Alkoholism och utarmning av det grönländska språket har förekommit allmänt sedan danskarna kom till Grönland. Men det är inget som tas upp i den supermysiga dokumentärserien Grönländska Bostadsdrömmar, som börjar på Yle Fem tisdagen den 11 september.
Programledaren och arkitekten Victoria Diemer Bennetzen – uppvuxen på Grönland – har alltså valt en minst sagt positiv approach då hon intervjuat folk om olika bostadslösningar i det brutala klimatet. Alla intervjuade grönlänningar är händiga personer som kan bygga saker, medan många av de inflyttade från Norden har välbetalda jobb och ett stort intresse för inredning. Alla barn trivs utomhus och redan i första avsnittet hinner de såväl ”älska matlagning” som genomföra ett lyckat igloobygge med sina föräldrar. Naivt och glansbildsaktigt? Jo, mycket, men konceptet fungerar. Det är feelgood-tv som inte tar sig själv på för stort allvar, samtidigt som Diemer Bennetzen har stor nytta av sin grönländska uppväxt. Även de lite blygare karaktärerna känner sig bekväma i den insatta intervjuarens sällskap och lyser framför kameran.
Klichéuppradningen i det första halvtimmeslånga avsnittet gör det lite segt, men i de tre återstående halvtimmessessionerna är flytet utmärkt. Pastellfärgade hus, vinterlandskap, höstfärger – allt fungerar och persongalleriet är tillräckligt varierande. Just då det – i avsnitt tre av fyra – verkar bli lite för mycket av det goda varvas all feelgood med lite svartvita arkivbilder – med utmärkt tajming.
Victoria Diemer Bennetzens Grønlandske Boligdrømme kommer knappast att nomineras för något tv-pris, men det är en bekväm serie med ett tema som de allra flesta aldrig stött på förr. Trots den überpositiva approachen bjuds det på en del enklare historiska fakta – till exempel om hur amerikanska soldater byggt en grönländsk flygplats som de inte längre använder och om hur lokala hajfiskare under 1960-talet plötsligt blev miljonärer.
De betonghus som närmast dominerar gatubilden i Grönlands huvudstad Nuuk syns ofta i bild, men nämns bara en gång – som en sannolik inspirationskälla till dokumentärens fyra stöttepelare; fyra hus med kopiösa mängder hygge.
Kommentar: Trasslig webb-tv
Ny Tid tog en liten genväg för att lätt kunna kolla igenom den danska dokumentärserien om sköna bostadshus på Grönland: via det danska rundradiobolaget DR:s sajt. Där har serien – med danskt tal och dansk text – funnits tillgänglig sedan december 2017 och ligger kvar i sin helhet fram till maj 2019. Snåriga regler om upphovsrätt gör att den som använder Yle och vill njuta av svensk textning har betydligt mindre tid på sig än så. De fyra avsnitten Yle-släpps, ett åt gången, i samband med att de sänds i traditionell tv. Därefter ligger de fritt tillgängliga – men bara i 30 dagar per avsnitt.
De juridiska piruetterna – som en koll med Yle visar att trots allt håller på att rätas ut, speciellt för nordiska produktioner – är närmast oförståeliga, inte minst för den som växt upp med fritt tillgänglig svensk tv via antenn- och kabelnät i Vasa. Om allt nordiskt material var fritt och maximalt tillgängligt för 30 år sedan, varför är det inte så nu? En danskspråkig serie om hus på Grönland är väl knappast i farozonen för att exploateras ekonomiskt – av någon alls? Vem vinner på att synligheten begränsas till 30 dagar? Knappast någon, men många av avtalen som tills vidare måste följas är från tiden då varken internet eller sociala medier ingick i förhandlingarna.
text Öjvind Strömsholm
foto DR produktion
