Oravais klädesfabrik har igen 400 arbetare

av Ny Tid

Arbetarnas månadslön ca 20 000 mk — kritiskt läge för diversearbetarna.

Vad har tilldragit sig i Oravais efter strejken år 1953? Har arbetarrörelsen gått tillbaka där? Hur har löneutvecklingen varit? Finns det arbete för alla där på landsbygden? För att få svar på alla de frågorna, söker vi reda på Viljo Björkholm, som är folkdemokratisk fullmäktigemedlem och aktiv arbetarförkämpe. Vid tiden för strejken var han anställd på Oravais fabrik, men fick då sparken tillsammans med bland andra Albin Hägglund.

— För närvarande dikar jag små skogsdiken åt staten, berättar kamrat Björkholm. Det är mycket tungt arbete och räcker väl bara ett par månader ytterligare. Har man arbetsförmåga, så kan man nog göra sig en dagspenning på 1 500 mark.

— Hur är det med fabrikens löner då?

— Ja, tack vare kollektivavtalet höjdes de i höst med sex mark i timmen för de tidsavlönade. Men det har inte mycket att betyda, då det är en mycket liten procent, som arbetar på tidslön. 80 procent har ackord. Och för dem som fått den där förhöjningen märks ju sex mark ganska litet! I allmänhet blir det väl en tiotusen mark för de vuxna arbetarna varje likvid. Den utbetalas två gånger i månaden.

— Högkonjunkturen inverkar också på fabriken, berättar Björkholm vidare. Cirka 400 arbetar där nu och det är ungefär lika många, som före strejken — men arbetarstammen har man föryngrat förstås! Ett trettiotal fick som bekant sparken sid strejken — bland dem Hägglund och jag, men det var för att vi var strejkledare.

Björkholm är inte lätt att kuva genom terroråtgärder — det intrycket fick vi, när vi satt där i hans stora egnahem och lyssnade till hans sakliga berättelse om tillståndet i kommunen för närvarande. — För diversearbetarna — fortsätter Björkholm — är det ganska ont om arbete. Vägarbetet har nu tagit slut helt och hållet. De sista, som arbetar där, 4-5 stycken, får slutlikviden i dagarna. Vi har inget arbetslöshetsregister, så man vet inte hur många arbetslösa det finns. Att de finns är emellertid säkert! Och värre blir det till vintern. Annars finns det nog möjlighet att ordna arbete. Vägen och färjan till Oxkangar, det är kommunala projekt, som vore av stor betydelse för de små skärgårdsbyarna.

— Det har också varit uppe till behandling i fullmäktige här. För-slaget gick ut på att Oravais, Vörå och Maxmo, som är en mindre skärgårdssocken, tillsammans skulle stå för kostnaderna. De två förstnämnda kommunerna godkände projektet, men tyvärr inte Oravais. Folkdemokraterna röstade för ett godkännande av kostnadsfördelningen — inte för att de var nöjda med den, utan för att man av två onda ting väljer det minst onda. Förverkligandet av det här projektet skulle ha gett arbete först och främst och för det andra varit nödvändigt för skärgårdsbyarna.

— Det kan hända, fortsatte Björkholm, att kommunen får ångra sin obeslutsamhet. Kostnadsförslaget går nämligen ut på tio miljoner mark och vi hade fått löfte om att sjuttiofem procent av detta skulle ges som statsbidrag, om arbetet genast hade startat. Men nu, när det fördröjts, vet man inte hur mycket som ges för arbetet i fråga — om vi alls får något!

— Hade också Oravais vågat slå till genast, så hade det varit bara tre miljoner att dela mellan tre kommuner och den summan är det ju onödigt att slåss om. Nu blir det kanske tio miljoner att dela, ty att arbetet måste starta snart är klart. Beslutet kommer att påskyndas av frågan om arbetslösheten. Och folkdemokraterna tänker verka för att få igång det så snart som möjligt.

Eget kommunalhem

— Oravais har hittills, berättar Viljo Björkholm, varit utan kommunalhem. Striden har stått het i flera års tid ifall vi ska bygga tillsammans med Vörå och Maxmo i Vörå eller sköta om ett eget bygge. Nu har fullmäktige äntligen beslutat alt kommunen ska bygga ett eget kommunalhem.

— Medel har reserverats — cirka tolv miljoner, tror jag. De har samlats genom att man reserverat en mindre summa vart år.

Björkholm anser att det arbetet också borde starta i höst tillsammans med väg- och färjbygget. Så kunde arbetslösheten tryckas ner i skorna. Just nu är det endast en fråga om tomten. Det finns ungefär tre stycken att välja mellan, så man tycker att det inte borde vara något svårt val.

Föreningen i livligt arbete

Den svenska folkdemokratiska föreningen i Oravais verkar fortfarande mycket livligt, får vi också höra av Björkholm. Just nu hjälper de till att reparera gamla föreningshuset. Höjer taket. De manliga medlemmarna är också i färd med talkovedhuggande för föreningskassan.

Också annars går verksamheten uppåt i höst och ännu livligare blir det väl till valet.

Red

Digitaliserad 2.6.2017.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.