”Integration på svenska måste vara ett alternativ”

av Janne Wass

Språklärarna vid Norrvalla Campus tilldelades i maj Svenska Kulturfondens utbildningspris. De tre lärarna imponeras av invandrarnas studiemotivation.

På mindre orter är attityden mer positiv gentemot invandrare, och man får lättare hjälp och stöd. Det märker också många av invandrarna senare då de flyttar till större städer.

Det anser Barbro Villman och Tuija Österman, som tillsammans med Irma Kiviniemi i början av maj mottog Svenska Kulturfondens utbildningspris på 10  000 euro. De tre är språklärare vid det som från och med hösten kommer att kallas Norrvalla Campus i Vörå. Idrottsinstitutet i Norrvalla ordnar i samarbete med Folkhälsan språkutbildning på svenska för invandrare i Österbotten, och tack vare projektpengar från Svenska Kulturfonden har man också under de tre senaste åren kunnat undervisa i svenska för asylsökande vid mottagningscentralen i Oravais.

Villman är egentligen engelsk- och tysklärare till utbildningen, men halkade in på svenskutbildningen för invandrare av en slump då hon tillfrågades att börja undervisa en grupp på 15 afghanska analfabeter.

– Och jag märkte genast att det är ju det här jag ska syssla med!

Både hon och Österman säger att det bästa med arbetet är att få arbeta med studerande som är verkligt motiverade.

– Det finns inget sådant att man ”måste gå i skola” för dem – de vill ju inte gå hem! De vill inte ta ledigt på veckosluten, säger Villman.

– Många av dem kommer från länder där utbildning är något som värderas väldigt högt, förklarar Österman.

Båda tycker att det är viktigt att man får välja vilket språk man integreras på. Orsakerna till att man väljer svenska är många.

– En del vet att de kommer att stanna kvar på svenska orter. Burmeserna i Österbotten är till exempel sådana, säger Villman.

Andra har i bagaget något germanskt språk som tyska eller engelska, och ser därför svenska som ett mer naturligt språk att fortsätta med.

– Och det är många som helt enkelt tycker att svenska är enklare att lära sig än finska, menar Österman.

Naturligtvis kan det uppstå svårigheter då folk som lärt sig svenska flyttar vidare till finskspråkiga orter, medger båda, men de är inte oöverkomliga.

– Afghanerna jag undervisade var sådana som flyttade. De var så motiverade att lära sig och hade så fantastiskt bra språkhuvuden, att jag tror inte att de haft några problem att lära sig finska, säger Villman.

Förutom språkundervisningen tillhandahåller Norrvallainstitutet också olika typer av motions- och idrottsmöjligheter. Det gör inte gott bara för den fysiska hälsan, utan också för den psykiska. De båda lärarna säger att många elever menar att motioneringen hjälper till med att koppla loss från grubblerierna över överhängande asylbeslut och andra bekymmer. Detta är också saker som utbildarna måste tänka på.

– Man får vara uppmärksam och avgöra om eleverna har en bra eller dålig period. Om man sitter och väntar på asylbeslut så är det ju naturligt att koncentrationen brister ibland, säger Österman.

Kunde den finländska grundskolan lära sig något av hur ni arbetar?

– Oooh yes, säger Österman med eftertryck.

Norrvallainstitutet sysslar mycket mer med praktik och kommunikation än teori. Det viktigaste är inte att korrekt kunna alla ordböjningar, utan att modigt använda det som man kan i arbetslivet och i sociala situationer. Österman tillägger ändå att invandrarutbildningen inte är riktigt jämförbar med skolundervisningen, som bara erbjuder enstaka språklektioner i veckan. Invandrarnas språkkurser är betydligt intensivare.

Text och foto Janne Wass

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.