Förra veckan blev förundersökningen till oroligheterna i samband med Smash Asem-demonstrationen klar. Saldo: mot 86 av de 136 gripna kan åtal väckas för händelserna vid Kiasma i september.
Rättegången kommer att bli den största i Finland hittills beträffande antalet åtalade och brottsrubriceringarna innefattar allt från olaglig maskering till våldsamt upplopp och skjutvapenbrott. Många av rubriceringarna kommer dock i praktiken att bli mycket svåra att bevisa. Speciellt våldsamt upplopp, där det förutsetts att man också kan bevisa upploppsmakarnas avsikt.
Polisens bevisföring bygger i stort på video- och fotomaterial från demonstrationen, t.ex. finns flera skingringsuppmaningar inspelade. Den skarpaste kritiken mot polisens agerande i samband med demonstrationen bygger också på den här punkten – polisen uppmanade folkmassan att skingra sig samtidigt som människor hindrades att ta sig genom spärrarna. Justitieombudsmannen har hittills fått 65 klagomål över polisens agerande.
Rättegången kommer att vara historisk i Finland – också utöver sitt omfång – då det är första gången den nya polislagens omtalade 20 § på allvar prövas i domstol. I paragrafen heter det att En polisman har rätt att avlägsna en person från en plats, om det av hans hotelser eller övriga uppförande kan dras den slutsatsen att han sannolikt kommer att göra sig skyldig till brott mot liv, hälsa, frihet eller hemfrid eller till egendomsbrott.
Paragrafen är ett led i de utökade myndighetsrättigheter som efter 9-11 klubbats igenom på flera håll i världen som ett led i terrorismbekämpningen. Lagarna som bl.a. ger polisen rätt till presumativa gripanden är fortsättningsvis kontroversiella.
I Sverige avslutades en behandling av myndighets- kontra medborgarrättigheter i fjol dåUrsula Egidius fem år efter protesterna mot EU-toppmötet i Göteborg fick rätt. I juni 2001 samlades hundratals personer på Järntorget till en demonstration mot våldet under EU-toppmötet. Demonstrationen ringades in av poliser med sköldar, och 400 personer berövades sin frihet.
Den svenska justiekanslern menade att polisen till en början haft rätt att frihetsberöva samtliga enligt polislagen. Men att de också har haft nog med tid för att pröva ingripandet mot varje enskild individ som den svenska lagen kräver.
Ett liknande beslut kunde vara välkommet också i Finland.
Anton Schüller
