Afrikas ekonomi växer så det knakar

av Mikael Sjövall

I skuggan av coronapandemin har 54 afrikanska länder undertecknat en folkrättslig konvention som ska främja den ekonomiska integrationen i regionen. Än är Afrika en ekonomisk lilliput, men kontinenten är på uppsving, tack vare ökad handel mellan afrikanska länder.

Afrika förknippas ofta med svält, absolut fattigdom och elände. De stereotypa- nidbilderna sitter fastetsade i våra minneskartor år efter år, oavsett vad som händer på den afrikanska kontinenten. Handelsrådet Antti Loikas på Utrikesministeriet har använt en stor del av sitt liv till att nyansera bilden av Afrika.

– Om vi granskar till exempel Internationella valutafondens statistik så ser vi att Afrika har haft en stark ekonomisk tillväxt de senaste 25 åren. Den här hoppingivande trenden bryts nu på grund av pandemin, säger Loikas.

Den ekonomiska tillväxten i Afrika har varit kopplad till den expanderande världshandeln under samma tidsperiod. Afrikas proportionella andel av världshandeln är för närvarande cirka 2 procent, enligt statistik från internationella finansinstitut.

Ungefär hälften av kontinentens bruttonationalinkomst är knuten till exporten av olja, gas, mineraler, ädelmetaller och livsmedel. Råvaruexporten dikterar alltså fortfarande de ekonomiska betingelserna för de flesta afrikanska länder.

Pandemin bromsar tillväxten

På grund av pandemin har efterfrågan på olja och mineraler minskat, vilket har bromsat regionens ekonomiska utveckling. Cirka 60 procent av bruttonationalprodukten kommer från handelsutbytet med den omgivande världen.

– Om Afrika lyckades med att höja sin andel av världshandeln med endast en procentenhet skulle det ge världsdelen ökade exportintäkter på cirka 70 miljarder amerikanska dollar. Det vore tre gånger mer än det sammanlagda värdet på de årliga kapitalströmmarna från utvecklingssamarbetet, säger Loikas.

Afrika har drabbats av en kapitalflykt under coronakrisen då allt fler investerare omdisponerar sina placeringar. Enligt IMF:s beräkningar har cirka 90 miljarder amerikanska dollar försvunnit från den afrikanska kapitalmarknaden under pandemins två första månader.

Porträtt av Antti Loikas.

Antti Loikas. Foto: Mikael Sjövall.

Ljusglimtar och framsteg

I fjol pågick väpnade konflikter i 15 av Afrikas 54 länder. Bristen på politisk stabilitet och fred i Afrika hämmar den ekonomiska utvecklingen i vissa delar av kontinenten, trots att många länder har slagit in på fredens väg.

– Angola är en av ljusglimtarna. Landet har lyckats uppnå en varaktig fred, demokratiseringen avancerar väl under president João Lourenços ledning och den ekonomiska tillväxten är stark. Landets oljeintäkter investeras i infrastrukturella projekt, vilket bådar gott för framtiden, säger Loikas.

En annan afrikansk ljusglimt är avregleringen av finansmarknaden i Etiopien, anser han.

– Etiopien har infört en digital valuta som går under namnet m-birr. Lanseringen innebär att det nu går att göra mobiltransaktioner i landet. Det här är ett stort framsteg eftersom det främjar öppenheten och medvetenheten om vad saker och ting kostar, säger Loikas.

Det överlägset största framsteget passerade nästan obemärkt vid årsskiftet då världens största frihandelsområde tog form i Afrika när det mellanstatliga frihandelsavtalet AfCFTA trädde i kraft. Processen har initierats av den Afrikanska unionen och berör sammanlagt 1,3 miljarder människor. Avtalet förväntas sätta fart på den regionala handeln i regionen.

– Endast 17 procent av all handel i Afrika äger rum mellan de afrikanska staterna då den mellanstatliga handeln inom Europa står för 69 procent av all handel. Målet med den afrikanska integrationsprocessen är att avskaffa 90 procent av alla tulltariffer inom fem år. Det kommer att revolutionera handelsutbytet i Afrika.

Värdet på den mellanstatliga handeln i Afrika är i dag cirka 200 miljarder dollar, vilket kan jämföras med värdet på den finska exporten som innan coronakrisen uppgick till 73 miljarder dollar i fjol.

– Enligt Afrikanska unionens kalkyler kommer Afrikas inkomster att växa med 365 miljarder euro de kommande 15 åren tack vare integrationsprocessen, säger Loikas.

Kinesiska lån hämmar kreditvärdigheten

Ett hinder på vägen till ekonomisk välfärd är den afrikanska skuldbördan, som fortfarande överskuggar den ekonomiska tillväxten och försvårar statliga investeringar. Det har i år förflutit 20 år sedan den globala kampanjen Jubilee 2000 som yrkade på att de rika G7- länderna och Ryssland skulle avskriva sina skulder till fattiga länder i Asien, Afrika och Latinamerika.

– Efter att OECD-länderna avskrev sina fordringar och många afrikanska länder blev kreditvärdiga igen trädde Kina in på scenen och fyllde tomrummet genom att låna ut nytt kapital till en lång rad afrikanska länder. Nu är den afrikanska skuldbördan nästan lika betungande som för 20 år sedan.

Vad vet vi om villkoren för de kinesiska lånen?

– Vi vet ingenting eftersom allt som berör Kinas utlåning är sekretessbelagt. Vi kan bara spekulera om lånevillkoren, men jag antar att en del av betalningen levereras som råvaror till Kina.

Det här utgångsläget har pressat fram en situation där Kina utövar ett allt starkare ekonomiskt inflytande över Afrika. Till exempel Sydafrika, Kongo, Angola och Sudan är ytterst beroende av sin export till Kina.

Att greppa den afrikanska kontinentens ekonomiska sits är svår på grund av bristen på tillförlitlig statistik. De flesta afrikanska stater är sköra och saknar de resurser som krävs för att upprätthålla en trovärdig statistik om viktiga ekonomiska indikatorer.

– Till exempel statistiken på den afrikanska sysselsättningen är ganska otillförlitlig. Cirka 85 procent av alla afrikaner jobbar i den informella sektorn och betalar inga skatter till staten. Därför syns de inte i den officiella statistiken. Det lönar sig att ta alla siffror om arbetslöshet i Afrika med en nypa salt, säger Loikas.

Enligt Loikas vore det viktigt att de afrikanska staterna skulle få extern hjälp i uppbyggnaden av sina skatte-system för att kunna driva in inkomstskatter som sedan kunde användas för att finansiera viktiga samhällsfunktioner.

– Företagen behöver därtill ett starkare rättsskydd. Så länge som frihandelns regelverk inte fungerar i de flesta afrikanska länder är det få utländska företag som vill investera i regionen.

Inom vilka sektorer ser du den största potentialen för hållbar tillväxt i Afrika?

– Jag tror att allt fler europeiska företag kommer att investera i förnybar energi och telekommunikationssystem i Afrika. Den afrikanska kontinenten behöver nya samarbetsformer där företagsamhet och hållbara lösningar går hand i hand.

Nyckeltal i Afrikas ekonomiska utveckling

  • Afrikas proportionella andel av världshandeln är för närvarade cirka 2 procent.
  • Afrika har haft en stark ekonomisk tillväxt de senaste 25 åren.
  • Endast 17 procent av all handel i Afrika äger rum mellan de afrikanska staterna.
  • Värdet på den mellanstatliga handeln i Afrika är i dag cirka 200 miljarder dollar.
  • På grund av coronakrisen har Internationella valutafonden beviljat uppskov för de afrikanska ländernas återbetalning av sina lån.
  • Cirka 90 miljarder amerikanska dollar har försvunnit från den afrikanska kapitalmarknaden under pandemins två första månader.

Källor: IMF, Världsbanken, Utrikesministeriet, ILO, OECD

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.