Han skriver litteratur för örat

av Mira Berndtson

Den svenska författaren Daniel Åberg har haft stora framgångar med sina dystopiska följetongsromaner som uttryckligen är skrivna som ljudböcker. Åberg, som i höst börjar undervisa i ljudboksskrivande, tror att det nya formatet ökar litteraturens räckvidd.

Daniel Åberg är en flitig ljudbokslyssnare. När han inte är upptagen med jobb har han för det mesta en ljudbok på gång i hörlurarna.

– Det är ett utmärkt alternativt sätt att ta till sig litteratur. Jag hinner med många fler böcker på det här sättet än jag annars skulle göra, säger Åberg.

– Att läsa och lyssna är separata saker för mig. Jag lyssnar helst på kriminalromaner och läser i stället tyngre litteratur.

Åberg började lyssna på ljudböcker på allvar kring 2010 i samband med föräldraledigheten. Ungefär samtidigt började streamingtjänsten Storytel växa i Sverige och en ny app gjorde lyssnandet enkelt.

Åberg, som tidigare gett ut bland annat relationsromanerna Dannyboy & kärleken och Vi har redan sagt hej då, kontaktades 2016 av Storytel Original, som bad honom skriva för företaget. Storytel Original är en förgrening av Storytel som producerar böcker som i första hand inte är ämnade att ges ut i tryckt form, utan är specialkomponerade just för lyssnande. Åberg presenterade idén till det som kom att bli boken Virus, som visade sig fungera väldigt bra som ljudbok. I berättelsen får vi följa fyra personer som överlevt ett mystiskt virus som ödelagt civilisationen och som nu kämpar mot de hot de möter, samtidigt som de försöker ta reda på vad som har hänt och varför. Serien har utkommit i fyra säsonger och har även fått en fortsättning i serien Smittad vars tredje och avslutande säsong Åberg arbetar på som bäst.

I oktober får Åberg möjlighet att dela med sig av sina kunskaper då han börjar undervisa en kurs i ljudboksskrivande på folkhögskolan Skrivarakademin.

– Jag ser fram emot att se hur de lyckas gestalta sina texter, säger han.

Modell från tv-serier

Åberg berättar att förläggarna på Storytel Original gav honom allmänt hållna riktlinjer för hur litteraturen skulle se ut. En bok består av en säsong indelad i tio avsnitt som alla är en timme långa. Det innebär 50 000 tecken inklusive mellanslag per avsnitt. Men han känner sig inte begränsad av det strikta formatet.

– Man tvingas vara ganska hänsynslös mot sin egen text och gå tillbaka och granska vad som behövs. Men det leder till att jag får en mer koncentrerad berättelse som saknar dödkött. Det ska vara mycket dialog och man måste hela tiden vara uppmärksam på att man har lyssnaren med sig. Lyssnaren ska inte glömma vem som är vem och vad som har hänt.

– Det ska rulla på från a till ö. En mer komplicerad struktur som är lätt att tappa bort sig i och där man kanske måste bläddra tillbaka i boken för att påminna sig om vem någon är  fungerar eventuellt inte lika bra som ljudbok. Men allt kan förstås bli bra om man är duktig på det man gör.

För att en berättelse ska fungera som ljudbok rekommenderar Åberg att det ska finnas ett driv och en framåtrörelse i handlingen, ett inte allt för myllrande persongalleri och att man undviker tidshopp fram och tillbaka i berättelsen.

– Det är ett etablerat sätt att skriva på, konstaterar Åberg och jämför med den amerikanska författaren Dan Brown, vars berättelser innehåller massor av cliffhangers och några få karaktärer som för handlingen vidare.

Formatet påminner väldigt mycket om om hur tv-serier är uppbyggda och är enligt Åberg direkt kopierat av Netflix. Böckerna är uppdelade i säsonger och man publicerar en hel säsong åt gången.

– Varje avsnitt ska ha en egen dramaturgi med en egen miniberättelse som är en del av den stora berättelsen för säsongen. I slutet av varje avsnitt ska jag ha en tydlig cliffhanger för att få lyssnaren att gå vidare till nästa avsnitt, säger Åberg.

Upplägget gör att det oftast är deckare och thrillers som passar bäst som ljudböcker och det är också den här genren som toppar försäljningslistorna. Feelgood-litteratur är också populärt. Dokumentärberättelser, true crime och historisk facklitteratur har enligt Åberg också ökat i popularitet.

En berättelse skriven för ljudbok fungerar även i tryckt format. Ljudböcker på Storytel finns också som e-böcker.

Virus har i efterhand sålts som pocketbok och ingen har reagerat på att den skulle vara annorlunda skriven. Skillnaderna inte så himla stora, säger Åberg.

– Den breda, stora romanen som till exempel Kjell Westös böcker toppar inte ljudbokslistorna men är så pass omtyckt litteratur att de kan fungera som ljudböcker och vara lönsamma.

– Frågan är snarare hur en berättelse ska berättas än vad det är för typ av berättelse. Men om man vill att ens berättelse ska fungera som ljudbok så ska man ändå tänka till innan man börjar skriva.

Skådespelaren förstärker känslan

Vilka böcker som spelas in som ljudböcker är enligt Åberg i första hand en kostnadsfråga. Studiotid, redigering och en skådespelare som läser in texten kostar mycket pengar och därför är förlag ofta återhållsamma. Kända författare har en fördel och nya författare själv läser ofta själva in sina bok, av resursskäl.

– I de flesta fall tjänar en bok på att bli inläst av en skådespelare, säger Åberg.

De är utbildade att gestalta en berättelse, säger han och tillägger att de ofta väljs utgående från vilken sorts uppläsning man vill ha, de ska kunna förstärka känslan i boken.

Stefan Sauk är den populäraste manliga inläsaren. Han läser in enorma mängder böcker och har massor av fans som till och med kan lyssna på en bok bara för att det är Sauk som har läst in den. Han dramatiserar böckerna han läser in, använder olika röster och dialekter. Man kan riktigt se framför sig hur han står i studion och gestikulerar.

Men Åberg nämner även författare som han tycker att själva lyckats återge sina berättelser på ett skickligt sätt.

Torgny Lindgren läste in sina böcker på ett fantastiskt sätt och förhöjde sina verk genom sin egen röst. Mikael Niemi gestaltar sina skrönor bra och ger dem liv på ett sätt som en skådespelare kanske inte kunde göra.

Når nya målgrupper

Att man skulle gå miste om något i berättelsen då man ofta sysslar med något annat samtidigt som man lyssnar tror inte Åberg på.

– Ofta när jag sitter och läser så stojar mina barn runtomkring mig, eller så läser jag innan jag ska gå och lägga mig och är kanske trött och kommer sedan inte nödvändigtvis ihåg  vad jag läst. Man är alltså inte alltid så himla koncentrerad när man läser med ögonen heller.

De enda nackdelarna med ljudböcker som han kan komma på är att det är svårare att stanna upp och fundera då man lyssnar på ljudböcker, risken är större att man låter den mala på. Det gör också att det kan vara svårare att ta till sig mer invecklade resonemang, speciellt om man sysslar med något annat samtidigt. Men en berättelse kan också vinna på ljudboksformatet enligt Åberg.

– En bra inläsare kan gestalta berättelsen på ett medryckande sätt som kan berika upplevelsen.

Åberg ser inte heller den ökade ljudbokskonsumtionen som ett hot mot den tryckta litteraturen.

– Jag läser inte mindre än för tio år sedan. Det har istället blivit mindre musik och mer ljudböcker. På det här sättet har jag hunnit med fler böcker än jag annars skulle.

Enligt Åberg kan ljudboken och den tryckta boken dessutom fungera som komplement till varandra.

– Genom ljudboken kan författare nå ut till en ny publik som inte annars skulle ta del av berättelsen.

Han berättar att hans svärfar som arbetar vid gruvan i Kiruna tidigare lyssnade på lokalradion medan han jobbade men nu övergått till ljudböcker och på så sätt tredubblat sin bokskörd. N

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.