Ungdomsarbetslösheten har ökat stadigt i Kina, framför allt i städerna. För att stävja social oro, säkra ekonomisk tillväxt och engagera ungdomar i Kinas tillväxtagenda har statsrådet beslutat att högutbildade arbetslösa ungdomar ska omskolas till yrken som arbetsmarknaden efterfrågar.
En av fem ungdomar (16–24 år) i Kina var officiellt arbetslös i maj. Sedan dess har närmare 11,6 miljoner universitetsstudenter tagit examen och letar även de efter en betald sysselsättning. Det är framför allt i städerna som ungdomsarbetslösheten är stor. Enligt officiella siffror låg den på omkring 13 procent 2018, 17 procent 2020 och i juli 2023 på närmare 21 procent – högre än arbetslösheten i städerna totalt. I augusti upphörde staten att publicera siffror på ungdomsarbetslösheten.
Med landsbygden i sikte
Ungdomsarbetslösheten är, tillsammans med det ökande antalet äldre, statsrådets stora inrikespolitiska utmaning. 2022 hade Kina två personer i arbetsför ålder per varje pensionär. Enligt officiella siffror kommer det att finnas en person i arbetsför ålder per varje pensionär 2042. Detta oroar inte endast statsrådet utan även dagens unga, särskilt med anledning av att majoriteten av dem är enda barn. Det allmänna pensionssystemet är undermåligt och den -offentligt finansierade vården är underbemannad och underfinansierad. Den omfattande ungdomsarbetslösheten hotar således både landets tillväxtpotential och det sociala kontraktet mellan det kinesiska folket och Kinas kommunistiska parti, som ska leverera ekonomisk framgång och stabilitet i utbyte mot partiets politiska monopol.
I statsrådets 15-punktersplan som antogs under våren ingår att högutbildade arbetslösa ungdomar, med hjälp av statlig finansiering, ska omskolas till yrken som arbetsmarknaden efterfrågar och att statligt ägda företag ska anställa en del av de unga som är högutbildade och arbetslösa. Även kommunistpartiets ungdomsförbund har engagerats i statsrådets agenda. Ungdomsförbundet i Guangdong-provinsen antog i år en handlingsplan som ska ”få ungdomar att bidra till Kinas utveckling” genom att ”sända 300 000 ungdomar till landsbygden till och med 2025”. Ungdomsförbundet i Guangdong vill att stadsungdomar ska flytta till landsbygden, att ungdomar som har flyttat från landsbygden (för att studera / arbeta i städer) ska flytta tillbaka till landsbygden samt att ungdomar som lever på landsbygden ska stanna på landsbygden för att ”hjälpa till med högkvalitativa utvecklingsprojekt i 100 län, 1000 kommuner och 10 000 byar” i provinsen.
Ungdomsarbetslösheten i Kina 2018-2023.
Ökat antal strejker
Att initiativet lanseras i Guangdong förvånar mig inte. Provinsen är landets folkrikaste. Invånarantalet har ökat markant sedan 1980–talet, landsbygdsbor från hela Kina har flyttat till Guangdong för att arbeta, försörja sig och sin familj. Enligt officiella siffror fanns det 79,1 miljoner folkbokförda och 31 miljoner migrantarbetare (som vistats i provinsen minst sex månader) under 2005. Enligt senaste folkräkningen 2020 fanns det 126 miljoner folkbokförda. Provinsen är även en av landets ekonomiskt viktigaste, där många ekonomiska reformer har prövats sedan marknadsekonomi infördes.
I Guangdong finns flera av Kinas ledande teknikföretag, Huawei har dessutom sitt huvudkontor och utbildningscenter här. Kinas textilindustri finns också Guangdong. Kina har varit världens största klädtillverkare i några decennier. Sedan 2015 har textil- och klädindustrin dock skapat teknologiska lösningar vilka har ökat produktiviteten samtidigt som många arbetare gjorts överflödiga och sagts upp.
Statsrådets omfattande nedstängning av samhället under covid-pandemin och handelskonflikten mellan Kina och USA har också bidragit till att stora privata arbetsgivare som e-handelsbolaget Alibaba, söktjänstföretaget Baidu och mobilbokningsföretaget Didi Chuxing, räknat inom ett bolag, sagt upp flera tusen personer bara i år. Både privatägda och offentligt ägda företag har sagt upp folk eller, tack vare brister i lagstiftningen, slutat att betala ut löner i år. Detta i sin tur har lett till en markant ökning av strejker. Enligt Hongkong-baserade China Labour Bulletin (齌国劳俬蠯讯), som bevakar arbetsrättsliga frågor på fastlandet och gör årliga sammanställningar av rapporterade strejker, har 140 strejker ägt rum till följd av uppsägningar inom tillverkningsindustrin de första fem månaderna 2023. Det är dubbelt så många rapporterade strejker som under hela 2022. Majoriteten av strejkerna har varit på fabriker i Guangdong, där unga kvinnor från landsbygden utgör lejonparten av arbetarna.
Alla politiska ledare i Folkrepubliken Kina har använt ungdomsförbundet till att påverka och mobilisera ungdomar i den riktning som statsrådet ansett vara den rätta.
Mobilisera ungdomar
Det regionala ungdomsförbundet har en särskild betydelse för kommunistpartiet. Det var i Guangdongs huvudort Guangzhou som riksungdomsförbundets första kongress hölls den 5 maj 1922.
I sitt tal vid 100-årsfirandet sade Xi Jinping att ”förverkligande av den kinesiska drömmen är ett historiskt maraton och dagens ungdom måste sträva efter att vara de första att förverkliga det nationella välståndet”. Alla politiska ledare i Folkrepubliken Kina har använt ungdomsförbundet till att påverka och mobilisera ungdomar i den riktning som statsrådet ansett vara den rätta. Ungdomsförbundet är också en plantskola varifrån framtida rikspolitiker plockas.
Xi Jinping har dock gått längre än sina företrädare – sedan marknadsekonomi infördes – både när det kommer till att mobilisera ungdomar och att minska risken för fraktionsbildande inom partiet genom att eliminera oliktänkande på ett tidigt stadium. Redan 2015, då Xi suttit halva tiden av sin första mandatperiod på presidentposten, inledde centralkommissionen för disciplinär inspektion ett inspektions- och korrigeringsarbete inom partiets ungdomsförbund. Initiativet ska få ungdomsförbundets medlemmar att ”inte komma med tomma slagord” och förbundet att ”inte utvecklas till ett tomt skal”, utan ”träna en generation av pålitliga efterträdare”, som Xi uttryckte det 2017.
Partimedlemskap som steg i karriären
Korrigeringsarbetet som centralkommissionen för disciplinär inspektion har genomfört i ungdomsförbundet har skett samtidigt som enpartistaten har stärkt sitt inflytande på arbetsmarknaden. Under några decennier var de privata företagen i stort sett befriade från partiets närvaro vid anställningsförfarandet, men nu är det inte endast i offentligt ägda företag som medlemskap i partiet krävs vid anställning av mellanchefer och företagsledare. Enligt nya regelverk krävs medlemskap i partiet vid anställning av mellanchefer och högre chefer även inom medelstora och stora privatägda företag.
Vetenskapliga studier gjorda vid olika universitet på uppdrag av kommunistpartiets universitetsorgan visar att den främsta anledningen till att ungdomar sökt medlemskap i partiet har förändrats de senaste decennierna. Studier som gjordes i början på 1990-talet visar att över 80 procent av studentmedlemmarna angav ideologisk övertygelse som främsta anledning till sitt medlemskap i partiet. 2005 angav 57 procent ideologisk övertygelse som främsta anledning. Den senaste offentliggjorda studien gjordes 2019. I den deltog 3000 studentmedlemmar i Jiangxi-provinsens ungdomsförbund. Av dem angav hälften ideologisk övertygelse och den andra hälften karriär som främsta anledning. Flera inhemska forskare hävdar att medlemskap i partiet är av stor vikt för karriären och menar att majoriteten studentmedlemmar idag anger karriärmöjligheter som den främsta orsaken till att de är medlemmar i partiet.
Landets omfattande ungdoms-arbetslöshet gör att inte endast ungdomar i städerna, utan även ungdomar på landsbygden kommer vilja / se sig nödgade att delta i det volontärarbete som ungdomsförbundet organiserar – i hopp om att säkra ett framtida betalt arbete.
”Återuppliva landsbygden”
Det första tillkännagivandet om att ungdomar skulle slussas från städer till volontärarbete på landsbygden för att bidra till statsrådets utvecklingsagenda kom från Ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor i Guangdong. Därefter publicerades / läcktes ungdomsförbundets handlingsplan på inhemska och utländska sociala medier.
Enligt handlingsplanen ska 10 000 studenter från provinsens universitet och högskolor årligen sändas som volontärer till ”mindre utvecklade delar i Guangdong för att med sin talang återuppliva landsbygden”. Det ska följas upp med lokala incitament som ska leda till att de som återvänder till sin landsbygdsort och de som flyttar / sänds som volontärer ska stanna kvar på landsbygden. Därtill ska 1 000 grupper av volontärer med yrkesutbildning årligen sändas till landsbygden under sommaren för att lära ut sin yrkeskunskap och hjälpa till med att starta småföretag samt 1 000 unga entreprenörer från hela landet rekryteras årligen för att delta i utvecklingen av byar och mindre städer i provinsen.
Landets omfattande ungdomsarbetslöshet gör att inte endast ungdomar i städerna, utan även ungdomar på landsbygden kommer vilja / se sig nödgade att delta i det volontärarbete som ungdomsförbundet organiserar – i hopp om att säkra ett framtida betalt arbete. Det är också troligt att projektet som ungdomsförbundet i Guangdong nu genomför är ett pilotprojekt – att det kommer att förfinas och att fler regionala ungdomsförbund kommer hjälpa statsrådet att ”återuppliva landsbygden”.
Initiativet kan stävja både fraktionsbildande inom partiet och social oro i samhället genom att minska antalet oliktänkare bland ungdomar. Samtidigt kommer de regionala ungdomsförbunden i officiella sammanhang att få dela äran med statsrådet för att ha hjälpt det kinesiska folket att utveckla landet – i den riktning som partiet har stakat ut.
Foto: Cynthia Lee/ Alamy
