma sak gällde Liberalerna. Nu har stödet gått rejält uppåt i opinionsundersökningarna och båda partierna ser ut att stanna kvar i riksdagen. Deras närvaro är avgörande för båda sidor för att klara att bilda regering efter valet.
Den stora bilden saknas
En bred trend, som Bengt Johansson ser, och som gäller över hela det politiska spektret, är att Sverige har blivit väldigt inåtblickande.
– Globala frågor, Ukraina, klimatförändringarna saknas helt i debatten. Valkampanjen är helt inriktad på Sverige och det talas ofta om nationen, säger Johansson och tillägger:
– Det är påfallande när man tittar på valaffischerna. Det står Sverige på i princip alla.
– I bred mening är det en nationalistisk valrörelse.
När partiledarna höll tal i Almedalen under politikerveckan på Gotland var det många som reagerade på att ordet ”nation” förekom väldigt ofta inte bara i högerpartiernas tal utan även hos Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
I Almedalen dödades en mycket framstående nationell psykiatrisamordnare, Ing-Marie Wieselgren, på öppen gata. Mannen som dödade henne hade starka kopplingar till högerextrema miljöer och är anklagad för terrorbrott.
Nyligen framkom att Centerpartiets partiledare Annie Lööf var måltavla. Hatretoriken mot Lööf, som är den partiledare som mest och konsekvent har tagit debatten mot Sverigedemokraterna, har varit extrem. Inte minst på sociala medier och i Sverigedemokraternas egna youtubekanal.
Frågan är om detta faktum och färska avslöjanden om att ett stort antal kandidater för Sverigedemokraterna har deltagit i högerextrema miljöer kommer att påverka utgången av valet.
– Antietablissemangspartier tenderar att inte förlora på negativ rapportering, utan tvärtom vinna sympatiröster. Detta eftersom de slår från underläget utifrån en position som underdog.
Däremot har det blivit tydligt att hatretoriken eskalerat inom politiken. Många politiker både på lokal och nationell nivå utsätts för hat och hot. Det är i sig ett hot mot demokratin.
Könade mönster
Valkampanjen är också den mest könade någonsin. Enligt statsvetarprofessorn Lena Wängnerud är det unikt stora skillnader i könsrepresentation i årets val.
– Högerpartierna domineras av män och vänstersidan av kvinnor, både när det gäller ledare och riksdagslistor, säger hon.
Samtidigt visar forskning att kvinnor och män röstar olika och att den trenden förstärks år för år.
Det finns en extremt tydlig könsdimension i årets valdebatt. Brottsbekämpning, kriminalitet och bränsle- och elpriser är så kallade hårda frågor som tenderar att appellera till manliga väljare.
– Kvinnor prioriterar välfärd, omsorg och klimat.
Sjukvård och välfärdsfrågor är väljarnas viktigaste frågor, det visar nästan alla väljarundersökningar. Trots det och trots att coronapandemin är så nära inpå i tid har det i princip varit en icke-fråga i valet.
– Det är lite förvånande att högern inte ser en potential i att locka fler kvinnor genom att prata om välfärden, säger Lena Wängnerud.
Valet avgjordes den 11 september, och blev antagligen en valrysare.
Vilken sida som än gick ut med segern väntar tuffa regeringsförhandlingar. Alla partier är förberedda på att det kommer att bli utmanande att bilda regering.
I ett alltmer polariserat Sverige står ett viktigt vägval inför dörren. N
