Om de planerade nedskärningarna på 15 procent drivs igenom, betyder det att kulturtidskriftsstödet i reda pengar har halverats på 20 år, säger Ny Tids chefredaktör Janne Wass.
Kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifternas förbund Kultti ry är chockat över beskedet från Centret för konstfrämjande TAIKE, enligt vilket kulturtidskriftsstödet ska skäras ned med 15 procent, uppger organisationen i ett pressmeddelande.
Riksdagen har ännu inte fattat något slutgiltigt beslut om budgeten, så nedskärningarna kan fortfarande ställas in. Enligt Kults uppfattning går det ännu – och bör det ännu – göras ett ingripande med hjälp av politisk styrning. Kultti kräver att regeringen garanterar de små tidskrifternas överlevnad genom att dra tillbaka nedskärningarna.
”Detta är en verklig katastrof för många specialtidskrifter, och kommer att leda till att flera av dem tvingas lägga ner sin verksamhet. De kontinuerligt stigande tryckkostnaderna och postningspriserna har inneburit stora svårigheter för tidskrifterna under de senaste åren, redan utan detta chockbesked. I årets statsstödskriterier betonades dessutom att tidskrifterna måste vinnlägga sig om att betala ut skäliga löner och arvoden. I praktiken blir det en helt omöjlig ekvation om statsstödet samtidigt skärs ned, beklagar Kultti ry:s ordförande Tuomas Rantanen enligt pressmeddelandet.
Storleken på den planerade nedskärningen för kulturtidskrifternas del (möjligen upp till 120 000 euro) är i förhållande till regeringens i sig begripliga åtstramningsåtgärder en försumbar summa, men nedskärningens effekter på mediefältet som helhet är enorma, menar Kultti. På samma gång som allmänhetens möjlighet att ta till sig olika perspektiv smalnar, minskar också arbetsmöjligheterna för journalister ännu mer.
Rantanen påpekar: ”Taikes pressmeddelande lovar att det, trots den generella nedskärningen av anslagen, kommer att vara möjligt att säkra möjligheterna till förnyelse av olika konstområden. Av pressmeddelandet framgår ändå inte hur förnyelse av specialtidskrifterna – till exempel övergången till digital publicering – ska säkras i ett läge där de största nedskärningarna kommer att riktas mot just dem. Nedskärningen i kulturtidskriftsstödet medför också försämringar i konstens ställning. Samtidigt som mainstreammedia drastiskt har skurit ner på utrymmet för kritik och kulturartiklar i allmänhet, gör regeringen med denna precisionsstöt mot tidskrifterna rent hus med kuiturjournalistiken.
Kostnadskrisen i mediebranschen är ett stort hot mot Kults medlemstidningar. De här tidskrifterna är centrala diskussionsforum för sina respektive konstarter och vetenskapsgrenar, och de är centrala för att den interna diskussionen inom de olika branscherna ska nå allmänheten.
”Dessutom lider kultur-, opinions- och vetenskapstidningar av samma problem som mainstreammedia, det vill säga att prenumerationsantalet för tryckta tidningar har minskat. Allmänheten läser helst artiklar online, där de förväntas vara gratis. Men de här gratisartiklarna uppstår bara om medierna någonstans ifrån får pengar för att göra journalistik, fortsätter Rantanen.
År 2023 beviljades ett statsstöd på 798 000 euro till kultur- och opinionstidskrifterna i Finland. I Sverige var motsvarande stöd till kulturtidskrifterna år 2022 cirka 2,3 miljoner euro och i Norge cirka 2,7 miljoner euro. Det bidragsbelopp som kulturtidskrifterna får är anmärkningsvärt litet i Finland jämfört med de närmaste grannländerna. I alla dessa länder har stödet till kulturtidningar ökat stadigt – men inte i Finland.
— Till saken hör att kulturtidskriftsstödet inte har indexjusterats på hela 2000-talet. Stödet var cirka 800 000 euro år 2002, och summan är densamma i dag. Under samma tid har inflationen varit 38 procent, vilket betyder att kulturtidskriftsstödet de facto har skurits ner successivt med 38 procent. Om det nu ännu skärs ner med 15 procent, så är vi i den bedrövliga situationen att kulturtidskriftsstödet på 20 år har halverats, tillägger Ny Tids chefredaktör Janne Wass, som även är styrelsemedlem i Kultti.
Wass påpekar att för många små finlandssvenska tidskrifter, som Astra, Nya Argus, Ikaros och Horisont, är kulturtidskriftsstödet livsviktigt. Också för Ny Tid skulle en minskning av stödet med 15 procent ha helt katastrofala följder.
— Risken finns att i stället för att minska stödet med osthyvelmodellen, väljer Taike att helt och hållet lämna vissa tidskrifter utan stöd — vi har sett att de följt den modellen tidigare. Taike värdesätter att tidskrifter som får statsstöd har en stark övrig och egen finansiering, och vill helst inte stöda tidskrifter som lever enbart på kulturtidskriftsstödet. I sådana fall är speciellt små, ideellt drivna tidskrifter i farozonen, säger Wass.
De drastiska nedskärningarna i kulturtidskriftsstödet kommer att innebära slutet för utgivningen av många tidskrifter, och därmed kommer mångfalden av röster utanför mainstreammedia att försvagas ännu mer.
”Det här är en politik enligt vilken man föreställer sig att specialmedier också i ett litet språkområde ska vara kommersiellt drivna. Tyvärr resulterar detta i en ännu starkare inskränkning av mångfalden i de journalistiska medierna. Nu, om någonsin, borde var och en prenumerera på de tidningar de hoppas att ska överleva” , säger Rantanen avslutningsvis.
