Tanken om helikopterpengar får medvind i EU

av Anna-Karin Friis

Skulle Europeiska centralbanken ECB faktiskt gå med på att dela ut gratispengar till hushållen för att få upp konsumtionen och inflationen? Tanken är gäckande och företräds av många seriösa ekonomer. Argumenten för ett helikoptersläpp med pengaregn är många.

Helikopterpengar är ett begrepp som ironiskt nog myntades av Milton Friedman i en tankelek för hur man sätter pengar direkt i folks fickor som en skänk från ovan som var och en kunde sätta sprätt på så att konsumtionen kommer igång och inflationen stiger. Flera metoder som tidigare sågs som omöjliga har nu prövats: en ihålig nolla som styrränta, minusränta på bankernas återdepositioner och ECB:s program för uppköp av skuldebrev och aktier. Ändå håller recessionen i sig i eurozonen och inflationen stampar vid noll från att ha varit negativ ifjol. Genom att istället öka köpkraften och offentliga investeringar skulle realekonomin gynnas, något som en koalition av medborgarorganisationer för en rättvisare ekonomisk politik driver kampanj för, understödda av de gröna och vänsterpolitiker i Europa.

– Nu är utsikten för att ECB ska införa helikopterpengar någonstans mellan sannolik och möjlig, bedömer Stan Jourdan, som jobbar för kampanjen ”QE for People”, en aktionsgrupp som vill införa kvantitativa lättnader (QE), alltså pengar, direkt till eurozonens medborgare.

– När vi började tala för det ifjol så togs det inte på allvar, men nu är det plötsligt en seriös diskussion och det kan faktiskt bli av! Först var ingen intresserad men nu är det ett helt annat läge, debatten har kommit igång!

Beslutet beror av ECB:s styrelse, det vill säga direktörerna, och euroländernas centralbankschefer. Förespråkarna ser ett visst hopp i centralbankschef Mario Draghis uttalande i våras om att helikopterpengar som koncept är intressant.

– Vi vill utmana det hävdvunna sättet man skapar pengar på, det vill säga via banker, och ta tillbaka den makten till medborgarna, säger Molly Scott Cato-, grön Europaparlamentsledamot från Storbritannien, som vill att ECB också skapar nya pengar för investeringar i förnybar energi.

ECB betalar in på kontot?

Ekonomerna bakom kampanjen betonar att tanken i sig är väldigt enkel. Centralbankerna borde trycka pengar som överförs direkt till hushållen. Hur det görs är en annan sak, kanske via skatteåterbäringar eller tidsbestämda köpkuponger. Eller så kan ECB göra en inbetalning direkt på folks bankkonton i eurozonen. En annan möjlighet hade varit att delvis skriva av euroländernas statsskuld för att få igång offentliga investeringar, om inte EU:s finanspolitiska regler hade satt stopp för det.

– Centralbankerna har inte skapat pengar för det allmänna bästa på flera årtionden, säger Richard Werner, professor vid University of Southampton och en av förespråkarna för kampanjen för att ECB ska sätta pengar direkt i folks fickor.

– Centralbankerna har inte just gjort annat än räddat banker, men inte låntagarna.

Direktbetalningen skulle ligga på någonstans mellan 600 och 1500 euro per person i eurozonen om summan beräknas som en stimulansåtgärd på några procent av eurozonens BNP.

– Ingen seriös ekonom kan bestrida att det inte skulle ta effekt, det vill säga höja konsumtionen, säger Eric Lonergan, fondförvaltare och ekonom som tagit initiativ till kampanjen ”QE for People”.

– Det skulle kunna gå så mycket bättre ekonomiskt. Den långsamma tillväxten och arbetslösheten innebär en enorm ekonomisk börda. Och  ECB har inga planer för hur man ska gå vidare och recessionen i eurozonen bara förstärks, säger Lonergan, som betonar att en direkt penningutbetalning går mycket snabbare att förverkliga än finanspolitiken som koordineras på EU-nivå.

Direkt köpkraft

ECB har i snart två är pumpat in pengar på finansmarknaderna genom sina stödköp, men problemet är att den här så kallade långsiktiga återfinansieringen mest gynnar företag och andra med finansiella tillgångar och skapar nya finansbubblor som hotar spricka. Nu i vår ökades stödköpen till åttio miljarder euro i månaden på aktiemarknaderna och den sekundära marknaden för statsobligationer, där köpen gynnar banker och andra finansinstitut. Dessa trycker på ECB för att centralbanken ska fortsätta pumpa in pengar som håller aktievärdena konstgjort höga. Däremot har realekonomin inte gynnats. En direktbetalning till eurozonens konsumenter skulle öka köpkraften omedelbart.

– Det är svårt att förmedla tanken om att lösningen på problemet är att ge folk pengar. Det kräver en attitydförändring, säger Frances Coppola, som driver på kampanjen för helikopterpengar.

– Nu uppfyller ECB tvärtom inte sitt mandat att hålla inflationen kring två procent. De måste ju höja inflationen.

De som tvivlar på direktbetalningar menar att inflationen skulle stiga för mycket, något som är helt osannolikt i en lågkonjunktur. En annan invändning är att ECB inte får finansiera stater direkt, fastän det görs indirekt via uppköp av statsobligationer i andra hand. Men en direktbetalning till euromedborgarna av ECB är snarare en privat transaktion.

– Om betalningen sker flera gånger så skulle det ses som medborgarinkomst. Men det är en annan debatt. En engångsbetalning skulle höja efterfrågan nu i lågkonjunkturen och det är det minsta man kan göra, menar Coppola.

– Centralbankerna måste vara ansvarig inför de medborgare de jobbar för!

En annan invändning är att ECB inte skulle ha laglig rätt att göra en direktintervention, något som aktivisterna för helikopterpengar tillbakavisar.

– ECB har full flexibilitet så länge man upprätthåller stabilitet för priser och agerar självständigt, säger Lonergan.

– Och man kan inte påstå att det skulle ge någon en gratis fördel. Varje gång ECB ändrar styrräntan så är det någon som vinner och andra som förlorar.

Anna-Karin Friis

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.