Rasimen måste erkännas innan den kan åtgärdas

av Janne Wass

Utbredd rasism inom det finländska polisväsendet har påvisats flera gånger, men från polisledningens håll dementeras problemen. Samma fenomen präglar den bredare diskussionen om rasism i Finland.

Black Lives Matter-protesterna i USA har väckt diskussionen om rasism också i Finland. Vågen av global antirasistisk aktivism som uppstått under våren och sommaren har varit tematiskt spretig, och handlat om allt från att vi ska läsa böcker av icke-vita författare till att störta rasistiska statyer och åtgärda strukturella klassklyftor. Gnistan som tände aktivismen var ändå det utbredda polisvåldet mot svarta i USA. I Finland har diskussionen om rasism inom polisen ändå varit mindre synlig inom aktivistfältet än till exempel den om strukturell rasism i övriga delar av samhället, säger Suvi Keskinen, som är professor i etniska relationer vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

– Aktivisterna själva verkar tala mera om strukturell rasism på arbetsmarknaden och skolan än om rasism inom polisen.

Att det förekommer en utbredd rasistisk kultur inom den finländska polisen är ändå ett faktum som konstaterats flera gånger om under de senaste åren. 2017 uppdagade den undersökande webbtidskriften Long Play återkommande öppet rasistisk diskussion i en Facebookgrupp med kring 2 800 poliser och polisen närstående personer. Året därpå publicerades forskningsrapporten Pysäytetyt-, en intervju- och enkätbaserad rapport framställd av en arbetsgrupp ledd av Suvi Keskinen. Rapporten, den första i sitt slag i Finland, baserade sig på 145 intervjuer med rasifierade personer eller personer som identifierade sig som av annat etniskt ursprung än den finländska majoritetsbefolkningen, samt även med poliser. Den visade med all tydlighet att etnisk profilering existerar inom den finländska polisen, och att personer som arbetar inom polisen också är medvetna om detta. Medier och aktivister har även under de senaste årens lopp lyft upp flera fall där poliser misstänks ha begått tjänstefel på rasistiska grunder.

Väktarfirmorna oroar

Enligt Keskinen verkar det tyvärr ändå som om de senaste årens uppdagande om strukturell rasism inom polisväsendet inte skulle ha lett till några egentliga förändringar inom polisens verksamhetskultur.

– Tyvärr verkar det vara svårt för polisen att medge, åtminstone utåt, att det finns problem.

Från polisens håll har man förbisett resultaten från Pysäytetyt-undersökningen och gjort tolkningen att inga problem existerar.

– Här valde man selektivt delar ur texten som passar en sådan tolkning, medan man ignorerade delar där förekomsten av problem tydligt framgår, säger Keskinen.

Hon säger att det finns enskilda poliser som medger problemet och som också arbetar för en förändring inom polisväsendet, men att de är i minoritet.

– Åtminstone i den nuvarande situationen ser det inte ut som det skulle komma någon förändring inifrån, utan det behövs press utifrån.

Detta betyder att politiker och beslutsfattare borde beordra en granskning av rasismen inom polisen och åtgärda regelverken till exempel för hur bevakning av utlänningar i Finland i praktiken sköts, menar Keskinen. Förändring kan också ske om det blir ökat fokus på problemet genom aktivism och att medierna lyfter upp missförhållandena.

Keskinen påpekar att problemet möjligen är ännu större inom de privata säkerhetsfirmorna. Användningen av privata säkerhetsfirmor har ökat under de senaste åren, och den privata sektorns väktare har enligt Keskinen stora befogenheter i förhållande till den korta utbildningen och svårigheterna att övervaka dess verksamhet.

Finlands mörka historia

I USA har det förts en bred diskussion om nedbudgetering av polisen eller till och med ett avskaffande av polisväsendet som sådant.

– Den diskussionen har jag inte sett att skulle ha förts angående den finländska polisen. I Sverige pågår däremot en diskussion om de här frågorna, säger Keskinen.

Som Alexandra Granberg skriver i artikeln på sidan 16 handlar alltså denna diskussion om att polisvåldet bara är en del av ett bredare batteri av strukturella sociala problem, problem som polisen inte kan råda bot på, utan snarare späder på. Tanken med en nedbudgetering av polisen är att satsa på att åtgärda de klassproblem som är förknippade med till exempel våld, brottslighet och missbruk i stället för att skyffla över dem på polisväsendet.

Suvi Keskinen poängterar också i flera repriser att problemet med rasism i samhället är förknippat med större strukturella missförhållanden som klassklyftor, hål i välfärdens skyddsnät och fattigdom. Att endast avfärda rasismen som ett klassproblem är dock förhastat, anser hon.

– Att tro att rasismen skulle ”fixas av sig själv” genom att åtgärda klassklyftor och välfärd är att förminska rasismen.

Rasismen, säger hon, grundar sig i många fall på ideologier och diskurser som är nedärvda från kolonialismens tidevarv.

– I Finland har vi svårt för att medge att också vi har rasism som följd av kolonialismen. Fast vi inte var en kolonialmakt som till exempel England, har vi ärvt den kolonialistiska synen till exempel på personer från Afrika och Mellanöstern.

De kolonialistiska strukturerna lever fortfarande vidare i den globala ekonomin, vilket även färgar kultur och föreställningar, och det i sin tur bidrar till strukturell rasism till exempel på arbetsmarknaden i Finland, konstaterar Keskinen. Det finns fortfarande fördomar om att personer med ursprung i Afrika eller Mellanöstern är mindre kunniga eller mer opålitliga arbetstagare. Och Finland har också sin egen historia med rasism mot romer och samer, som inte heller ska förbises.

Trots att många problem kvarstår, ser Suvi Keskinen med tillförsikt på framtiden.

– Vi måste jobba på många fronter, men det har skett en viss förändring. Vi har aldrig talat om rasism på samma sätt som vi gör i dag. Medier och aktivister har lyft fram viktiga frågor, och i alla fall en del beslutsfattare inser att vi i Finland har ett stort problem med rasism, och att det faktiskt är ett samhällsproblem.

Foto: Lauri Rantala

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.