Det syriska inbördeskriget utgör en tung och politiskt explosiv börda för Syriens grannländer, inte minst som följd av flyktingströmmen dit. Denna mänskliga tragedi har hittills gett upphov till sammanlagt två miljoner syriska flyktingar i Jordanien, Libanon och Turkiet. Vi fokuserar på Libanon och Jordanien och redogör för den israeliska synvinkeln.

Libanon. Den radikala shitiska Hizbollah-rörelsen, som utgör Irans och Syriens strategiska arm i Libanon med siktet på Israel, har intagit en stark position på Libanons politiska karta. Hizbollahs intensiva involvering i striderna i Syrien på regimens sida har väckt skarp kritik i Libanon och i de övriga arabländerna, och nu kan man skönja en viss försvagning av Hizbollahs ställning i Libanon. Detta kommer bland annat till uttryck vid de pågående förhandlingarna om en ny regering, där den antisyriska 14 mars-koalitionen (sunniska och kristna partier) tämligen aggressivt ifrågasätter Hizbollahs villkor för den nya regeringens program.

Eial Sisser, libanonforskare vid Tel Avivs universitet, anser dock att Hizbollahs position fortfarande är tillräckligt stark för att rörelsen skall kunna slå vakt om sina politiska intressen i kraftmätningen med sina motståndare. De spända relationerna mellan Libanons sunniska och shitiska muslimer återspeglar kraftmätningen mellan dessa riktningar inom islam i arabvärlden, med Iran i spetsen för de shitiska och Saudi Arabien för de sunniska muslimerna.

De syriska flyktingarna som närmar sig halvmiljonstrecket är en tung börda för Libanon. Bland annat gäller det att möjliggöra skolundervisning för de syriska barnen som utgör ett nästan lika stort antal som landets egna skolelever. Det är en jättelik uppgift som Libanon har svårt att bemästra. Finansieringen av flyktingarnas vistelse i landet tas till en del från den libanesiska statskassan. Syrienkonflikten har också satt kännbara spår i landets ekonomi genom en brant nedgång i turismen och utländska investeringar. Detta har lett till ökad arbetslöshet och skuldsättning.

Libanon upprätthåller en skör balans mellan de olika religiösa och etniska befolkningsgrupperna. Sisser ser inte för närvarande någon fara för en konfrontation mellan de motstridiga politiska krafterna, men om den syriska konflikten förorsakar ökade spilleffekter i Libanon kan den sköra balansen rubbas, med ödesdigra följder för landet som redan genomgått ett blodigt inbördeskrig.

Jordanien. En rad våldsamma demonstrationer mot den jordanska regimen ifjol väckte frågan om en revolution är på kommande också där. Kung Abdalla är föremål för kritik från de ickearabiska jordaniernas sida som är monarkins traditionella anhängare. Kritiken gäller en del impopulära ekonomiska beslut som han tvingats ta för att få utländska lån. Men varken anhängarna eller oppositionen (Muslimska brödraskapet) förespråkar ett störtande av regimen. Jordanforskaren Asher Susser anser att händelserna i Syrien och Egypten har lagt sordin på jordaniernas vilja till regimbyte.

En stor del av palestinierna, som utgör omkring 55 procent av befolkningen, brukar rösta på Muslimska brödraskapet vars anseende dock har dalat efter besvikelsen över systerpartiets regim i Egypten. Kung Abdalla har infört reformer. Han har upprättat en konstitutionell domstol vars uppgift är att ompröva lagligheten av kungens och regeringens beslut. Medan han visserligen fortsätter att utnämna regeringen måste han nu göra det i samråd med parlamentet. Nästan alla hans övriga konstitutionella reformer är kosmetiska.

De syriska flyktingarna, som närmar sig 700 000, utgör en börda för Jordaniens ekonomi trots att landet fått ekonomiskt stöd från andra länder. Flyktingarna har gett upphov till betydande sysselsättnings- och sociala problem i de områden där de placerats. Den jordanska ekonomin lider av allvarliga strukturella problem och arbetslösheten drabbar främst unga akademiker.

Enligt Susser är den jordanska monarkin dock stabil och det finns inga faror inom synhåll.

Israel. Förutom enstaka projektiler från den syriska sidan av gränsen har man inte här haft någon känning av den syriska konflikten. Men man tar emot en långsamt växande ström av sårade syrier som vårdas på israeliska sjukhus. Många av de sårade blir chockade då de vaknar till medvetande och inser att de befinner sig hos den israeliska fienden, men den omsorgsfulla vården får dem att hämta sig från chocken.

Här har den diplomatiska lösningen beträffande Syriens kemiska vapen fått ett positivt mottagande. Samtidigt riktar man en bekymrad blick mot Iran och dess kärnvapenambitioner som betraktas som ett verkligt hot.

 

Semy Kahan

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.