”Socialismen är ingen utopi – den finns redan”

av Hiram Li

Den danske politikern och författaren Pelle Dragsted menar inte bara att en socialistisk värld är möjlig, utan att vi redan delvis lever i sådant samhälle.

 

I södra flygeln av Christiansborg, eller Borgen som det i folkmun kallas, har Pelle Dragsted, ledamot för Enhedslisten, sitt kontor. Väggarna är målade med vit puts, de korslagda bjälkarna i taket påminner oss om att vi befinner oss i en snart hundra år gammal byggnad. Rummet han sitter i är tomt sånär som på ett skrivbord, ett litet mötesbord och en gammal valaffisch som står i ett av hörnen.  

– Eftersom vi förlorade några mandat i valet håller vi på att flytta till en annan del av byggnaden. Tyvärr så straffar det sig ofta att vara stödparti till regeringen, säger Pelle Dragsted.

 

Skissar en väg framåt för vänstern

Trots att det inte är länge sedan han blev invald i Folketinget rör han sig hemvant genom korridoren när han ska fylla på sin kopp kaffe. Han är inte ny här, redan mellan 2015 och 2019 representerade han det danska vänsterpartiet Enhedslisten i det danska Folketinget.  

– Vi roterar inom Enhedslisten, därför satt jag inte i Folketinget förra mandatperioden, säger han.

Det var under tiden utanför Folketinget som han skrev sin bok Nordisk Socialism. Han beskriver den som en debattbok där han försöker sig på att skissa fram en väg framåt för vänstern. 

– Det finns en dubbel betydelse i titeln, dels syftar jag på att den nordiska arbetarrörelsen har åstadkommit socialism, dels så försöker jag ge konkreta exempel hur en ny nordisk socialism skulle kunna se ut.  

 

Former av socialism finns redan

I bokens titel finns också mycket av kärnan i hans syn på samhället, socialism och ekonomin. Hans utgångspunkt är att man i de nordiska länderna har lyckats skapa socialistiska samhällen. Denna socialism, argumenterar han, ligger inte bara i det förflutna utan är i allra högsta grad levande än idag.    

– Om definitionen av kapitalism är ett ekonomiskt system som är organiserat efter marknaden så blir det också tydligt att betydande delar av ekonomin inte omfattats av kapitalism. 

Exempel på detta är enligt honom de stora offentliga sektorerna men även alla statliga- och kooperativa företag som finns i norden.

– Till exempel så ägs stora delar av värmen i Danmark av kooperativ, vi har stora statliga företag så som LKAB i Sverige och de kooperativa matkedjorna i alla nordiska länderna, förklarar han.

Dessa sektorer bör enligt honom betraktas som en socialistisk del av ekonomin där marknadskrafter inte är det enda som tillåts styra. När det gemensamma ägandet tillåts ta plats ökar, enligt Dragsted, den ekonomiska demokratin. Detta gäller även för de kooperativa storföretagen som i dagsläget också följer marknadsprinciper, genom att de förhindrar att kapitalet koncentreras hos ett fåtal individer. 

– Även i de fall där de drivs som vanliga företag så är ägandet fördelat på många och ingen blir superik på deras verksamheter.

Detta gör samhället mer motståndskraftigt och minskar kapitalets förmåga att påverka.

 

Ekonomin kan återsocialiseras

– Det blir så att säga en effekt som stärker sig själv. Ökar den ekonomiska koncentrationen så ökar också kapitalets förmåga att påverka. Detta leder till att koncentrationen ökar ytterligare. När vi har stora delar av ekonomin som är socialiserade så minskar den möjligheten.  

Att den socialiserade delen av ekonomin under de senaste decennierna har minskat hindrar inte Dragsted från att se det som en självklarhet att den kan börja växa igen.

– Vi ska komma ihåg att de bönder som gick ihop och skapade jordbrukskooperativen för snart hundra år sedan hade mycket sämre förutsättningar. De hade mycket sämre utbildning, var fattigare och deras röst i samhället var mycket begränsad. Ändå lyckades de skapa kooperativ som kom att dominera hela den danska marknaden under flera decennier. Det finns ingen anledning till att vi inte skulle kunna göra något liknande igen. 

Att viljan skulle finnas bland folk tvivlar han inte på. Han hänvisar till flera undersökningar som kommit fram till att en majoritet i de flesta europeiska länderna är negativt inställda till kapitalism.

– Kom ihåg att vi trots decennier av neoliberal politik har gratis skola, sjukvård med mera. Det visar på robustheten i det socialistiska systemet. Folk vill helt enkelt organisera ekonomi efter annat än marknaden. 

 

Kapitalet tas in bakvägen

Dragsted pekar på att även högersidan säger sig stå bakom att stora delar av ekonomin är gemensamt ägd. Det skulle enligt honom inte vara gångbart att gå till val på att avskaffa till exempel välfärden.

– De tvingas istället ta in kapitalet bakvägen. Det har man bland annat gjort i den svenska skolan. Där har man låtit företagen komma in i det offentliga. Det vi ändå måste komma ihåg är att vi har ett bra läge även där, för så länge det är vi som finansierar en sektor har vi också makten att förändra den ganska enkelt. 

Han tror att vänstern måste jobba för att rulla tillbaka dessa beslut men också utöka den offentliga sektorn ytterligare. Detta, i kombination med lagar som underlättar för att flera delar av ekonomin blir gemensamt ägda, är en väg framåt som han tror många kan ställa sig bakom. Ett exempel på en sådan lagstiftning som han lyfter fram är lagar som gör det lättare för arbetare att ta över företag. 

– Vi vet att det fungerar. I Italien till exempel finns lagar som ger arbetare förköpsrätt vid försäljning av företag. Kollar man runt i världen finns många goda exempel som är beprövade. Jag tror att vi behöver en pluralism av metoder för att nå ett mer rättvist samhälle, säger han. 

 

För svartvit vänsterretorik

Trots att han inte tvivlar på att många skulle ställa sig bakom en sådan politik är han medveten om att den nordiska vänstern i dagsläget är marginaliserad. Hans eget parti backade i senaste valet och Socialdemokraterna har sedan decennier lämnat idén om ekonomisk demokrati bakom sig. Att inte fler röstar vänster tror han delvis beror på att vänstern i stort misslyckats med att förmedla att ett alternativ till kapitalismen är fullt möjligt. Istället för att peka på de framsteg som gjorts har vänstern enligt honom presenterat en svartvit bild där samhället idag beskrivs som kapitalistiskt och där socialismen bara finns i en utopisk framtid.

– När vi säger att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle blir vi blinda för vad vi skapat. Då blir det lätt att det känns omöjligt att bygga upp ett nytt system. Vi måste förstå att kapitalismen inte är total. Den är mer av en skala och vi kan öka den icke-kapitalistiska delen. 

Han fortsätter med en entusiasm som är lätt att ryckas med av. 

– Jag brukar ta ett exempel. Om du säger till folk att vi ska åka till Mars men vi vet inte hur vi ska göra det och sist vi provade gick det åt helvete då skulle nog inte många vilja följa med. Lite så är det med socialism. Vi måste visa att det är redan har gjorts, annars kommer ingen att vilja följa med på resan. 

Det är det som enligt honom var syftet med att skriva Nordisk socialism. Han vill helt enkelt lyfta fram den socialism som vi redan skapat och på så vis få fler med på resan mot ett rättvisare samhälle. 

– Man ska inte behöva känna att man behöver vänta på en revolution för att avskaffa kapitalism, säger han.

Utanför har det blivit mörkt. Från korridoren hörs sorlet från hans kollegor som avslutar för dagen. Han hälsar på några förbipasserande när han rör sig nedför de breda trapporna. 

– Alla kan börja avskaffa kapitalismen idag. Det är bara att bygga vidare på det vi har. Får vi fler att förstå det kommer det leda till förändring, säger han innan han skyndar ut i Köpenhamnskvällen.

 

Foto: Hiram Li

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.