Silke Trommer

Det är möjligt att demokratisera internationella handelsförhandlingar. Det säger Silke Trommer som forskat i hur medborgarorganisationer har påverkat förhandlingarna mellan de västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap ECOWAS och EU. 

– De har pågått i tio år nu. Ingen trodde att det skulle bli så här svårt, säger Silke Trommer, doktorand vid Helsingfors universitets Centre of Excellence in Global Governance Research. Trommer berättar om handelsförhandlingarna mellan den västafrikanska ekonomiska gemenskapen ECOWAS och EU som har pågått sedan år 2002.

Förhandlingarna gäller så kallade EPA-avtal (Economic Partnership Agreements) som reglerar handelsrelationerna mellan EU och länder i Afrika, Västindien och Stilla Havet (AVS-länder). AVS-grupperingen verkar udda, men orsaken till att just den här gruppen länder behandlas som en enhet är att de är EU-länders forna kolonier.

EPA-avtalen innebär bland annat att tullar och kvoter slopas för export till EU och att förhållandet mellan parterna blir mer ”jämlikt”. AVS-länderna har tidigare haft en gynnsammare handelsposition med EU än andra länder. Det här förhållandet är emot WTO:s princip om lika behandling och måste därför omförhandlas.

Avtalen har stött på hårt motstånd i flera AVS-länder. ”Partnerskapet” ifrågasätts av många och medborgarorganisationer har kritiserat avtalen för att de blandar sig alltför mycket i länders interna frågor. På grund av motståndet har flera av avtalen fortfarande inte undertecknats, trots att de enligt den ursprungliga planen skulle träda i kraft redan 2008.

– I Västafrika har motståndet främst berott på att man är rädd för att öppna upp ekonomierna. EPA-avtalen ses helt enkelt inte som utvecklingsvänliga, säger Trommer.

– Oron beror också på att länderna skulle låsa sig själva i samma marginella position som de haft sedan självständigheten om de skulle godkänna avtalen. Den regionala integrationen skulle dessutom försvåras, liksom förhandlingsutrymmet med de nya tillväxtekonomierna, fortsätter hon.

Problemet är att konkurrensen blir orättvis, även om den verkar jämlik. Lokala jordbrukares marknader kan förstöras av importerade och EU-subventionerade varor samtidigt som avtalen inte tillåter de afrikanska regeringarna att använda sig av lämpliga åtgärder för att skydda inhemsk produktion. Dessutom kräver avtalet att länderna aldrig får ge bättre handelsvillkor till nya tillväxtekonomier, som Kina och Brasilien, än till EU. Maktpolitiska intressen står tydligt bakom avtalen även om de officiellt beskrivs som utvecklingsbefrämjande.

Förhandlingarna mellan ECOWAS och EU framskrider med andra ord långsamt. Dessutom är ECOWAS-blocket inte enhetligt. 13 av områdets 16 länder klassas som så kallade Least Developed Countries medan Ghana, Elfenbenskusten och speciellt Nigeria är rikare. Ghana och Elfenbenskusten har faktiskt kört på ensamma och slutit interimavtal med EU.

Nu hotar EU med att avtalen måste bindas innan årets slut eller så förlorar länderna alla handelsförmåner som de har nu. Det östafrikanska handelsblocket skrev under avtalet i början av året. De karibiska länderna gjorde det redan 2008.

Medborgar-
organisationer deltar

Trommer, som är magister i handelsjuridik och har studerat i Dublin, Strasbourg och Saarbrücken, blev intresserad av EPA-förhandlingarna mellan ECOWAS och EU då hon för många år sedan praktiserade för International Trade Centre (ITC) i Genève. Det var nämligen något som gjorde just dessa förhandlingar speciella: ingen annanstans hade medborgarorganisationer som ställt sig kritiska till avtalen tagits med i förhandlingsgruppen. Det gjorde ECOWAS.

Medborgarorganisationer från 11 av de 16 länderna i området har organiserat sig i ett nätverk och dess representant deltar i ECOWAS förhandlingsteam som jämställd med alla andra förhandlare. Nätverket koordineras av den senegalesiska organisationen ENDA-Tiers Monde. Trommer har gjort en stor del av sitt fältarbete just i Senegal, där hon har intervjuat såväl tjänstemän som medborgarorganisationers representanter. Hon samlade sitt forskningsmaterial fram till slutet av 2009.

– Alla intervjuade tjänstemän har i stort sett tyckt att deltagandet har varit bra. Det har förstärkt den kritik och oro som många tjänstemän själv haft, men som de kanske inte kunnat uttrycka lika fritt.
Medborgarorganisationerna tror att om de inte hade fått delta, så skulle ECOWAS redan ha skrivit under avtalet.

Det har också spelat en stor roll att nätverket haft starka internationella förbindelser både inom Afrika och med europeiska organisationer. Samarbetet har gett möjligheter till såväl ömsesidigt informationsutbyte och -inlärning som gemensamma kampanjer och aktiviteter.

WTO-systemet bättre

Enligt Trommer visar svårigheterna med EPA-avtalen på ett allmänt problem, nämligen den ökande mängden bilaterala och regionala handelsavtal som har enorma brister i transparens och ansvarighet.

Efter att Världshandelsorganisationens (WTO) Doha-runda stått stilla i tio år, har länder börjat sluta bilaterala och regionala avtal som på många sätt går längre i sina krav än WTO-avtalen. Så många förhandlingar pågår samtidigt att det är svårt att följa med dem alla. Till och med tjänstemän och den privata sektorn har svårt att hänga med.

– Ett multilateralt och deltagarbefrämjande WTO-system skulle vara bättre än den nuvarande avtalsdjungeln. Det finns dessutom mycket potential i WTO-avtalen om de bara skulle tolkas på nytt så att nuvarande tvister skulle lösas. Problemet ligger i WTO:s grundläggande ojämlikheter som privilegierar industrialiserade länder. Doha-rundan kommer att vara i limbo tills dessa fundament ändras.

Dessutom påverkas den internationella handeln av den ekonomiska krisen.

– Den leder till ökad protektionism och minskade kredittillgångar. En annan möjlig framtida kris som det talas allt för lite om är energikrisen. Den internationella handeln är idag beroende av tillgången till billig energi. Den riktiga handelskrisen börjar när energitillgångarna sinar. Då kommer man att vara tvungen att återgå till lokal och regional produktion.

Trommer disputerade den 16 juni vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet med avhandlingen Transformations in Trade Politics. West African Civil Society Participation in Economic Partnership Negotiations with the European Union. Från och med oktober kommer hon att forska om WTO:s framtid vid Murdochs universitet i Australien.

text&foto Eva Nilsson

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.