”Det som hände George Floyd har också hänt här i Finland”

av Mikael Sjövall

Mordet på George Floyd i USA globaliserade i ett slag den amerikanska gräsrotsrörelsen Black Lives Matter. BLM-demonstrationerna har avlöst varandra på olika håll i världen denna sommar, också i Finland. Ny Tid har träffat tre afrofinländare som kommenterar kampen mot rasismen.

För Nadine Mabinda var det helt självklart att hon skulle delta aktivt i BLM-rörelsen när den landsteg i Finland.

– Jag har ju alltid engagerat mig aktivt i arbetet för antirasism, men BLM-demonstrationerna gav det hela en extra push. Det är viktigt att säga sin åsikt och ge sitt stöd till sådana krafter som backar upp samhällets mångfald, säger Mabinda.

Mabinda är född och uppvuxen i nordvästra Helsingfors och har fått den etniska och språkliga mångfalden med modersmjölken. Pappan har sina rötter i Kongo-Kinshasa- och mamman är finlandssvensk. Den verbala balansgången kryssade mellan lingala, svenska, franska och engelska under uppväxten. I dag pluggar hon fotografering på yrkeshögskolan Novias medianomlinje i Jakobstad.

– Jag brinner för att dokumentera medborgaraktivismen i BLM. Temat står mig nära. Trots att jag är uppvuxen i Finland så upplever jag rasism så gott som varje vecka, säger hon.

Utöver nedsättande tillmälen och kommentarer har hon bland annat fått utstå diskriminering i samband med jakten på en hyresbostad.

– Jag svarade på en bostadsannons och ringde upp hyresvärden. När vi skulle komma överens om en tid för visningen av bostaden frågade hon plötsligt vad jag heter i efternamn. ”Namnet låter inte speciellt finländskt”, löd kommentaren. Efter det fanns det inte längre lediga tider för en bostadsvisning, berättar Mabinda.

Överklagade du beslutet?

– Nej, det hade varit ganska svårt att bevisa att jag blev utsatt för diskriminering. Ibland måste man låta saker passera och välja sina fajter.

Litade inte på polisen

Samma uppgivna strategi har varit Percy Mashaires räddning i den segslitna och motiga anpassningen till Finland där han har bott i 32 år efter flytten från Zimbabwe.

– Jag har blivit luttrad och letargisk under alla dessa år som jag har genomlidit rasistiska påhopp. Jag orkar inte längre reagera på alla angrepp, säger Mashaire.

Percy Mashaire är politices magister till utbildningen och har jobbat bland annat som reporter och som ungdomsarbetare med ansvar för minderåriga invandrarbarn. Esbo stad gick in för att reducera hans arbetstid under coronakrisen. Nu bidar han sin tid inför nästa steg i karriären.

Hur skiljer sig årets BLM-demonstrationer från tidigare antirasistiska aktioner i Finland?

– Till min stora glädje är det unga, energiska människor som går i bräschen för BLM-rörelsen. Aktivisternas krav får stort genomslag i sociala medier och kampanjen är global. Min son har deltagit i demonstrationerna, men jag valde att stå över manifestationen här i Helsingfors. Det är dags att överlåta kampen mot rasismen till nästa generation.

Hur ska vi åtgärda den strukturella rasismen i Finland?

– De finska myndigheterna borde bli bättre på att bygga upp tillitsfulla relationer med landets invandrare. De flesta flyktingar och invandrare kommer från länder där man inte kan lita på myndigheterna. Det tog mig 30 år att bli kvitt min rädsla för polisen i Finland eftersom jag kommer från ett land där polisen förföljde, misshandlade och torterade oppositionella, säger Mashaire.

Kulturell appropriering på schemat

Nadine Mabinda upplever att det är framför allt det finska undervisningssystemets brister som sår en grogrund för rasism.

– Läroplanen i grundskolan borde revideras så att barnen skulle lära sig mer om rasism, kulturell appropriering och diskriminering. De här frågorna ska inte klumpas ihop i någon frivillig kurs, utan integreras i undervisningen, säger hon.

Den zimbabwiska forskaren Faith Mkwesha vid Helsingfors universitet tänker i samma banor.

– En pinfärsk EU-rapport avslöjade nyligen att 63 procent av de afrikaner som bor i Finland har upplevt rasism, hotelser och diskriminering. Det här är alarmerande siffror, säger hon.

Enligt Mkwesha är BLM-rörelsens antirasistiska kamp i USA högrelevant också i Finland, trots att samhällssystemen är olika och den historiska kontexten inte är densamma.

– Vi ser på filmer och läser böcker som avhumaniserar svarta. En stor av kurslitteraturen vid de finska universiteten är genomsyrad av amerikanska influenser, vilket bidrar till den nedlåtande synen på svarta, säger hon.

Den godhjärtade vita missionären

Den finska historiesynen lämnar också mycket övrigt att önska, anser Mkwesha. Hon ondgör sig bland annat över de finska missionärernas framfart i Namibia på 1800- och 1900-talen.

– De finska missionärerna framställs som vita räddare som civiliserade den lokala befolkningen. I själva verket var missionärerna en del av den tyska koloniala förtrycksapparaten som destabiliserade ekonomin och pådyvlade sin egen syn på bildning, religion och kultur.

Hur kan BLM-rörelsens kritik av det amerikanska polisvåldet tillämpas på det finska samhället?

– Det som hände George Floyd har också hänt här i Finland. Den ghananske mannen Samuel Dolphyne kvävdes till döds när polisen grep honom i Finland för två år sedan. Han uttalade exakt samma ord som Floyd: ”Jag kan inte andas”. Det upprörande fallet sopades under mattan.

Mkwesha anser att lagen och verkligheten ofta lever i skilda världar i Finland. På papperet ser allting bra ut, men i praktiken följs inte lagens bokstav.

– Till exempel etnisk profilering är förbjuden enligt finsk lag, men lagen tillämpas inte i praktiken här i Finland, säger Mkwesha.

Hon efterlyser fler mekanismer som skulle göra det lättare att överklaga och rapportera maktmissbruk som utövas av myndigheter och företag.

– Varje myndighet borde tillämpa den låga tröskelns princip. Det ska vara lätt att lämna in ett klagomål.

Vad har BLM-rörelsen åstadkommit i Finland?

– Den största förtjänsten är att vi afrofinländare nu ser att vi inte längre är ensamma. Tiotusentals vita landsmän har visat att de bryr sig om våra rättigheter. Det ger oss styrka. Nu talas det dessutom öppet om polisens och säkerhetsvakternas befogenheter. Jag hoppas att det här hjälper oss att bygga ett inkluderande, multietniskt samhälle, säger Faith Mkwesha.

Foto: Mikael Sjövall

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.