Enligt Tuomo Tuohimaa vid Helsingforspolisen är det klart att en naken kvinnlig skådespelare skulle väcka anstöt till exempel bland förbipasserande barnfamiljer.

Really? Som förälder till en 5-åring skulle jag tycka det vore intressant att tala med min dotter om det hon ser. Och tänk om hon för en gångs skull skulle få chansen att se en RIKTIG naken kvinnokropp i gatubilden, istället för all den hjärntvätt som pågår via all sjuklig photoshoppad identitetskvävande reklamhysteri. En naken kropp i ett medvetet sammanhang kunde ge mig som förälder en fin möjlighet att diskutera med mitt barn kring detta med kroppen och hur vi ser på den.

Och varför i all världen tror Tuohimaa att en naken kvinnokropp är främmande för ett barn? Fast den skulle uppenbara sig mitt på gatan i en glasmonter? Vi skulle kunna diskutera just det, min dotter och jag. Ja, jag diskuterar med henne. Det är roligt, hon har så mycket att komma med. Hon är en människa. Att förklara för henne varför det sitter en naken skådespelare i en glasmonter är betydligt ”enklare” än att förklara för henne varför kvinnorna i R-kioskens tidningshylla (precis vid kassan) poserar nakna i olika onaturliga positioner. Min dotter ser halvnakna kvinnor i gatubilden dagligen. Dessa nakna kvinnokroppar uppenbarar sig utan något som helst sammanhang i reklam för smycken, resebyråer och bilar. Om polisen vill ”skydda oss” barnfamiljer kunde de börja med att ta sig an dessa ensidiga bilder som dagligen påverkar hur min dotter lär sig att se på sig själv.

Ah, vad dum jag är. Det är ju just det. De är ju bilder. De är ju inte ”på riktigt”, som den här kvinnan i glasmontern. Om bilderna kan vi alltid säga: det är inte på riktigt. Men kvinnan i glasmontern, hon är på riktigt naken. Hennes kropp ser på riktigt ut så som den kvinnans kropp ser ut just nu i hennes ålder. Hon är där på riktigt. Hon har på riktigt ingen avsikt att vara naken för att förföra någon med sin nakenhet, eller sälja någon produkt eller behaga i största allmänhet. Hon sitter där för att hon har något att säga. För att väcka en tanke. För att väcka en fråga. I oss som går förbi.

Men så får man ju inte göra, menar polisen.

Varför inte? Varför får inte hon sitta där och synliggöra våra fördomar och begränsade tankar? Och varför får polisen leva ut dem och frånta oss andra chansen till en givande konstupplevelse? Varför måste vi dölja det som är på riktigt? Är det inte polisens uppgift att föra fram det som är sant? Det gjorde ni i och för sig genom detta. Sanningen om hur en åldrande kvinnas kropp behandlas i Finland blev obehagligt tydlig. Igen en gång.

Camilla Hellberg

är skådespelare

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.