Ungt och långt klimattåg marscherade i Neapel

av Christin Sandberg

Klimatmarschen i Neapel samlade 50 000 deltagare till aktivisternas glädje. Trots stora problem med avfallshantering har staden en tradition av miljöaktivism och direktdemokrati. Dessa traditioner för nu staden i konflikt med Italiens främlingsfientliga högerregering.

I Italien hörsammade en miljon ungdomar den svenska studenten Greta Thunbergs kallelse till klimatstrejk den 15 mars. Bara i Neapel deltog enligt organisatörerna runt 50 000 personer i demonstrationen.

– Jag hade aldrig föreställt mig att se så många unga människor här i dag, säger Monica Capo, miljöaktivist och en av initiativtagarna till skolstrejken i Neapel.

Hon är påtagligt berörd av den enorma responsen.

Neapel är Italiens tredje största stad. Den är belägen vid Medelhavet och nära vulkanen Vesuvius, en dryg timmes tågresa söder om Rom. Staden förknippas ofta med Camorran, den napolitanska maffian, och dess akuta sophanteringsproblem som har pågått sedan mitten av 1990-talet. Därtill lider staden av luftföroreningar och en mycket kontaminerad kuststräcka.

Flera av studenterna uttrycker oro över klimatförändringarna, smältande isar och föroreningar av havet. Men få av dem nämner de stora miljöproblem som staden själv brottas med.

– Vi har en tradition av miljöaktivism här, men lobbyn från starka ekonomiska intressen har oftast stått i första rummet, säger Monica Capo som är en sedan länge engagerad miljöaktivist i staden.

Men hon har inte gett upp.

– Det är hoppingivande att så många ungdomar är här idag, och att den breda uppslutningen i demonstrationen för samman människor över generationsgränserna, säger hon.

Något liknande har hon inte sett på ett par decennier.

Industriområden restaureras

Neapelkvarteret Bagnoli som ligger vid havet var ett tungt industriområde under stora delar av 1900-talet. Här fanns bland annat ett av landets största stålverk, samt en cement- och en eternitfabrik som använde asbest i produktionen.

Trots att industrierna kördes i botten för snart trettio år sedan har inget gjorts för att åtgärda de allvarliga markföroreningar och den instabila mark som fabrikerna lämnade efter sig. Industriområdet som upptar en bit av kusten ser ut precis som det gjorde då produktionen slutade.

Positionerna kring återställandet av marken är låsta mellan den nuvarande borgmästaren Luigi de Magistris och den italienska regeringen.

– Vi har positionerat oss emot regeringen i många frågor, bland annat när det rör Bagnoli. Vi kan inte gå med på att stå utan påverkan i återuppbyggnaden, säger borgmästaren Luigi de Magistris.

Han, staden och invånarna vill få inflytande över återställandet av den vackert belägna kustremsan. De vill att invånarna i stadsdelen får tillgång till en allmän strand och rent vatten att bada i under de heta sommarmånaderna då temperaturerna når närmare 40 grader.

Direktdemokratiska modeller

Staden Neapel har med den nuvarande borgmästaren Luigi de Magistris, som inte tillhör något av de etablerade partierna, försökt gå sin egen väg i många frågor. Mycket tack vare dess invånare som uppbär en tradition av kollektivism och organisering på lokal nivå.

Neapel ingår i nätverksutbytet #fearlesscities tillsammans med bland annat Barcelona, Berlin, Madrid och Amsterdam. Alessandra Pirera var initiativtagare till årets erfarenhetsutbyte i Neapel i mitten av mars.

– #fearlesscities är ett nätverk för erfarenhetsutbyte kring municipalism. Det startades av Ada Colau när hon blev borgmästare i Barcelona 2015 och sedan dess är vi en del av det, säger hon.

Municipalism är en politisk organisationsform baserad på lokalstyre som utgår från organisering av invånarna på kvartersnivå, det vill säga en slags direktdemokrati. Det innebär ett alternativ till en centraliserad stat.

Pirera vill framför allt lyfta fram hur Neapels invånare har nått stora resultat i dialog med de styrande i staden.

– Vi har lyckats få igenom att ockuperade samlingsplatser som drivs kollektivt sedan årtionden tillbaka har erkänts som gemensamma tillgångar i staden.

Gamla fängelser och kloster har förvandlats till kulturscener. Det har även lett till att både studenter och familjer, som annars stått utan tak över huvudet, har lyckats få tillgång till bostäder.

Neapel har även kommunalt vatten, vilket Barcelonas borgmästare kämpar med att uppnå.

Gemensam nytta i centrum

Den gemensamma nyttan står i centrum för municipalismen, vilket ger den aktualitet i kontrast till de senaste decenniernas politiska och ekonomiska kriser i södra Europa med åtstramningar som följd. När grundläggande mänskliga behov blir klämda mellan staters och privata aktörers jakt på vinst växer det fram en efterfrågan på alternativa sätt att göra politik.

– Det handlar om att göra val som innebär att man går över gränsen, säger Neapels borgmästare Luigi di Magistris.

Neapel var en av de första städerna som motsatte sig den nya strängare migrationslagstiftningen som regeringen genomdrev innan årsskiftet. Stadens budskap är att Neapel må vara smått kaotiskt och ha sina problem, men alla dess invånare har rättigheter.

Detta har upprört inte minst Matteo Salvini, vice premiärminister och partiordförande för det högerpopulistiska och främlingsfientliga Lega. Under fredagen besökte han staden för ett möte hos Neapels prefektur, som försöktef hindra klimatdemonstrationen från att nå sitt slutmål.

– Hur kan man i sista minuten stoppa en fredlig demonstration som fått tillstånd att gå genom staden? undrade Nicole Amadio Mancino som var en av demonstranterna.

Så småningom släpptes studenterna igenom så att de kunde avsluta marschen. N

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.