I början av september publicerade Helsingin Sanomat en recension av Jari Tervos nya roman Layla. Redan recensionens rubrik ”Mies, ryhdy naisen asialle” (övers. Man, stöd kvinnosaken/kvinnans sak) och sen det faktum att kvinnosaken och feminismen kopplades till en författare som främst varit känd för sina grabbiga och parodiska romaner gjorde mig nyfiken. Tillsammans med några vänner beslöt vi därför att träffas för att diskutera Tervos roman.

I Layla möter läsaren en värld av kvinnoförtryck, kvinnohandel och hedersmord. Romanen har framför allt två huvudpersoner som på olika sätt blivit offer för prostitution. Den ena är den femtonåriga kurdflickan Layla som, i flykten undan sin släkt och en säker död, blir såld som sexslav till en bordell i Helsingfors. Den andra är alkoholisten Helena som, i ett försök att ta sig samman och återfå sin son, drivs in i prostitutionen. Männen i romanen framstår med få undantag som våldsbenägna kvinnoförtryckare, även om de stundvis också framstår som vilsna och ensamma människor.

Det är utan tvekan ett viktigt och angeläget ämne som Tervo har tagit upp, och det faktum att Tervo är en populär manlig författare och en offentlig profil ger hans roman än mer tyngd. Det avslöjar inte minst receptionen av hans bok som långt har varit positiv, för att inte säga översvallande. Romanen beröms än för språket och stilen, än för dess dokumentaristiska grepp och mångfald av perspektiv. Och framför allt för att Tervo gör kvinnans sak till sin och, inte minst, skriver om det hedersrelaterade våldet.

I skrivande stund pågår ändå en debatt kring Tervos roman Layla. Eller, egentligen inte om romanen, utan snarare kring den gröna människorättsaktivisten Husein Muhammeds bloggtext (5.10.2011) om romanen. I sin blogg pekar Muhammed på dels de språkliga och kulturella felaktigheter som Tervo kryddat sin roman med för att skapa en kurdisk atmosfär, dels det sätt som hedersvåldet och förtrycket i romanen kopplas till den kurdiska kulturen. Medan de kurdiska männens förtryck av kvinnor i romanen beskrivs som uttryck för den kurdiska kulturen, kopplas förtrycket i den finska mannens fall till hans individuella människosyn och livssituation. Muhammeds blogg har under den gångna veckan fått ett enormt genomslag: sökmaskinen ger 1390 träffar på Tervo + Husein. Tervos svar lät inte vänta på sig, och han försvarar sig bl.a. med att romanen bör läsas som fiktion och att Husein inte ser att romanen i första hand är ett försvarstal för den utsatta flickan Layla.

Naturligtvis har Tervo rätt, romanen är fiktion och bör läsas som sådan, men samtidigt bär romanen på en hel del dokumentära drag. Platser, krogar och t.o.m. personer är igenkännbara, romanen är tätt knuten till vår tid och till de diskussioner som förs just nu. Den ”kurdiska kulturen” beskrivs ingående, och även om kvinnoförtrycket gestaltas som ett globalt problem i romanen, låter romanens karaktärer ändå förstå att hedersmord är en konstituerande del av det kurdiska. Med dessa detaljer – må vara fiktiva – och med verklighetens Fadime och Pela i färskt minne, är det svårt att läsa romanen som enbart fiktion. Romanen har en aktualitetssträvan, och den kan också läsas som ett inlägg i en pågående diskussion om kön, kultur och invandring − en diskussion som tyvärr ofta går i rasistiska tecken. Och just därför blir Tervos roman ytterst problematisk. Även om ambitionen är att föra Laylas talan, kan romanen också läsas tvärtom.

Tervos roman är inte den första i Finland att behandla hedersrelaterat våld/mord, romanen har sina föregångare i bl.a. Anja Snellmans Parvekejumalat och Leena Lehtolainens Minne tytöt kadonneet som båda gavs ut i fjol. Samtidigt som ämnet är angeläget och bör uppmärksammas kan jag inte låta bli att fundera över varför media och författare enbart är intresserade av förtrycket av muslimska kvinnor, medan texter och romaner om muslimska kvinnors (eller överhuvudtaget invandrade kvinnors) vardag eller aktivism lyser med sin frånvaro i Finland.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.