Orbán köper de ungerska minoriteternas lojalitet

av Jani Korhonen

Ungern har en stor diaspora som är av stor betydelse både för landets inrikes- och utrikespolitik. Med stora ekonomiska satsningar har premiärminister Viktor Orbán vunnit exilungrarnas hjärtan och medier. 

 

Sedan kriget i Ukraina började har Ungerns premiärminister Viktor Orbán tydligt deklarerat att Ungern inte kommer att stödja Ukraina på internationell nivå förrän landet återinför tidigare lagar som skyddar minoriteters och språkliga rättigheter. Efter 2014 skärpte Ukraina sin språklagstiftning, främst för att minska det ryska språkets inflytande i landet, men som samtidigt försämrade också den ungerskspråkiga minoritetens rättigheter. Som känt har Orbán krånglat till Finlands och Sveriges NATO-process, men Ungern har även hindrat Ukrainas väg till NATO-medlemskap. Ungern har använt behandlingen av den ungerska minoriteten i Ukraina som ett argument mot Ukrainas strävan efter NATO-medlemskap även före krigets start. 

Enligt den kända etnicitetsforskaren Rogers Brubaker har minoritetsfrågorna i Europa tre aktörer: den nationella minoriteten, den nationella majoritetsstaten där minoriteten bor, och den externa moderstaten som hävdar en särskild beskyddarrelation till minoriteten. Senare har forskaren David J. Smith lagt till också en fjärde aktör till schemat, internationella organisationer som kan påverka minoritetspolitik, det vill säga EU och OSSE. Enligt modellen följer minoritetspolitiken i Europa en dynamik mellan dessa aktörer.

Exemplet ovanför illustrerar bra hur Orbáns Ungern agerar i en extern moderstats roll men också binder minoritetspolitiken till internationell politik. Då Orbán kom till makten 2010 blev han genast aktiv i minoritetsfrågorna. Samma år införde han en ny nationalitetslag som tillät personer med släktingar födda i det historiska Kungariket Ungerns territorium och som uppfyller vissa grundläggande språkkrav för att få ungerskt medborgarskap. Detta har lett till att över en miljon människor i grannländerna har skaffat sig ungerskt medborgarskap och blivit en del av den ungerska politiska gemenskapen.

De lokala ungerskspråkiga medierna presenterar den ungerska regeringens och lokala ungerska partiers åtgärder i ett positivt ljus. Detta har gett resultat, eftersom Orbáns parti Fidesz  det senaste riksdagsvalet 2022 fick 93 procent av brevrösterna från de ungerska minoriteterna. 

Inflytande över medierna

I Ungern finns det en nostalgi för det som en gång var Storungern och de territorier som landet förlorade efter första världskriget. Det är inte ovanligt att på bilar se klistermärken med kartor över Storungern eller t-skjortor med enkla budskap, såsom ”Jag är äldre än Slovakien”. Orbán har inte uttryckt några (officiella) ambitioner om att återta dessa förlorade områden, men han har ändå engagerat sig aktivt i politiken som rör ungrare bosatta i grannländerna. Orbán talar inte bara för landets medborgare, utan han betonar konsekvent betydelsen av den ungerska nationen som helhet, inklusive ungrare bosatta utanför moderlandets nuvarande gränser.

Ungerska minoriteter lever i alla Ungerns grannländer, enligt folkräkningen finns det 1,8 miljoner av dem. Majoriteten av dem bor i Rumänien (1 miljon), Slovakien (420 000), Serbien (180 000) och Ukraina (enligt en färsk uppskattning 80 000), och mindre populationer i Österrike, Slovenien och Kroatien.

Mellan 2011 och 2019 har Ungern stött ungerskspråkiga minoriteter med över en miljard euro. Stödet är mångfasetterat: det riktas till organisationer, politiska partier, medier, kultur och idrott. Detta skapar ett slags klientnätverk i Ungerns grannländer där Budapest är i centrum, vilket förstärker Orbáns inflytande i dessa områden. I synnerhet har hans makt över de ungerskspråkiga medierna i grannländerna vuxit.

De lokala ungerskspråkiga medierna presenterar den ungerska regeringens och lokala ungerska partiers åtgärder i ett positivt ljus. Detta har gett resultat, eftersom Orbáns parti Fidesz  det senaste riksdagsvalet 2022 fick 93 procent av brevrösterna från de ungerska minoriteterna. Brevröstningen i Serbien och Rumänien präglades dock av kontroverser och oegentligheter. Till exempel i staden Târgu Mureș i Rumänien hittades flera delvis brända röster till oppositionspartier.

Orbán har också försökt öka sitt inflytande utanför Ungerns historiska territorier, i synnerhet i Slovenien och Nordmakedonien. I dessa länder har affärsmän med nära band till Orbán investerat enorma summor pengar i medier som stödjer Orbáns lokala allierade. Enligt en rapport från International Press Institute är syftet med detta strävan efter politiskt inflytande snarare än  ekonomisk vinst.

Ungerns inflytande i grannländerna manifesterar sig även i mer vardagliga sammanhang. Fotboll, som är en av Orbáns stora passioner, får också stöd i de ungersktalande regionerna i grannländerna. Till exempel har fotbollsklubben från den lilla staden Bačka Topola (Topolya på ungerska) i Vojvodina, där 58 procent är ungrare, kunnat delta i Europa League detta år. Det är till stor del tack vare omfattande stöd från Ungern och samarbete med den framgångsrika fotbollsklubben Puskás Akadémia från Orbáns hemby Felcsút.

 

Varierande inställningar

Inställningen till Ungerns politik varierar bland majoritetsstaterna. Varje juli håller Orbán sitt mest framträdande årliga tal i den ungerskspråkiga byn Băile Tuşnad (Tusnádfürdő på ungerska) i Rumänien. Där brukar han skissera sina politiska riktlinjer för framtiden. Rumäniens ledare uttrycker missnöje över att Orbáns viktigaste linjetal hålls på rumänsk mark, i synnerhet om han riktar sina meddelanden till ungrare i Rumänien. I sitt senaste tal anklagade Orbán det rumänska utrikesministeriet för att ha försökt censurera honom genom att föreslå godkända och icke-godkända teman för hans anförande. Minoritetsfrågor och symboler var förbjudna.

I det nyligen genomförda parlamentsvalet i Slovakien vann Orbáns favorit, Robert Fico, som drev sin valkampanj på löftet om att avbryta vapenstödet till Ukraina. I ett ovanligt drag för internationell politik kampanjade Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i Slovakien för ungerska politiska partier, men de lyckades visserligen inte komma över valspärren. Orbán firade dock Ficos seger, som orsakade oro bland många europeiska ledare.

I Serbien har Orbán framgångsrikt etablerat starka band med sin lokala allierade, president Aleksandar- Vučić, som delar Orbáns autokratiska läggning. Den ungerska minoriteten i Serbien åtnjuter betydande språkliga rättigheter, åtminstone på papperet, och situationen har förbättrats i takt med att relationerna mellan de två ledarna stärkts.

År 2019, vid återinvigningen av den renoverade synagogan i Subotica (Szabadka på ungerska) i norra Serbien, hyllade Orbán de interetniska relationerna i Centraleuropa. Han hävdade att dessa relationer inte har något att göra med den västerländska ”ytliga” uppfattningen av multikulturalism, vilket är ett exempel på hans strävan att främja en modell för internationellt samarbete som skiljer sig från EU:s ideal. Samtidigt har just Orbán varit en av de största förespråkarna för Serbiens EU-medlemskap, vilket skulle ge större vikt åt både honom och Ungern inom EU.

 

Lyssna på minoriteterna

Efter kommunismens fall och EU:s östutvidgning fanns det förhoppningar om att den europeiska integrationen med sina liberala ideal skulle kunna bidra till en lösning på minoritetsfrågorna i Europa. Även om det fortfarande förekommer att både externa moderstatern och majoritetsbefolkningar i nationalstaterna använder dessa frågor för politiska syften, är detta inte enbart ett östeuropeiskt fenomen, vilket situationen i Katalonien illustrerar. Och även om de kan vara osannolika, är inte gränsförändringar heller helt omöjliga i Europa, som Ukrainas exempel visar.  

I början av november rekommenderade EU-kommissionen att medlemsförhandlingar med Ukraina skulle inledas, så länge landet uppfyller vissa villkor. Ett av villkoren är att Ukraina förbättrar statusen för sina minoriteter och erbjuder bättre utbildningsmöjligheter på minoritetsspråk. I fråga om minoriteternas rättigheter, inte minst i Östeuropa, är det viktigt att de internationella organisationerna blir mer aktiva. Ännu víktigare skulle ändå vara att lyssna på minoriteterna själva.

Foto: Belga News Agency / Alamy

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.