Irak är på väg att splittras mellan sunniter, shiiter och kurder. Men en regering som tar hänsyn till sunniternas och kurdernas intressen kan hindra att landet delas, skriver Semy Kahan.

Då England och Frankrike år 1916 drog arabstaternas gränser beaktade de främst sina egna intressen. Resultatet var att dessa länder inom sina gränser hade betydande etniska och religiösa minoriteter med ofta motstridiga intressen. Irak, Libanon och Libyen är exempel på denna gränsdragning. Diktatoriska regimer i dessa länder – utom i Libanon – kvävde de inre konflikterna. Upprorsvågen i arabländerna sedan 2011 ”födde” instabila regeringar istället för diktaturerna. Dessa befinner sig i olika stadier av omvälvning, motsättningarna mellan stammar och olika minoriteter skapar svårbemästrade situationer för de nya regeringarna. Den arabiska våren har, förutom kanske i Tunisien, en lång väg att gå innan den blir en plattform för demokratiska regeringar. Innan arabländerna kan uppnå detta mål är de i behov av ett starkare medborgarmedvetande, minskad sekterism och en tolerantare attityd.

 

Irakisk sekterism

Den stormiga utvecklingen i Irak gjorde en dramatisk vändning mot det sämre när Islamiska staten (IS) från Syrien invaderade områden i Irak. Iraks shiamajoritet och stora sunnitiska minoritet har bevittnat två motsatta politiska scenarier. Under Saddam Husseins diktatur förtryckte sunniterna landets shiiter och kurder. Efter Husseins fall övergick makten i shiiternas händer. Under amerikanskt inflytande fick Irak en demokratisk grundlag, men under den shiitiska statsministern Nuri al-Malikis ledning uppstod en starkt shiadominerad regering, stödd av Iran. Nu var det sunniterna som uteslöts från politiska maktpositioner.

Dessutom har civila sunniter, inklusive kvinnor och barn, angripits av shiamilis. Följden har blivit upprepade konfrontationer mellan sunniter och shiiter som lett till otaliga dödsfall. Situationen tillspetsades då de amerikanska styrkorna drogs ur landet år 2011 innan de lyckades övertala al-Maliki att avstå från sitt shiitiska maktmonopol. När Islamiska staten invaderade Irak fick de stöd av sunniter som fått nog av al-Malikis politik, vilket bidrog till IS snabba framgångar under invasionens början.

al-Maliki har upprätthållit goda relationer med det shiitiska Iran, som har vunnit stort inflytande i Irak. Iran erbjöd sig att sända trupper till Irak i kampen mot IS men den irakiska regeringen tackade nej, delvis av hänsyn till USA, som igen har höjt sin profil i regionen, bland annat genom flygangrepp mot IS militära positioner i Irak. Det konstaterar dr Ronen Zeidel, irakforskare vid Tel Avivs universitet.

President Barack Obama presenterade nyligen sin strategi i kampen mot IS, som bland annat går ut på att de amerikanska flyganfallen riktas mot IS-baser både i Irak och i Syrien. Strategin omfattar ett tiotal länder, men Iraks armé utför de huvudsakliga markoperationerna mot IS. Saudiarabien, som tidigare stött extrema islamistiska sekter, tar nu avstånd från IS och säger att varje form av stöd åt dem betraktas som en kriminell handling som bestraffas hårt.

De irakiska kurderna lever i en rätt så autonom region i norra Irak. Deras militära styrka Pesh Merga retirerade undan IS-styrkorna, men USA:s flygattacker stoppade IS framryckning på kurdernas område. Förutom i Irak bor det kurder i Iran, Syrien och framför allt Turkiet, där antalet uppgår till 20 miljoner. De irakiska kurderna har tidvis deklarerat sin strävan till självständighet. Enligt Zeidel tyder deras inblandning i den irakiska politiken på att de åtminstone på kortare sikt nöjer sig med sin autonoma status. Fuad Masum, som tillträdde som president i Irak 24 juli, är kurd.

 

Sunnitisk premiärminister

IS tillhör de extrema islamistiska rörelsernas familj, som under det senaste året allt oftare figurerat i nyheterna från Mellanöstern. Ideologiskt sett härstammar de islamistiska rörelserna från det Muslimska brödraskapet i Egypten, men politiskt står de nära al-Qaida fastän flera av dem – bland annat IS – inte lyder under al-Qaidas ledarskap. IS, el-Nusra och några andra islamistiska grupper är involverade i kampen mot Bashar al-Assad i Syrien. I Israel följer man med växande oro utvecklingen av de extrema rörelserna, som kan rubba stabiliteten vid dess gränser. Saudiarabien har låtit förstå att de, tillsammans med arabländer som Egypten och Jordanien, har ett gemensamt intresse med Israel att bekämpa de extrema islamistiska grupperna.

USA bidrog till al-Malikis motvilliga avgång som Iraks premiärminister den 8 september. Hans ersättare Haider al-Abadi väntas ta avstånd från Malikis politik och göra sunniterna delaktiga i regeringen. Sunniterna förhåller sig nu skeptiskt avvaktande för att se om al-Abadi infriar deras politiska förväntningar.

Man kan inte bortse från att konfrontationen mellan shiiter och sunniter i Irak påverkas av den i hela Mellanöstern pågående kraftmätningen mellan shiiterna, med Iran i spetsen, och sunniterna ledda av Saudiarabien.

 

Våldsamma metoder

Under tiden fortsätter IS att stärka sitt grepp om de delar av Irak som står under dess kontroll. IS har utropat ett kalifat, som var den religiösa styrelseformen under islams första generationer efter profeten Muhammeds död. Idén att återupprätta kalifatet tilltalar också andra islamistiska sekter, bland annat el-Nusra, men IS ser sig som arvtagare till den extrema kharijitsekten som år 661 mördade den fjärde kalifen Ali. Mord på troende muslimer hörde till sektens ”repertoar”, som IS verkar ha anammat.

IS hävdar att de förverkligar islam i dess autentiska form, men deras tolkning av islam anses allmänt vara en förvrängning av dess ursprungliga ideologi. IS intar en hämningslöst aggressiv attityd mot alla religiöst oliktänkande. Det gäller även muslimer som inte accepterar IS tolkning av islam, särskilt shiamuslimerna som de anser vara gudlösa. IS tyr sig till ohämmat våld och mord, som till exempel de halshuggningar vi nyligen fått bevittna i TV-rutan.

IS tycks inte ha svårigheter att rekrytera nya anhängare. Hittills har flera tusen anslutit sig till IS, mestadels sunnimuslimer från olika länder. Detta har väckt oro bland annat i EU, därifrån många av rekryterna kommer. Om och när rekryterna återvänder från Mellanöstern kan de potentiellt bli farliga terrorister. Irakiska sunniter, som i början stödde IS, tar nu avstånd från dem.

Är Irak på väg till att splittras i tre delar: kurderna i norr, ISIS i mitten och shiiterna i söder? Dr Zeidel anser att en irakisk regering som är redo att decentralisera styret inom en federativ ram som tar hänsyn till sunniternas och kurdernas intressen har utsikter att undvika en territoriell splittring av landet.

 

Semy Kahan

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.