Coronakrisen drabbar dem som har det svårast i samhället

av Mikael Sjövall

Egenföretagare är en grupp som skulle gynnas av en medborgarinkomst under coronakrisen, säger professor Markus Jäntti till Ny Tids utsände Mikael Sjövall. Det experiment som utfördes av Sipilä-regeringen ser dock professorn som oseriöst.

Enligt professor Markus Jäntti vid Stockholms universitet skulle en
medborgarinkomst lindra en del av de negativa- ekonomiska effekterna av coronapandemin.

De som är mest marginaliserade i samhället är de som också får betala det högsta priset under coronakrisen.

– De papperslösa och de bostadslösa, som även i övrigt har det svårast, är mest utsatta under pandemin. Vi har inga siffror på det, men vi vet från tidigare forskning att det är dessa grupper som råkar illa ut i ekonomiska kriser, säger professor Markus Jäntti.

Han är specialiserad på fördelningen av inkomster, fattigdom och socioekonomisk rörlighet i sin forskning och har bra pejling på landets socioekonomiska klyftor.

Allt fler permitteras på grund av coronakrisen

Utöver de marginaliserade grupperna drabbas även de som har permitterats och hotas av arbetslöshet. Enligt de senaste siffrorna är det över 192 000 personer som har permitterats när allt fler företag tvingas gå på lågvarv eller lägga ned sin verksamhet.

– De ekonomiska effekterna på bruttonationalprodukten kommer med en viss eftersläpning. Finlands BNP sjönk endast med en procent i mars och i Sverige har den industriella produktionen inte påverkats av situationen tills vidare, säger Jäntti.

Hur skulle ett system med en grundinkomst eller medborgarlön ha lindrat effekterna av coronakrisen för de fattigaste i samhället?

– Först måste vi definiera vad vi menar med en grundinkomst. Högern och vänstern har väldigt olika syn på begreppet och förväntar sig olika saker, kontrar han.

Enligt Jäntti är det många högerpolitiker som säger sig stödja lanseringen av en medborgarlön, förutsatt att man gör sig av de lagstadgade socialförsäkringarna.

– Jag anser i likhet med den brittiske nationalekonomen Anthony -Atkinson att en grundinkomst inte ska påverka vare sig socialförsäkringarna eller de inkomstprövade inkomsterna såsom bostadsbidrag och utkomststöd. På det här sättet vore den utjämnande ekonomiska effekten större för de fattigaste.

Experimentet om basinkomst oseriöst

Jäntti betraktar regeringen Juha Sipiläs försök med basinkomst som ett misslyckat försök att förhala behovet av en grundinkomst. Frågan fick förnyad aktualitet i början av maj när resultaten från experimentet presenterades. Enligt Folkpensionsanstaltens uppgifter hade försöket en marginell inverkan på sysselsättningen medan försökspersonernas livskvalitet hade förbättrats under projektet.

– Experimentet om basinkomst var i många avseenden oseriöst. Det handlade inte om en grundinkomst, eftersom enbart arbetslösa var med i försöksgruppen. Fler personer i olika ekonomiska situationer borde ingå i experimentet för att man skulle kunna dra några vetenskapliga slutsatser av det hela, säger Jäntti.

Han irriteras också av villfarelsen att den enda möjliga modellen skulle bygga på tanken om en förutsättningslös medborgarlön.

– Många närliggande modeller till en grundinkomst bygger på idén att du tillför samhället något i form av mätbara prestationer – vilket kallas för ”participation income” på engelska.

Egenföretagarna trillar mellan stolarna

Intervjun med professor Markus Jäntti görs samma vecka som regeringen gick in för att justera inriktningen och omfattningen av företagsstöden. Den snedvridna fördelningen av företagsstöden hade tidigare bland annat favoriserat konsultbolag med ett gynnsamt kassaflöde.

– Egenföretagarna är den grupp som har trillat mellan stolarna i den här situationen. De är väldigt illa utsatta. Och då tänker jag på sådana företagare som sysselsätter endast sig själva till exempel genom att driva en frisörsalong.

Egenföretagarna utgör cirka 8 till 9 procent av hela den finländska arbetsstyrkan, vilket proportionellt sett är en hög andel i en europeisk kontext. Trots det kvalificerade denna grupp först inte alls för vare sig Business Finlands eller Finnveras företagsstöd under coronakrisen.

– Jag är övertygad om att en grundinkomst skulle gynna framför allt egenföretagarna.

Vilken typ av samhällssystem har tagit minst stryk av pandemin?

– Det nordiska välfärdssystemet har utan tvekan klarat sig bäst när vi jämför med andra länders sätt att hantera krisen. Det är en fördel att vi har starka skyddsnät och inkomstprövade bidrag som kan betalas ut också under dessa undantagsförhållanden.

Eufemismer om lokala avtal

Markus Jäntti understryker att det å andra sidan står det finska samhället dyrt att mobilisera de stödpaket som nu utarbetas för att lindra effekterna av coronakrisen.

– Det går inte att vifta bort hållbarhetsgapet och hävda att det är en social konstruktion. Vi måste se till att sysselsättningsgraden är tillräckligt hög så att vi kan upprätthålla vårt välfärdssamhälle också efter pandemin.

Enligt Jäntti vore en lösning att försöka hålla kvar dem i arbetslivet som är välbeställda och närmar sig pensionsåldern samtidigt som skatteprogressionen skärps. Han varnar för att coronakrisen just nu utnyttjas av högersinnade populister som ser sin chans att försvaga fackförbundens makt och upprepa sina tidigare krav på lokala avtal på arbetsmarknaden.

– Nu är det igen många som efterlyser mer flexibilitet på arbetsmarknaden med coronakrisen som förevändning. Att tala om flexibilitet är bara en omskrivning för att man vill sänka lönerna.

Vad anser du om förslaget att dela ut helikopterpengar till privatpersoner?

– Om utdelningen av helikopterpengar kombineras med kravet på att stödja köptjänster i krisdrabbade branscher så ser jag inget fel med den bidragsformen.

Foto: Stockholms universitet

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.