Högt utbildade utlänningar och studerande som kommit till Finland från länder utanför EU förfasar sig över regeringens planerade skärpningar i invandringspolitiken – både för egen del och för Finlands.
Föreställ dig det här: du är en utlänning från ett land utanför EU, det är juni. Du har precis förlorat jobbet eftersom din anställning blivit överflödig, vilket är mycket vanligt inom designbranschen. De anställda har semester och sommarjobben är i full gång. Hur ska det vara realistiskt möjligt att hitta ett jobb när det finns noll jobb att erbjuda och alla har semester?
Frågan kommer från Owein Iveson, som studerar design vid Aalto-universitet i Helsingfors. Som brittisk medborgare är han en av dem som påverkas av regeringen Orpos planer på skärpningar i invandringspolitiken – i första hand gällande personer som kommit till Finland från länder utanför EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).. Förutom försämringar i tillgång till vård och service, samt sänkta stöd, innehåller programmet en skrivelse om att utlänningar som förlorat sina jobb, och inte hittat ny anställning inom tre månader, ska utvisas. Iveson svarar själv på hur sannolikt det är att hitta nytt jobb mitt under sommarsemestrarna: ”Det är det inte”.
– Så du packar dina väskor och beger dig till Helsingfors-Vanda flygplats på eget bevåg, eller blir utvisad, inte bara från Finland utan från hela Europeiska unionen.
Experter väljer andra länder
Förslaget på en tidsgräns på tre månader som arbetslös har fått kritik såväl från oppositionen som från näringslivet, till och med inom regeringskoalitionen. Många invandrare från länder utanför EU och Schengensamarbetet har också börjat omvärdera sin framtid i Finland och letar efter jobb i länder som Norge, Sverige, Tyskland och Belgien.
Emir Süner från Turkiet arbetar som marknadsföringschef i Finland. Han säger att både finska företag och den finska staten länge har använt argumentet att det går lätt och snabbt att få uppehållstillstånd och medborgarskap som ett sätt att attrahera utländskt kunnande till Finland.
– Det här var en av anledningarna till att jag valde Finland framom Tyskland. Jag anser att det är orättvist att ta ifrån människor deras förvärvade rättigheter när de har uppfyllt villkoren enligt lagen.
Süner förklarar att Finland redan nu slår ur underläge då landet försöker locka utländsk arbetskraft.
– Högt utbildade, särskilt de som eftersträvar högre inkomster, föredrar länder som Nederländerna och Tyskland, där jobbmöjligheterna är fler än i Finland, och det finns skatteförmåner för invandrare, som i Nederländerna.
Att sätta press på de mest utsatta invandrarna samtidigt som man förväntar sig att bara de högt utbildade ska stanna är inte en hållbar strategi.
Brist på mångfald
Iranska webbutvecklaren Alireza Sheikholmolouki är en av dem som redan har lämnat Finland för Nederländerna i år. Han förklarar skillnaderna mellan Finland och Nederländerna:
– Finland erbjuder utmärkta offentliga tjänster, hög levnadsstandard och vacker natur. Men i Finland kände jag mig ibland utanför eftersom lokalbefolkningen verkade ointresserad av att lära känna utlänningar. I Nederländerna värdesätter människor invandrare för deras bidrag till landet, samtalar och visar ett genuint intresse för att förstå dig.
Sheikholmolouki tror att den nya regeringens uttalanden ytterligare kan minska den redan begränsade mångfalden i Finland, vilket i sin tur kan leda till problem i framtiden.
– Högutbildade väljer ofta bort Finland på grund av landets brist på mångfald, en trend som verkar fortsätta. De nya förslagen och åtgärderna från regeringen riskerar att ytterligare förvärra problemet, och göra tillvaron mer osäker för dem som väljer att stanna kvar i Finland. Att sätta press på de mest utsatta invandrarna samtidigt som man förväntar sig att bara de högt utbildade ska stanna är inte en hållbar strategi.
Finland behöver mer folk
Tigran Khachatryan flyttade från Armenien för att studera vid Aalto-universitetet 2015. Han säger att det är totalt orealistiskt att Finland skulle uppnå full sysselsättning bland invandrare, och att om man mot förmodan skulle nå dit, skulle det ändå inte lösa problemet med den åldrande finländska befolkningen.
– Förr eller senare kommer den arbetsföra delen av befolkningen att inte längre klara av att upprätthålla servicebehovet. Regeringens valmöjligheter för att motverka det är ganska begränsade. Regeringen kan försöka öka födelsetalen, förkorta den förväntade livslängden eller öka invandringen, säger Khachatryan.
– Den första åtgärden kommer, om den genomförs effektivt, att ha en effekt inom 20 år och måste förbli effektiv i minst 20 år till för att ha någon långsiktig betydelse. Den andra åtgärden är kriminellt ondskefull gentemot den äldre befolkningen, och kan uppnås genom att begränsa tillgången till offentlig sjukvård – något som den nuvarande regeringen redan har för avsikt att göra. Den tredje åtgärden kan, om den genomförs på rätt sätt, ha en snabb och potentiellt långsiktig effekt på ekonomin.
Kamilla Sultanova från Uzbekistan, som sedan nio år tillbaka arbetar i Finland som mångfaldskonsult, håller med.
– Arbetskraftsbristen drabbar kommuner och städer som behöver folk för helt vanliga jobb som busschaufförer, sjuksköterskor och assistenter. I Helsingfors påverkar arbetskraftsbristen redan tydligt trafiken, där man inte klarar av att hålla metrotidtabellerna på grund av personalbrist.
Företagen behöver mer folk
Khachatryan och Sultanova får medhåll av Emir Süner, som påpekar att det inte bara är den offentliga sektorn som drabbas.
– Medan Finlands befolkning åldras och efterfrågan på arbetskraft ökar, kommer regeringens beslut att lägga sten på börda på finska för företag.
Sultanova tillägger:
– År 2022 rapporterade 78 procent av företagen i Finland att de upplevde brist på utbildad arbetskraft, enligt en utredning. Den här bristen kommer direkt att påverka företagens vitalitet, motståndskraft och konkurrenskraft.
Också britten Owein Iveson oroar sig för Finlands konkurrenskraft på den internationella arbetsmarknaden.
– Folk som flyttar för att arbeta utomlands vill ha vissa bekvämligheter, som garantier för uppehållstillstånd. Jag har svårt att föreställa mig att en högutbildad yrkesperson skulle flytta till ett land där hen bara har tre månader på sig att hitta ett nytt jobb utan att bli utvisad.
Drabbar hela familjer
Om de föreslagna lagarna antas, påverkar det också utbildningen, menar Sultanova. Det kan bland annat leda till svårigheter med att rekrytera föreläsare och locka utländska anställda och deras familjer.
– Finlands rykte har stor betydelse när folk väljer var de ska bo.
Enligt Utbildnings- och kulturministeriet fanns det år 2022 i Finland drygt 13 000 studerande från länder utanför EU eller EES. Sultanova påpekar att Finland har satt upp ett mål enligt vilket hela 75 procent av alla utländska studerande ska lockas att bli kvar i landet och arbeta efter sin examen – ett mål som på grund av de nya lagförslagen i kombination med nedskärningar i utbildningen blir oerhört svårt att uppnå.
En av dessa utländska studerande är turkiska Ayşe Pekdiker, som övervägde marknadsföringsstudier i Belgien, Sverige och Norge, men landade på Aalto-universitetet. Liksom flera av de andra intervjuade, uppger hon att hon hade planer på att göra Finland till sitt hem.
– Men med de förändringar som regeringen överväger, kan jag inte låta bli att tänka att jag kanske borde ha haft en reservplan. Framtiden här börjar se lite osäker ut…
Den rådande känslan bland hennes vänner återspeglar hennes egen; många överväger möjligheter utanför Finland efter examen. Men problemet ligger inte bara i de föreslagna lagarna, utan också i att många upplever den finska arbetsmarknaden som konservativ. Enligt Pedkiker krävs det ofta personliga kontakter för att man ska bli anställd som utlänning. Att i en sådan situation riskera utvisning efter tre månader som arbetslös är inte lockande.
– Tänk på vilka följder det har för folks familjer. Om du förlorar ditt jobb, sprider sig konsekvenserna till hela familjen, inklusive partners som också försöker navigera på en tuff arbetsmarknad.
”Ingen vill komma hit”
EU utfärdar så kallade turistvisum för tre månader, eller 90 dagar, för personer som inte är EU-medborgare. Enligt Owein Iveson borde det ändå vara andra regler om man bott och arbetat i flera år i Finland, och plötsligt blir arbetslös.
– Ingen kommer att vilja komma till Finland. Även om Finland officiellt vill att utlänningar ska komma hit och arbeta, är regeringens budskap väldigt tydligt: den vill göra det så svårt som möjligt. Det känns mycket ovälkomnande, också för mig som har bott i Finland i tre och ett halvt år. Jag älskar Finland, jag studerar, jag arbetar, jag tar till mig finländsk kultur och lär mig om finländska vanor och traditioner. Jag talar bra finska, men ändå börjar jag bli nervös inför framtiden, helt enkelt på grund av det faktum att jag inte är EU-medborgare. För bara sex månader sedan var jag mycket säker på att jag skulle stanna i Finland efter mina studier och kände mig väldigt trygg.
Ivesons studiekamrat på Aalto, turkiska Ayşe Pekdiker, har för sin del bestämt sig för att skapa sig en framtid i Finland, trots svårigheterna. Någon uppmuntran känner hon ändå inte att hon får av regeringen, vars budskap hon beskriver så här:
– Bidra med arbete och skatter, men förvänta dig inte fullständiga medborgerliga rättigheter och var beredd på att flytta bort när omständigheterna förändras.
Skapar stor oro
Ryska Valerija vill inte ställa upp med efternamn för den här artikeln, men också hon studerar marknadsföring i Finland. Hon uppger att hon redan känner stress inför framtiden, trots att inga lagar ännu klubbats igenom.
– Kommer jag någonsin att kunna gå i pension i Finland? Kommer människor som jag tvingas bidra med en ännu större del av våra löner för att stödja pensionsfonderna? Alla dessa frågor oroar mig.
Valerija ger exempel på några av de problem som kan uppstå om lagförslaget godkänns:
– För invandrare som redan är i Finland och söker ett nytt jobb skulle ett av de värsta scenarierna vara att arbetsgivare börjar utnyttjar dem genom sänkt lön, mer arbete utan extra ersättning eller annan diskriminering – i hopp om att de utländska arbetstagarna inte vågar protestera av rädsla för att förlora jobbet och bli utvisade.
Redan nu beaktar Migri i hög grad anställningsförhållanden då myndigheten beviljar uppehållstillstånd. Personer som kommer från länder utanför EU måste därför vara noga med att förlänga sina kontrakt eller hitta nya jobb innan deras uppehållstillstånd går ut. En åtstramning av fristen för att hitta nytt jobb skulle alltså enligt Valerija öppna för att det skulle bli ännu lättare för företag att utnyttja utländsk arbetskraft.
Risk för utnyttjande
Armeniska Tigran Khachatryan påpekar att de planerade lagändringarna kan bidra till att det uppstår parallella samhällen i Finland.
– Lagförslagen lägger mer osäkerhet till invandrares redan osäkra liv. Invandrare kommer att behöva utstå långa perioder med minskat rättsskydd och social trygghet samtidigt som de är fullt bidragande medlemmar i det finländska samhället. Att utvidga denna status som andra klassens medborgare bidrar till att det skapas parallella samhällen inom Finland. Lagförslaget är raka motsatsen till integration eftersom det drar en tydlig juridisk gräns som ytterligare separerar invandrare och lokalbefolkningen.
Uzbekiska mångfaldskonsulten Kamilla Sultanova påpekar att en boll satts i rullning som är svår att stoppa:
– Läget är oroväckande, eftersom det kommer att påverka hur människor behandlas i skolor, universitet, arbetsplatser och andra sammanhang utanför arbetet. Den symboliska skadan har redan skett.
