Den ungerska skådespelaren Ágnes Kaszás köpte en enkelbiljett och flyttade till Finland. I sin nya pjäs Stand Up! vill hon lyfta upp rasismen och chauvinismen som genomsyrar dagens samhälle.
– Jag flyttade hit av det klassiska skälet, kärleken. Men jag hittade snabbt till teaterkretsarna och fick jobb.
Ágnes Kaszás utbildade sig till skådespelare i Ungern men har haft roller i flera finländska grupper, bland annat i Teater 90 graders pjäs Aniara år 2010. Tillsammans med Blaue Frau och en hop andra konstnärer uppstod idén till det månadslånga Pop up art house-projektet som för tillfället pågår på Dianascenen i Helsingfors. Där bjuds bland annat på teater, musik och burlesk i queerfeministisk anda, och besökarna kan sätta sig i vintagesoffor som Kaszás hämtat från sin mormor i Ungern.
– När jag bott ett tag i Finland började jag märka att det finns delar av kulturlivet som jag saknar från mitt hemland. Där är det vanligt med teatersalonger som efter föreställningen omvandlas till vardagsrum där publiken kan diskutera pjäsen och dricka några öl i baren. Kanske med livemusik i bakgrunden eller något extraevenemang utöver pjäsen. I Finland går människorna bara hem efter att de har sett en pjäs. Det känns trist.
Vill väcka diskussion
På Pop up art house kommer Kaszás att uppträda med Stand Up!, en pjäs hon själv skrivit. I den funderar hon kring förutsättningarna för en kvinna att hitta sin identitet då hon kommer till ett nytt land med främlingsfientlighet.
– Pjäsen handlar om hur kvinnor klarar sig i ett samhälle som fortfarande är patriarkalt och om hur rasism syns i vardagen och dagspolitiken. Jag vill provocera och få människor att diskutera med varandra. Samtidigt är jag medveten om att publiken som kommer och tittar på mig högst troligen är liberala vänstermänniskor som redan omfamnar tanken om mångfald. Därför vill jag också ta min pjäs till ställen där det här tänkesättet inte är självklart. Exempelvis till Sannfinländarnas huvudkontor.
Men det blir knappast lätt för Kaszás att föra sin pjäs till huvudkontoret på Georgsgatan 8-10. Hon har förgäves försökt intervjua olika högerpolitiker för att bättre lära känna deras tankevärld.
– Inte en enda jag frågat har velat ställa upp. De säger att allt det här låter skumt, att de inte vill delta. Jag har försökt förklara att jag inte är där för att döma, utan för att jag vill förstå hur de tänker. Nu senast fick jag ett kort sms av en politiker som först tänkt ställa upp men som backade ur.
Kaszás hade inte så höga förväntningar på svar, men förvånades ändå över att ingen ville tala med henne. Hon tror att det är för att ytterhögern är rädd för att motivera sina åsikter och möta dem som de vill ha ut ur landet.
– Jag förstår finska men talar det inte så bra och många politiker som jag ringde till tackade genast nej och hävdade att de inte kan engelska. Fast jag skulle ha kunnat använda en tolk gick det inte. De ville helt enkelt inte tala med mig, nyfinländaren.
Korrekturläsande
dramaturger
Kaszás har tagit finsklektioner tillsammans med andra som är nyinflyttade i landet. På kurserna har det också funnits asylsökande som ännu väntar på sitt beslut. Det har gett henne en inblick i hur vardagen ser ut för många.
– Jag hade nyss börjat på kursen, hade något problem med min spårvagnsbiljett och fick böter. Jag blev givetvis ledsen och en kurskamrat tröstade mig. Nästa dag fanns han inte längre kvar i klassrummet. Läraren berättade bara att han fått ett negativt asylbeslut och tvingats åka från Finland. Dagen innan hade jag klagat över en spårvagnsbot medan min klasskamrat nu skickades tillbaka till ett land där hans liv är i fara.
Redan då hon var liten ville Ágnes Kaszás bli skådespelare. Då hade hon ännu ingen aning om att hon efter att ha tagit skådespelarexamen i Ungern skulle flytta till Finland och fortsätta som skådespelare med ett annat språk än sitt modersmål.
– Jag spelar på finska, svenska och engelska. På finska och svenska lär jag mig bara replikerna, jag memorerar dem som melodier. Jag hör motspelarnas melodier och svarar med en annan. I Stand Up! kommer det faktiskt att finnas vissa delar på ungerska också.
Samtidigt upplever Kaszás att hon i Finland fått möjligheten att som skådespelare utvecklas på ett annat sätt än i Ungern.
– Kvinnorna på scenen hemma står främst där som smycken. Alla roller är skrivna för män, av män. I kvinnan är det utseendet och hårfärgen de bryr sig om. Det värsta är att också kvinnorna verkar tycka att det är okej. Det känns ibland som om feminism inte ens existerar i Ungern.
Pjäsutbudet i Ungern är också begränsat. Det finns flera kvinnor som är utbildade till dramaturger men deras arbetsuppgifter motsvarar sällan deras utbildning. Istället för att skriva pjäser kan deras uppgift vara att korrekturläsa texter som män har skrivit.
– Allt sådant här är annorlunda i Finland. Här finns en frihet i att skapa som jag inte tidigare haft.
Ágnes Kaszás har plockat det bästa av det ungerska kulturlivet och infört det till Pop up art house och tänker i framtiden föra något av det finska tillbaka till Ungern.
– Jag vill att kvinnorna ska ha möjligheten att utvecklas som skådespelare och konstnärer på samma sätt som männen. Vi måste bli hörda. Jag har knappt stött på feministisk teater i Ungern, och det är definitivt något som jag tänker föra dit.
Text & foto Edit Lindblad
Stand Up! har premiär 2.12 på Dianascenen i Helsingfors.
