Vad innebär det att granska kapitalismen utifrån moraliska principer? Artur Djupsjöbacka reflekterar.
Kapitalism, det dominerande ekonomiska systemet i världen, har under hela sin existens utsatts för kritik och debatt. Ett deontologiskt resonemang, som betonar moraliska plikter och principer, kan användas som ett exempel på hur kapitalismen, här formulerad utifrån Friedrich Hayeks tänkande, kan kritiseras utifrån ett antal olika etiska måttstockar.
Deontologi är en normativ teori som innebär att handlingars moraliska värde bedöms utifrån huruvida de överensstämmer med förutbestämda regler, principer eller rättigheter, snarare än att handlingar bedöms utifrån sina konsekvenser, exempelvis utifrån sin nytta. Lögn har varit ett klassiskt exempel: är det tillåtet att ljuga om konsekvenserna är goda? Den deontologiska etiken vill föra in andra bedömningsgrunder. Denna etiska teori, i sin mest berömda form företrädd av Immanuel Kant, betonar i många fall individens plikter gentemot andra människor.
Ett ekonomiskt system som strävar efter kortsiktiga vinster står i konflikt med vår skyldighet att vårda och skydda planeten för kommande generationers bästa.
Framtida generationer
Friedrich Hayek (1899–1992) var en österrikisk-brittisk ekonom och filosof och en av de centrala tänkarna bakom den nyklassiska ekonomiska skolan. Enligt Hayek, som bland annat skrev boken Vägen till träldom, kännetecknas kapitalismen av individuell frihet, marknadsekonomi och konkurrens. Statlig inblandning bör, menade han, begränsas för att marknadernas funktion inte ska störas. I hans ideal står individens möjlighet att sträva efter ekonomisk individuell framgång i centrum.
När man applicerar deontologiska principer på kapitalismen som Hayek beskriver den, uppstår ett antal frågor. Deontologin kan påpeka att företag har plikter gentemot sina anställda, i termer av arbetstagares rättigheter och arbetsvillkor, vilka kan lyftas fram som moraliska frågor. Att som Hayek argumentera för att kapitalismen bör prioritera vinsten framom arbetstagarnas välfärd, strider mot moraliska imperativ.
Dessutom betonar också många av deontologins teoretiker att vi har plikter gentemot framtida generationer. Gällande miljökrisen stöter vi på ännu fler problem med Hayeks kapitalism, som helt utgår från konkurrens och individuell frihet. Inom ett samhällssystem som fokuserar så mycket på egen vinst står kortsiktigt vinstmaximerande, som leder till miljöförstöring och överutnyttjande av resurser, i strid med dessa plikter. Att prioritera kortsiktig vinst, snarare än att hantera naturresurser på ett hållbart sätt, kolliderar med moraliska imperativ som uppmanar oss att behandla naturen med respekt och att inte agera på ett sätt som hotar dess balans och förmåga att bära upp framtida generationer. Detta innebär att ett ekonomiskt system som strävar efter kortsiktiga vinster står i konflikt med vår skyldighet att vårda och skydda planeten för kommande generationers bästa.
Moraliska skyldigheter
Vidare kan den miljöförstöring och överutnyttjande av resurser som det här ekonomiska systemet med nödvändighet ger upphov till också utmana individers och företags deontologiska plikter gentemot andra människor. Till exempel kan skadliga miljöeffekter ytterligare försvåra livet för samhällets mest sårbara medlemmar, vilket är en överträdelse av plikten att respektera och skydda andra människors välbefinnande och rättigheter. Med Kants klassiska formulering: ”Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål”.
Pliktetiken utgår från att individer har moraliska skyldigheter gentemot andra människor och, anser vissa teoretiker, mot samhället som helhet. I detta sammanhang kunde man föra in en rättvis fördelning av samhällets rikedom bland dessa plikter: varje person har en moralisk plikt att säkerställa att resurser och möjligheter inte ansamlas på ett sätt som hänvisar vissa människor till ett marginaliserat liv.
Hayeks gestaltning av det ekonomiska systemet, med hans betoning av individuell framgång, legitimerar stora ekonomiska klyftor där somliga individer lever i överflöd medan andra kämpar för grundläggande behov. För Hayek är klyftor en följd av att konkurrensen fungerar, det är en oundviklig bieffekt. Ekonomiska klyftor strider dock mot pliktetiska imperativ om rättvisa.
En human samhällsstruktur
Det är viktigt att erkänna att kapitalismen har vissa positiva följder, såsom ökad produktivitet och innovation. Detta är ett konsekvensetiskt resonemang som kan beaktas. Deontologiska principer fokuserar dock på moraliska dimensioner som kan utmana kapitalismen så som Hayek ser den och speciellt dess prioriteringar på ett grundläggande sätt. Det är osannolikt att hans version av kapitalismen skulle kunna fungera i enlighet med deontologiska principer. Det skulle kräva en större tonvikt på rättvisa arbetsvillkor, socialt ansvarstagande och hållbar utveckling.
Genom att granska Hayeks kapitalism på ett deontologiskt sätt belyser vi de moraliska dilemman och utmaningar som ideologin ställs inför. En betoning på plikter och moraliska imperativ kan visa att Hayeks utopi inte uppfyller vad Michael J. Sandel, amerikansk filosof skriver om i boken What Money Can’t Buy: mänskliga värderingar om vad som borde finnas på en marknad och vad som inte borde det. Det finns sådant som de flesta inte vill att ska behandlas som varor på en marknad och det finns sådant som degraderas när det blir en del av marknadens funktioner. ”Marknader erbjuder användbara verktyg för att organisera produktiv verksamhet. Men om vi inte vill låta marknaden omdefiniera normerna som styr sociala institutioner, behöver vi en offentlig debatt om marknadens moraliska gränser.” (Min översättning). Det är just en sådan etisk debatt Sandel, medveten om att människors värderingar skiljer sig åt, efterlyser.
Ifall pengar inte ska ha all makt i vår värld måste samhällsstrukturen förändras. Ett ekonomiskt system som passar bättre in på etiska principer behöver satsa på respekt för individuella rättigheter, hållbarhet, miljöansvar, solidaritet och samarbete.
Foto: Wikimedia Commons
