Torvalds manar till dialog med högerpopulismen

av Fanny Lindholm

Högerpopulismen i länder som Ungern och Polen har ofta historiska orsaker som är svåra att förbise. Därför måste vi lära oss att samarbeta också med ytterhögern för att kunna fatta beslut i EU, menar EU-parlamentarikern Nils Torvalds.

Populister påverkar politiken i Europa på ett sätt som var otänkbart för bara några år sedan. Risken finns att en betydande andel av EU:s medlemsstater kommer att styras av populistpartier som vill begränsa samarbetet inom unionen, säger Tiia Mustonen som är pressansvarig på Europaparlamentet. Av historiska skäl är länderna i Central- och Östeuropa särskilt mottagliga för populismens frestelser. I värsta fall går det snart inte längre att fatta beslut i parlamentet, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds från SFP.

Tiia Mustonen följer utvecklingen på nära håll i Bryssel och Strasbourg och börjar bli allt mer orolig för den utbredda EU-skepticismen och populismen som fått luft under vingarna.

– Att rösta i EU-valet handlar inte enbart om politikens innehåll. Att rösta kommer att handla om att stå upp för vår demokrati och vårt politiska system, säger hon.

EU har aldrig i modern tid varit så utsatt för påfrestningar, utmaningar och hot som nu. Viktor Orbán i Ungern som vill förändra EU inifrån, Sverigedemokraterna och den italienska EU-skeptikern och biträdande premiärministern Matteo Salvini, liksom de pågående målen i EU-domstolen mot Polen och Brexit i Storbritannien är alla exempel på den EU-kritiska högerpopulism som samlat luft under vingarna under det senaste decenniet.

Men också populistiska krafter utanför EU bjuder på utmaningar, både ryska påverkningsförsök, trollfabriker och Donald Trump. I den globala miljön måste EU lära sig att stå på egna ben och stå emot stora kraftcentrum som USA, Ryssland och Kina, menar Mustonen.

Myntet har två sidor

SFP:s Europaparlamentariker Nils Torvalds, som ställer upp för omval till EU-parlamentet, säger att situationen är kritisk och till och med mycket farlig. Han säger sig själv ändå vilja angripa situationen med lugn och som en diplomatisk fadersfigur som kan lyssna och räcka ut handen och förstå. I annat fall är risken att vi gör oss själva lika trångsynta som populisterna, om vi inte kan se den upplevda politiska alternativlösheten, menar han.

Ett första steg är samarbete.

– Vi måste lära oss att samarbeta över partigränserna. Det går inte att fatta beslut i parlamentet med högerpopulister som saboterar, säger Torvalds.

Ett nästa steg är förståelse. Torvalds vill grunda en diskussionsklubb i parlamentet för att samtala om exempelvis Ungerns, Polens och Rumäniens besvärliga och blodiga historia. Ländernas historia präglas av politisk korruption, misstro och oligarki och är därför av historiska skäl särskilt mottagliga för populismens frestelser.

Historien tynger

Det är inte ovanligt att utsatta samhällsgrupper kan känna sig överkörda i ett samhälle som präglas av konsensuspolitik, en osynlig opposition och ett övergripande stöd för demokrati och EU-politik trots ökade socio-ekonomiska skillnader.

Men varför är vissa länder och grupper mera mottagliga för populismens frestelser?

Enligt Torvalds är Ungern ett gott exempel på hur en besvärlig bakgrund kan påverka den politiska situationen. Ungern blev självständigt samtidigt som Finland, men hamnade i en diktaturregim, därefter i krig och i en ny diktaturregim.

På en kulturell identitetsnivå talar man om att Ungern aldrig ”levde ut sina nationella drömmar” innan EU-medlemskapet. Sedan följde nya strukturella påfrestningar med att anpassa sig till öppna ekonomiska konkurrensförhållanden och nya EU-regler.

– Därefter behövdes det inte mera än en maktmedveten politiker som kunde utnyttja spänningarna för att skapa nya och gamla fiendebilder, säger Torvalds.

Turkiet har däremot en lite annan historia med religiösa och ideologiska motsättningar i bakgrunden, sekularisering kontra islamisering.

– I bakgrunden finns det Ottomanska storväldet, tills reformer skuffade religionen åt sidan, trots att den var en mycket viktig del av landets kulturella identitet och komplicerade moderniseringsprocess. Detta utnyttjade Recep Tayyip Erdoğan (Turkiets president, red.anm.) hänsynslöst.

Omyndigförklara inte

Ett annat exempel är Grekland, som upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt under slutet av 1990-talet och en överhettad bostadsmarknad som följd. ”Bostadsbubblan” skapade på kort sikt ökade skatteinkomster, men ledde i förlängningen till budgetunderskott och sedan följde krav på att balansera budgeten och nedskärningar.

– I Grekland ledde det här till höger- och vänsterpopulismens framväxt, säger Torvalds.

Exemplen på hur högerpopulism fått fotfäste i olika delar av Europa och Norden är otaliga, men det går ändå att finna närmare än i Turkiet och Ungern. Man kan också ta Kuusankoski i Finland som praktexempel.

– Kuusankoski var för 20 år sedan Finlands mest socialdemokratiska stad, men blev efter sammanslagningen med Kouvula och krisen inom pappersindustrin år 2005 Finlands mest sannfinländska stad.

Det är ändå farligt att omyndigförklara den tunna ideologin, populism kan vara ett måste i samhällsförändring. Om man bortser från den invandringskritiska prägel som man förknippar med populism idag, så har ideologin historiskt sett också haft ett positivt inflytande i både Latinamerika och Amerika, säger Torvalds.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.