Massprotester när ultrakonservativ antiabort-elit möttes i Verona

av Christin Sandberg

Förra helgen möttes en ultrakonservativ religiös elit i den italienska staden Verona. I ett mäktigt palats från 600-talet omringat av säkerhetsvakter, samlades internationella högergrupper som motsäger sig abort, homosexualitet och reproduktiva rättigheter. Det är en rörelse i medvind som har siktet inställt på ett ökat stöd inför EU-valet.

Med familjen och livet i centrum vill Världskongressen för familjer knyta politiska allierade till sig inför det kommande EU-valet. Det understryker Jacopo Coghe, ordförande för kongressen, i sitt inledningsanförande. Under parollen ”Förändringens vind” genomfördes den 13 Internationella familjekongressen, World Congress of Families (WCF), den 29-31 mars, i en stad som förra året fattade beslut om att kringskära aborträtten.

Med borgmästaren Federico Sboarinas i spetsen har politikerna, förutom inskränkningar abortlagstiftningen, förbjudit genus- och sexualundervisning i skolan, försökt censurera böcker om mångfald och försvårat för utländska medborgare att leva och integrera sig i staden.

Den första Världskongressen för familjer hölls i Prag 1997. Den innebar ett närmande mellan den amerikanska religiösa ultrahögern, som var emot abort, skilsmässa och homosexualitet och rysk-ortodoxa företrädare som var oroade över de minskade födelsetalen och rådande familjevärderingar.

Sedan dess har organisationen vuxit och framför allt blivit mer politiserad. Den har hittat starkt stöd bland konservativa och nationalistiska höger- och extremhögerpartier.

Familjekongressens sloganer. Foto: Christin Sandberg.

Årets upplaga backades upp av flera närvarande ministrar från det högerpopulistiska och främlingsfientliga regeringspartiet Lega och partiledaren för det högerkonservativa och postfascistiska Italiens bröder. Även det våldsbejakande fascistiska extremhögerpartiet Forza Nuova deltog, dock inte som officiella talare. På trappan till palatset passar de ändå på att lansera ett förslag om folkomröstning i abortfrågan.

Det andra regeringspartiet antietablissemangspartier Femstjärnerörelsen valde att ta avstånd från kongressen som de menar samlar en rad fanatiker. Premiärministern Giuseppe Conte tvingades i sista stund, efter att ha mottagit hård kritik, att dra tillbaka regeringspalatsets logga från inbjudan.

Bland italienarna har kongressen väckt ilska och oro. Det feministiska nätverket Non una di meno (NUDM) – ”Inte en mindre” – Verona svarade med att samma helg anordna en demonstration, parallella föreläsningar och kulturevenemang. Enligt dem kunde världskongressen, som fick både lokalt och nationellt institutionellt och politiskt stöd, inte passera utan att det framkom att det finns ett massivt motstånd.

När inrikesministern och vice premiärministern Matteo Salvini från Lega anlände till Bra-torget, där Världskongressen hölls, rörde sig ett människohav på närmare hundratusen personer framåt på gatorna i en annan del av Verona.

Inrikesminister Matteo Salvini. Foto: Christin Sandberg.

Ett faktum som blev svårt för honom att helt ignorera under sitt tal till kongressdeltagarna. Inför en jublande publik sade Salvini att han kommer att bekämpa genusteorier så länge han lever. Det märktes dock att han hade svårt att ta ordet feminister i sin mun.

På den välbevakade presskonferensen efteråt fick han frågor om det finns planer på inskränkningar i abortlagstiftningen (från 1978) och rätten för samkönade par att gifta sig (2016) och svarade då undvikande att han inte har för avsikt att gå bakåt utan blickar framåt. Men att han tycker att det är alla barns rättighet att ha en mamma och en pappa. Vilket minskar möjligheten till att samkönade par ska tillåtas adoptera barn.

Det är kring positiva familjebudskap som pro life-rörelsen på kongressen försöker avancera sin agenda. Och det är tydligt att organisatörerna har gjort allt för att tona ner de mest extrema åsikterna under helgen.

De officiella talen innehåller ideligen positiva hyllningar till det de kallar den ”traditionella, naturliga” familjen.

Den polska forskaren Elzbieta Korolczuk från Södertörns och Warszawas universitet, som bjudits in av Non una di Meno varnar för hur högernationalistiska, ultrakonservativa och religiösa grupper har kidnappat språkbruket kring familj och barn. Genom att tala om behovet av familjepolitik som underlättar för familjer att skaffa fler barn och kombinera arbete och familjeliv vinner de gehör. Det är mycket strategiskt, eftersom ämnen som rör familjen ligger folket varmt om hjärtat.

På konferensen talade Ungerns familjeminister Katalin Novak om hur den ungerska regeringen har infört ekonomiska bidrag och skattelättnader för kvinnor som föder barn. Det är en modell för familjepolitik som andra länder, som Italien och Ryssland som brottas med historiskt låga födelsetal, sneglar på.

Allt som ligger utanför det begreppet ”traditionell, naturlig familj” ska dock bekämpas till varje pris. Det är därför det krävs politiker som förbjuder all undervisning, som skulle kunna falla under genusteori, i skolan. De pratar om att det pågår en abnorm och onaturlig indoktrinering av barn. (Det har lätt till attacker mot bokhandlare, senast i Bologna 4 april, och föreläsningar om mångfald.)

Högt upp på önskelistan från kongressen finns hemundervisning, som ett alternativ till de som tycker att de officiella utbildningsinstitutionerna inte lever upp till de värdekonservativa och ultrareligiösa värderingar de själva har.

På världskongressen är majoriteten av deltagarna och talarna vita medelålders män. De talar nästan uteslutande om gud och familjen. Men familjen endast med utgångspunkt i kvinnan, kvinnors frihet och kvinnors kroppar. Ingen talar om mannen i familjen.

Även journalisterna på plats, och det är många, är till övervägande del män. De ställer intrikata frågor som rör kvinnors rätt till sin egen kropp till kongressdeltagarna. Men inte heller de ställer en enda fråga om mannens roll i familjen.

Jag tänker att det säger ganska mycket om vad det här handlar om. Det handlar inte om kvinnors frihet att välja. Tvärtom blir det tydligt att det finns en outtalad och självklar roll för mannen och det som oifrågasatt familjefar och patriark. Kvinnan ska bäst hon kan infoga sig vid hans sida.

Bakom finns en nationalistisk ideologi som handlar om att främja barnafödande i nationens intresse. Dessa krafter önskar påverka politikerna att göra val som innebär att italienska heterosexuella par ska föda italienska barn. Samma sak i Ryssland och Ungern och så vidare.

I det överordnade målet om att föda ”inhemska” barn ingår att kvinnor har en särskild roll att föda och uppfostra nationens barn. Därför kan inte abort vara tillåten.

Inne på kongressen anordnades flera stängda föreläsningar som var inriktade på att just öka antalet pro life (antiabort)-grupper i de länder där deltagarna kom från: hur startar man en pro life-organisation? Hur får man finansiering till sin organisation? Var några av de teman som diskuterades.

Kongressen gick ideligen i polemik med journalisterna. De försökte överhuvudtaget att hålla dem så långt ifrån kongressens innehåll som möjligt. De journalister som kom in fick hålla tillgodo med att följa de officiella talen på skärmar från pressrummet. De olika föreläsningarna var stängda och det var inte tillåtet att intervjua deltagarna inne på kongressen.

Flera journalister, bland annat Patricia Hecht från tyska Tageszeitung och Angela Giuffrida, Rom-korrespondent för The Guardian, nekades inträde trots att de sökt ackreditering långt innan.

De stora italienska mediernas fokuserade, som så ofta, mest på vad Salvini sade och vad hans regeringskollega, partiledaren för Femstjärnerörelsen Luigi Di Maio, svarade i Rom.

Ekonomijournalisten Roberta Carlini har beskrivit det som att de båda partierna både sitter vid regeringsmakten och utgör opposition på samma gång. Salvini är opposition till Di Maio och tvärtom. Och exakt så är det även denna gång.

Det har många gånger hörts sägas att kongressen representerar värderingar som hör hemma på medeltiden, men forskaren Giorgia Serughetti höjer en varningens finger och menar att det inte alls handlar om medeltid utan en modern kontraattack mot kvinnors och minoriteters, framför allt hbtq-personers, rättigheter för att återställa det organisatörerna kallar den ”naturliga” ordningen.

Säkert är att de närmare hundratusen personer som marscherade genom Verona i helgen kommer att göra allt som står i deras makt för att försvara de rättigheter som en gång erövrats.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.