Miljöorganisationer, partier och EU-medborgare har redan i ett par år fört aktiva kampanjer för att stoppa TTIP. Avtalet skulle ge storföretag makt styra och ställa på demokratins, miljöns och folkhälsans bekostnad.
Förhandlingarna om det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet (Transatlantic Trade- and Investment Partnership, TTIP) mellan EU och USA inleddes för tre år sedan och pågår fortfarande. Syftet är att helt eller delvis avskaffa handelshinder som tulltariffer, teknisk reglering och sanitära krav och därmed skapa gynnsammare förhållanden för export och import över Atlanten. Avtalet låter fördelaktigt för båda parternas ekonomiska intressen, men ett flertal organisationer och folkrörelser, bland dem Greenpeace, varnar för en sänkt nivå av reglering i EU som påverkar miljö, djur och folkhälsa.
– TTIP skulle ge storföretag möjlighet att på olika sätt kringgå demokratiska processer. Ett företag som anser miljöreglering i ett visst EU-land försämrar deras möjligheter på landets marknad skulle kunna kräva stora skadestånd av staten via rättsprocesser i specialdomstolar skapade för ändamålet, säger Greenpeace Nordics landschef Sini Harkki.
Om TTIP godkänns kommer miljöpolitik att uppmärksammas ännu mindre i handelspolitiken, menar Harkki. Andra effekter kan vara att lokala och småskaliga producenter hamnar i en tydligt sämre ställning på marknaden, och ökade utsläpp från transporten är att vänta. Ett ännu större hot är den mildare regleringen av kemikalier. Skillnaderna i miljö-, hälso- och djurskyddsstandarderna mellan avtalsparterna är betydande. Om avtalet godkänns enligt de rådande premisserna kommer produkter som i nuläget är förbjudna i EU-lagstiftning att tillåtas på marknaden, exempelvis genmodifierade eller kemikaliskt besprutade råvaror, och kött- och mjölkprodukter från boskapsdjur som rutinbehandlats med antibiotika.
– Avtalet kunde också avbryta pågående processer i EU, som att förbjuda användningen av ämnet Bisfenol-A som misstänks ha hormonstörande effekter, säger Harkki.
Ett av USA:s krav i förhandlingarna är att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ska ta över regleringen av EU:s livsmedelssäkerhet, vilket skulle innebära en sänkning av den nuvarande standarden. I EU har man förbjudit över 1 300 kemikalier i kosmetika gentemot 11 stycken i USA, där även djurprover tillåts i kosmetikaindustrin. Enligt Harkki ser USA den strängare kemikalie- och djurskyddslagstiftningen som ett hot och kommer inte att godkänna avtalet ifall EU-lagarna inte lindras.
Hemliga dokument
Avtalet har också kritiserats för den kraftiga sekretess som omslutit förhandlingarna. Tidigare i år fick Greenpeace i Nederländerna trots allt tag på förhandlingsdokument via en läcka, som även undersökts och verifierats av ett uppskattat grävande kollektiv. Materialet publicerades på internet i april och informationen har bekräftat flera farhågor om miljö-, djur- och rättskydd.
Från de läckta dokumenten framgår att den så kallade försiktighetsprincipen inte skulle tillämpas i avtalet, enligt nuvarande krav från USA. Enligt EU-regleringar ska potentiellt skadliga ämnen undersökas och deras effekter övervägas innan de godkänns för kommersiellt bruk. USA kräver ändå att EU börjar tillämpa den amerikanska standarden för reglering, eller närmare sagt avsaknaden av reglering. Då behöver en produkt eller ett ämne inte dras från marknaden innan vetenskapliga bevis om skadlighet föreligger.
Eftersom förhandlingarna pågått så länge och det fortfarande finns flera punkter som parterna inte är överens om, kommer avtalet sannolikt inte att undertecknas i år som man tidigare beräknat, menar Harkki. Aktörer som motsätter sig avtalet litar inte på att det kommer att falla utan yttre påverkan, och hundratusentals personer har mobiliserat sig i ett flertal länder för att visa sitt motstånd.
I Helsingfors demonstrerade några hundra människor den 27 maj mot TTIP samt frihandelsavtalet CETA och serviceavtalet TiSA. Den grävande journalisten och författaren Jaana Kivi som nyligen gett ut boken Bryssel myyty anser att medierna ligger tre år efter i den kritiska diskussionen om TTIP.
– Det börjar bli bråttom nu, påpekar Kivi i sitt tal på Narinkens torg. Enligt henne har det varit svårt att koppla frihandelsavtal till klimatförändringen i den offentliga debatten. Man ser inte vilka konsekvenser politiska beslut har.
”Stopp endast med tvång”
– Det behövs strategier och starka alternativ till avtalen, sådana som inte bidrar till fortsatt miljöförstörelse, säger Olivier Hoedeman från Corporate Europe Observatory. Organisationen är belägen i Bryssel och arbetar för ökad transparens i EU. Medan demonstrationstågets trummor redan börjar bullra i bakgrunden hinner Hoedeman ännu ge mig ett par kommentarer:
– Det verkar som om TTIP-avtalet är EU-kommissionens högsta politiska projekt. De kommer att sätta stopp endast om de tvingas göra det. En harmonisering av regleringen skulle skapa ett tryck att köra ner existerande förordningar och skulle även göra det väldigt svårt att utveckla starkare miljöskydd i framtiden. Regeringarna skulle också ställas inför svårare beslut vid nya miljöbegränsningar, då det blir en fråga mellan att skydda miljön och risken att förlora stora summor i skadestånd.
Enligt Hoedeman arbetar lokala anti-TTIP-rörelser hårt med att sprida visioner där samhället och miljön inte styrs av storföretag. Det är svårt att tro att David kan vinna Goliat i den här kampen, men den upprymda folkmassan framför mig är hoppingivande. De hundratals demonstranterna som marscherar längs Mannerheimvägen kristalliserar budskapet: ”Vår planet är inte till salu!”
Text och foto: Lilian Tikkanen