Militären slår tillbaka i Myanmar

av John Eriksson

Någon verklig stabilitet kan inte uppnås i Myanmar utan att Aung San Suu Kyi friges, säger experter.

Bara timmar innan parlamentet i Myanmar skulle inleda sin mandatperiod skedde en statskupp då landets allestädes närvarande militär igen tog kontroll över landet. Militären hävdar att kuppen utfördes på grund av valfusk i parlamentsvalet i november. Landets president Win Myint och den demokratiska ledaren Aung San Suu Kyi har försatts i husarrest.

Stein Tønnesson är historiker och Asienforskare vid Institutet för fredsforskning i Oslo (PRIO). Han säger att kuppen, som genomfördes tidigt på morgonen måndagen den 1 februari, gjorde det lätt för militären att utföra gripanden och sätta parlamentsledamöterna i husarrest.

– Påståendet om valfusk var förmodligen bara en förevändning, eftersom Aung San Suu Kyis valseger i NLD var så överväldigande, säger Tønnesson.

Aung San Suu Kyi är Myanmars statskansler (motsvarande statsminister) sedan år 2016. Enligt Tønnesson var det verkliga skälet till kuppen att Suu Kyis parti NLD, Nationella demokratiska förbundet, hade vunnit en förkrossande valseger över militärens stödparti USDP – militärens inflytande var därför hotat. Överbefälhavaren Min Aung Hlaing fruktade ett ökat tryck på en reform av landets konstitution från år 2008. I dagsläget säkrar konstitutionen militärens maktstatus i parlamentet oberoende av valresultat. I valet i november vann Suu Kyis parti 396 av 476 platser i parlamentet.

Aung San Suu Kyi

Kina och Ryssland blockerar

Som en reaktion på statskuppen utfärdade USA:s president Joe Biden sanktioner mot Myanmars militär. Även Kanada har gjort detsamma. Tønnesson säger att också andra länder har uttryckt sitt missnöje över militärens agerande.

– Sanktioner förbereds också i EU. Det är viktigt att sanktionerna riktas just mot militären och att de inte drabbar civilbefolkningen.

Myanmars militär kontrollerar stora ekonomiska konglomerat och ett brett spektrum av företag. De kan påverkas av att utländska företag slutar handla med dem och genom att företagens internationella bankkonton fryses.

– Dessutom är det viktigt att hela FN:s säkerhetsråd ställt sig bakom ett uttalande i vilket man kräver att Aung San Suu Kyi ska friges från den husarrest som hon är försatt i.

Kina och Ryssland har blockerat ett fördömande av statskuppen i FN:s säkerhetsråd, men ställer sig alltså bakom kravet på Suu Kyis frigivning.

Aung San Suu Kyi är i dag en omstridd person internationellt. Enligt Tønnesson är hennes ställning i Myanmar ändå helt unik: hon har en status som motsvarar en monarks, trots att hon inte är en sådan.

– Till hennes legitimitet i befolkningens ögon bidrar också att hon är dotter till grundaren av det oberoende Burma (Myanmar), Aung San, som mördades 1947 då hon var två år gammal.

Aung San Suu Kyi blev en både nationell och internationell symbol för den demokratiska kampen mot militärjuntan 1989 till 2011, under vilken tid hon satt i husarrest under långa perioder.

– Det kommer inte att finnas någon verklig stabilitet i Myanmar utan att Aung San Suu Kyi friges och återfår en ledande politisk roll.

Förutom västvärlden har även Kina uttryckt sitt missnöje med statskuppen i Myanmar. Tønnesson anser att det finns ett klart motiv för det.

– Kinas ambassadör i Myanmar, Chen Hai, har sagt att man inte är nöjd med den senaste utvecklingen i Myanmar. Landet är viktigt för Kina eftersom kineserna har stora ekonomiska intressen där – till exempel vill de bygga en transportkorridor ner till Bengaliska viken, som är en del av projektet Nya Sidenvägen, officiellt ”bält- och väg-initiativet”.

”Militären är statens väktare”

Bart Gaens är forskare vid Utrikespolitiska institutet och biträdande professor i Asienstudier vid Helsingfors Universitet. Gaens framhåller att misstänkt valfusk knappast var den avgörande faktorn för militärkuppen.

– NLD vill åstadkomma en grundlagsändring och så att säga demilitarisera de statliga institutionerna, vilket högst sannolikt väckte misstro inom militären mot NLD.

– Militären ville också skydda sina privata och kommersiella intressen, inte minst genom Myanmars statsägda företagskonglomerat.

Gaens tillägger att militären i Myanmar alltid har sett sig som statens väktare och den enda tänkbara garanten för enighet och stabilitet i ett extremt mångfacetterat land. Det här gällde även under 2010-talet, som präglades av en mer demokratisk utveckling.

– Men Myanmars politiska system förblev trots allt baserat på en av militären skapad ”disciplinerad demokrati”, inte en fullständig demokrati i västlig bemärkelse.

Militären har sannolikt planer på att försöka avlägsna Aung San Suu Kyi från det politiska fältet och skapa splittring inom NLD. Hur länge Suu Kyi och landets president Win Myint kommer att vara försatta i husarrest är det inte lätt att sia om, menar Gaens.

– Efter statskuppen år 1988 satt Suu Kyi 15 år i husarrest. Militären hoppades då att NLD skulle splittras, men det hände inte.

Hur har Myanmars folk reagerat på kuppen?

– Kuppen har lett till omfattande protester och demonstrationer i landets större städer. Demonstrationerna pågår fortfarande. Våldet har hittills varit begränsat och militärens reaktion har varit relativt återhållsam, säger Gaens.

Militären har utlyst ett årslångt undantagstillstånd och utlovat framtida val för att upprätta ett – vad den själv kallar –  ”genuint och disciplinerat, blomstrande demokratiskt flerpartisystem”. Men Gaens tror inte att militären släpper kontrollen över landet trots en mer demokratisk utveckling.

– Jag tror militären kommer att behålla en mycket stark roll i Myanmar under en överskådlig framtid.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.