Är Halla-aho fascist?

2,2K

Frågan om huruvida det är brottsligt att kalla riksdagens talman och presidentkandidaten Jussi Halla-aho fascist har aktualiserats inför presidentvalet. Janne Wass reder ut begreppen och försöker svara på den centrala frågan: är Jussi Halla-aho fascist? 

Riksdagens talman, Sannfinländarnas tidigare ordförande och nuvarande presidentkandidat, Jussi Halla-aho, har brottsanmält två personer för ärekränkning för att de kallat honom för fascist. Enligt Halla-aho finns det skäl att utreda om det är lagligt att kalla en person som verkar lagligt inom politiken för fascist. Halla-aho har också sagt att han anser att yttrandefriheten (som ju Sannfinländarna annars ofta använt som motivering för än det ena och än det andra uttalandet) inte skyddar personer som utan bevis kallar någon annan för till exempel pedofil eller fascist. 

Innan vi går vidare till att reda ut huruvida Jussi Halla-aho är fascist eller inte, så måste vi reda ut lite begreppsförvirring. Sannfinländarna har ofta försvarat sig mot fascism-, rasism- och nazism-beskyllningar genom att hävda att dessa termer skulle vara skällsord, förolämpningar, på samma sätt som till exempel n-ordet. Orden är visserligen negativt betingade i vår rådande diskussionskultur och vår politiska kultur, men de är inte i sig förolämpningar, utan benämningar på samhällsideologier. Att beskylla någon för att vara nazist eller fascist är visserligen extremt, eftersom dessa politiska ideologier är extrema, men orden i sig är neutrala på samma sätt som “socialdemokrat” eller “liberal”. Eller varför inte “kommunist”, ett ord som sannfinländarna gärna använder för att beskriva sina politiska motståndare, oberoende av om de är medlemmar av SDP eller Samlingspartiet. “Fascist” är alltså inte ens i sig en förolämpning.  

Jämförelsen mellan att kalla någon för fascist och pedofil haltar också avsevärt. Pedofili, alltså sexuell dragning till barn, kan man inte beskylla någon för utan att ha välgrundade belägg. Det har man för det mesta inte om det inte finns trovärdiga vittnesmål eller om någon de facto dömts för utnyttjande av barn. Hade någon påstått att Halla-aho är pedofil hade han antagligen haft skäl att föra saken till rätten. Med fascism är det knepigare. 

Begreppen fascism och nazism myntades av personer och rörelser för vilka begreppen symboliserade något positivt och eftersträvansvärt – samhälleliga ideologier, vars företrädare ansåg att var verktyg för att göra världen till en bättre plats. Ideologiernas kännetecken är relativt väl dokumenterade, även om det inte råder total konsensus om alla detaljer. Det var Benito Mussolini som myntade begreppet “fascismo” för sin politiska rörelse, som utmynnade i Partito Nazionale Fascista, medan nazismen, eller nationalsocialismen, manifesterades i Nationalsocialistische Deutsche Arbeiterpartei. 

Halla-aho försöker värja sig från fasciststämpeln genom att implicit hävda att man inte kan vara fascist om man är “lagligt verksam inom politiken”, vilket naturligtvis är ett absurt påstående. Både den tyska nazismen och den italienska fascismen var fullt lagliga redan innan de båda fascistiska partierna på mer eller mindre demokratisk väg tog sig till makten. Efter det var allt de gjorde naturligtvis lagligt i deras respektive länder, eftersom det var de som stiftade lagarna. Att man är demokratiskt vald och verkar inom ett demokratiskt system hindrar en inte från att vara fascist. De flesta fascister i historien har i något skede verkat inom ett demokratiskt system. 

Att kalla någon för fascist är alltså inte en entydig förolämpning på samma sätt som om man kallar någon för ett rövhål eller en skitstövel. Att kalla någon för fascist är att påstå att personen i fråga företräder en fascistisk ideologi eller utför handlingar som är förenliga med en fascistisk ideologi. Det är en beskrivning av en persons ideologiska hemvist. 

Kan det då vara en ärekränkning att påstå att någon företräder en viss ideologi? Den juridiska konsensusen verkar vara: nej. Det är svårt att se för sig att någon skulle dömas för att den kallat en politiker för “kommunist”, då skulle hela det sannfinländska partiet ha dömts för ärekränkning. Den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU:s jurist Vera Eidelman skriver i ett inlägg på organisationens webbsida 17.4.2019 att nazistanklagelser i flera amerikanska rättsfall ansetts falla under den konstitutionella rätten till yttrandefrihet. I kommentar den 11.1.2029 på den brittiska juristbyrån Doughty Street Chambers webbsida skriver den meriterade juristen Joel Bennathan om en diskussion i Storbritannien i samband med att pro-Brexit-demonstranter kallat en parlamentsledamot för nazist. Också Bennathan kommer fram till att rätten att kalla någon för nazist hör till yttrandefriheten. Inte ens i Tyskland finns någon lag som förbjuder en att kalla någon för nazist eller fascist, explicit. I Tyskland och Österrike finns ändå fall där det ansetts som ärekränkning att kalla någon för nazist eller fascist. Detta har dock inte gällt politiker, eftersom rätten ansett att de fall som gått till rättsprövning handlat om satir eller polemik. Här i Finland minns vi fallet Junes Lokka, där högsta domstolen 2022 förkastade Lokkas ärekränkningsåtal mot journalisten Johanna Vehkoo som i ett Facebookinlägg hade kallat Lokka för nazist och “natsipelle”. Enligt högsta domstolen hade Vehkoo i ljuset av hans tidigare uttalanden fog för att kalla honom för nazist. 

Högsta domstolen slog alltså fast det självklara: finns det fog för att kalla någon för nazist eller fascist, så är det tillåtet att kalla någon för nazist eller fascist. Den springande punkten blir då alltså om det finns fog för att kalla Jussi Halla-aho för fascist. 

Som jag noterat ovan, ger Halla-ahos ställning som demokratiskt vald politiker honom inte någon automatisk sköld mot fascismanklagelser. Tvärtom kan det hända att rätten anser att hans position som riksdagens talman gör att gränsen för vad han ska kunna utstå i form av anklagelser och förolämpningar är så hög att den bara på grund av det förkastar åtalen. Om inte, bör rätten utgående från högsta domstolens prejudikat utreda om det finns fog för att kalla Halla-aho för fascist. 

Halla-aho tillhör inte ett uttalat fascistisk parti, och inte heller har han som politiker till exempel lagt fram lagförslag som i sig skulle vara regelrätt fascistiska. Rättens uppgift skulle då bli att utreda om det utgående från vad vi vet om Halla-ahos handlingar, uttalanden och tankar finns fog för att misstänka att han företräder en fascistisk ideologi. 

Det finns ett helt bibliotek av forskning och debatt kring vad som kännetecknar fascism. En ofta citerad definition är Stanley G. Paynes. Enligt Payne kännetecknas fascismen bland annat av att den motsätter sig klassisk liberalism, socialism och konservatism, den strävar till raserandet av demokratin och upprättandet av ett auktoritärt styre som skulle reglera såväl ekonomin som sociala relationer mot en modern enhetskultur. Vidare noterar Payne att fascismens “stil” tenderar att innehålla en estetik av romantisk symbolism, massmobilisering, våldsförhärligande, framhävande av maskulinitet och hyllandet av en stark och karismatisk, auktoritär ledare. Samhällsfilosofen och författaren Umberto Eco lägger i sina 14 kännetecken för fascism också till bland annat: rädsla för det som är avvikande, stämplandet av avvikande åsikter som landsförräderi, en konspirationsteoretisk världssyn, svaghetsförakt, hjältedyrkan, synen på fienden som på samma gång svag och stark, populism, samt nyspråk. 

Bland annat utgående från dessa kriterier, kan man tänka sig, har Centralkriminalpolisen kategoriserat sammanslutningen Suomen Sisu som en högerextrem rörelse. Forskaren Lauri Nurmi, som skrivit boken Jussi Halla-aho – epävirallinen biografia skriver för sin del att “med stöd av skriftliga källor kan man beskriva Suomen Sisu som fascistiskt”. Det är knappast heller en slump, skriver Nurmi, att föreningens förkortning är SS, eller att dess bokklubb döptes till Thule, liksom det nazistiska Thule-sällskapet. 

Jussi Halla-aho blev aktiv i Suomen Sisu efter att föreningen fick nationell uppmärksamhet då den sparkades ut från Finskhetsförbundet på grund av dess fascistoida verksamhet. Halla-aho var då en 29-årig akademiker och väl insatt i samhälleliga frågor, och hans medverkan i Suomen Sisu kan inte bortförklaras med ungdomlig förvirring. Under början av 2000-talet satt han till och med i Suomen Sisus styrelse. Visserligen började han då han ställde upp i riksdagsvalet för första gången 2007 att officiellt dra sig ur Suomen Sisus verksamhet, men ännu flera år senare har han hållit tal på Suomen Sisus tillställningar, och han har aldrig officiellt tagit avstånd från sin aktivitet i föreningen. 

Vi kan naturligtvis inte veta exakt vad som rör sig i Jussi Halla-ahos huvud, och personligen anser jag att man måste ge människor tillåtelse att ändra sig, växa och utvecklas. Halla-aho har speciellt efter att han blev ordförande för Sannfinländarna städat upp sitt språk och varit relativt återhållsam i sina uttalanden. Det finns inte mycket i hans offentliga retorik sedan 2017, då han stod som galjonsfigur i den sannfinländska kuppen som avsatte Timo Soini, som skulle ge anledning att direkt kalla honom fascist. 

Däremot vet vi väldigt mycket om hans ideologi och åsikter innan dess, främst tack vare hans många och långa inlägg på bloggen Scripta, samt hans uppdateringar i sociala medier. Halla-aho har upprepade gånger vägrat ta avstånd från sina tidigare skriverier och uttalanden, och han har gett uttryck för att han fortfarande står bakom allt han skrivit på Scripta. På basis av detta, kan vi dra slutsatsen att Halla-ahos ideologi inte har förändrats. Således torde skriverierna på Scripta fortfarande tjäna som pålitliga källor för hans tankar om samhället och politiken. 

Jag har inte läst allt vad Halla-aho skrivit på bloggen, men det har däremot Lauri Nurmi. Nurmi har gått igenom alla Halla-ahos inlägg på bloggen mellan 2003 och 2015, och konstaterar att det åtminstone under denna tid inte skedde några förändringar i Halla-ahos världssyn. På bloggen utmålar Halla-aho med olika invektiv som inte passar i tryck muslimer och svarta afrikaner som en enhetlig barbarisk hord som hotar att rasera den västerländska civilisationen. Enligt Halla-aho är det framför allt den ekonomiska börda som muslimska invandrare skapar för västerländerna, som kommer att leda till den slutliga striden: 

”Den västerländska civilisationen kommer inte att behöva göra ett val mellan krig och fred. Den kommer att bli tvungen välja mellan krig och förintelse. I multikulturisternas kyrka finns det ingen gud, men vad säger Rosa Meriläinen, Heidi Hautala och Mikko Puumalainen till sina barn när mörkret har fallit? Jag spillde åtminstone inte blod? Jag var åtminstone etisk?”, skriver Halla-aho i ett Scripta-inlägg från 6.2.2006. (Den något kryptiska formuleringen här kommer sig av att Halla-aho i inlägget försöker sig på en parafrasering av en karaktär ur J.R.R. Tolkiens Sagor från Midgård.)

I ett inlägg på Scripta 13.4.2005 med rubriken “Om människovärdet” lägger Halla-aho också fram sin syn på samhällshierarkier och människovärde. Enligt Halla-aho är axiomet att alla människor är lika värda något som inte har vare sig logisk eller vetenskaplig grund, utan att det enda sättet att bedöma en människas värde är att bedöma hens instrumentella värde. 

“Bonden, uppfödaren av ätbara djur och civilingenjören är mer värda än andra, för utan dem skulle samhället dö av hunger och kyla. […] Individen som använder vapen är den näst värdefullaste eftersom hen skyddar skafferiet och bostaden från bestar och fiender […] 

Jag tycker att världen är en trevligare plats om det finns konst […] och språkforskning. Men om båten börjar läcka tycker jag att det är klart att den minst värdefulla lasten, det vill säga konstnärer och lingvister, måste kastas överbord först.”

Sin syn på demokrati gav Halla-aho på Facebook i december 2011, i samband med den ekonomiska krisen i Grekland. Halla-aho skrev då att det skulle behövas en militärjunta i Grekland, eftersom demokratin hindrar vilken som helst politisk regering att vidta åtgärder som på riktigt skulle kunna råda bot på problemen i Grekland. 

Dessa är endast plock ur Halla-ahos utlåtanden, och man kan gräva fram flertalet dussin till med liknande innehåll, som uttrycker förakt för invandrare, muslimer, homosexuella, transpersoner, politiska och ideologiska motståndare, personer som lever på socialbidrag, humanister, klimataktivister, antirasister, etc. Demokratin förefaller för Halla-aho snarare som ett nödvändigt ont än som något att sträva efter. Våldsförhärligande och macho-kultur förekommer upprepade gånger på Halla-ahos blogg, samt ett uttalat agg mot socialism och liberalism. Att läsa Halla-ahos texter är som att göra en checklista för Umberto Ecos kännetecken för fascism: rädsla för det som är avvikande (check), stämplandet av avvikande åsikter som landsförräderi (eller åtminstone i Halla-ahos fall som skäl till våldtäkt eller mord, check), en konspirationsteoretisk världssyn (den muslimska invasionen, befolkningsutbyte, check), svaghetsförakt (check), hjältedyrkan (check), synen på fienden som på samma gång svag och stark (muslimerna är farliga eftersom de är för lata att jobba, check), populism (check), samt nyspråk (haittamaahanmuutto, partalapsi, vihervasemmisto, maahanmuuttokriittisyys, suvakki, check, check, check). 

Granskar man Halla-ahos väg till makten följder den också tydligt den klassiska fascistiska vägen. Forskaren Robert Paxton har beskrivit fascismens framfart med fem steg: “Politiskt uppvaknande, ett trovärdigt politiskt parti, ökad makt med stöd av extremhögern, användning av den den vunna makten för att kontrollera institutioner och slutligen genomförandet av radikala reformer.”

Suomen Sisu kan beskrivas som den finländska fascismens nya ideologiska uppvaknande. Inom rörelsen diskuterades upprepade gånger grundandet av ett nytt parti, men till slut beslöt man sig för att i stället påverka inom de existerande partierna, i första hand genom att ta över Sannfinländarna.

Radikaliseringen av det forna agrarpartiet Sannfinländarna skedde till stor del tack vare Suomen Sisu, och kan sägas ha inletts då Jussi Halla-aho, med stöd av en penninginsamling arrangerad av Suomen Sisu, valdes in i riksdagen som obunden på Sannfinländarnas listan 2007. Soinis Sannfinländarna ökade mycket riktigt sitt stöd med stöd av extremhögern, och kuppen 2017 innebar ett fullbordande av det projekt som den högerextrema rörelsen Suomen Sisu inledde tio år senare: att ta över Sannfinländarna. Genom att Halla-aho nu sitter som riksdagens talman och flertalet sannfinländare på maktpositioner i centrala riksdagsutskott, har Halla-aho och hans partikamrater tagit kontroll över flera institutioner. Att Halla-aho inte räds för att driva sin egen politiska agenda i sitt ämbete har han redan gett prov på. 

Är alltså Jussi Halla-aho fascist? På basis av de källor som finns offentligt tillgängliga är det åtminstone svårt att dra någon annan slutsats än att Jussi Halla-ahos ideologi och politiska praxis genomsyras av fascistiskt tankegods och fascistisk praktik. I ljuset av detta är denna redaktörs personliga tolkning: Ja, Jussi Halla-aho är fascist.