Inget maktskifte i sikte i Iran trots starka protester

av John Illman

Den iranska moralpolisen dödade tidigare i höst den unga kvinnan Mahsa Amini för att hon inte hade följt en strikt klädkod för kvinnor. Moralpolisens agerande ledde till massiva protester. Dessa har pågått i flera månader. Kan de förändra det konservativa iranska samhället och till och med fälla ayatolla Khamenei?

 

Ny Tid ringer den tidigare svenska riksdagsledamoten, kurdiska Amineh Kakabaveh. Kakabaveh är uppvuxen i norra Iran. Hon säger att moralpolisens agerande inte kom som en överraskning. De har även förgripit sig på hennes egna släktingar.

– Polisen skadade min kusin så att han måste tas in på sjukhus. Men innan han hade återhämtat sig förde polisen honom till häktet och torterade honom. Den iranska mördarregimen tvekar inte att skada civilbefolkningen. 

Kakabaveh förklarar att de yngre generationerna protesterar allra mest. Hon säger att de visar stort mod då de utmanar ordningsmakten. 

– De yngre ser världen annorlunda än vad äldre iranier gör. Unga följer med vad som sker internationellt och många vill leva i ett liberalt samhälle. 

Iran har 85 miljoner invånare och folkmängden har fördubblats de senaste 40 åren. 

 

Allt konservativare samhälle

Wilhelmina Hindström från Ekenäs är presskoordinator vid Finlands ambassad i Sverige. Hon besökte Iran under sitt studieutbyte år 2017.

– Iran har blivit ännu mer konservativt sedan jag var i landet. Det är vanligt med demonstrationer i Iran men nu har retoriken blivit mycket hårdare. Regimen slår hårt ner demonstrationerna samtidigt som demonstranterna allt modigare utmanar regimen.   

Hindström blev bekant med flera unga iranier under sin tid i landet. Men de flesta av dem har flytt utomlands på grund av moralpolisen och annat förtryck. Att få kontakt med personer i Iran är i nuläget svårt eller rent av omöjligt. 

– Internet har också stängts ner. För bland annat forskare och journalister utanför Iran är det svårt att följa med vad som sker i landet. 

 

Arbetarna måste delta

Mahsa Amini, även kallad Jina Amini, tillhörde den kurdiska minoriteten i Iran. Kakabaveh säger att kurderna i Iran liksom i Turkiet, Syrien och Irak har blivit förföljda i över hundra år. Nu verkar ändå andra folkgrupper i Iran ansluta sig till kurderna för att protestera mot regimen. 

– Majoritetsbefolkningen i Iran har äntligen börjat inse hur dåligt Teheran har behandlat kurderna genom historien. För att regeringen ska falla måste flera folkgrupper protestera tillsammans. 

Även andra minoriteter som balucherna, en folkgrupp i sydöstra Iran, protesterar mot regimen.

Men ledningen i Teheran kommer inte att falla i första taget. Irans statsskick innefattar landets ledare ayatolla Khamenei, ett parlament och ett väktarråd. Rådet är en självständig institution som består av sex islamska ledare och sex jurister. De islamska ledarna utses av Khamenei. Väktarrådet har en central kontrollerande roll, det godkänner kandidater till parlamentet. 

Ayatollah Khamenei har i och med detta en nästan obegränsad makt trots att landet har ett parlament. 

Kakabaveh ser inga ljusa framtidsscenarier för Iran. Hon säger att produktionen i landet måste upphöra för att regimen ska falla. 

– Arbetarna runt om i landet måste lämna sina arbetsplatser för att förena sig i demonstrationerna. 

Irans grannland Irak är sedan diktator Saddam Husseins död en federal stat. Iran är däremot en enhetsstat. Men en federal stat är inget alternativ som Kakabaveh anser att kan bli aktuellt för Iran. 

  Kurderna i Irak är trots allt ekonomiskt beroende av centralregeringen i Bagdad. Federalism skulle inte lösa problemen i Iran. Det bästa skulle vara att demokratisera styret – att även andra än personer ur majoritetsbefolkningen i Iran skulle kunna bli landets högsta ledare. Nu kan till exempel kurderna endast nå parlamentet, men först efter att landets högsta ledare godkänt deras mandat, säger Amineh Kakabaveh.

 

Protesterna för svaga 

Inte heller Hindström hyser något större hopp om att protesterna skulle kunna leda till att ayatollah Khameneis regim faller. 

  Det är en mycket djupt rotad regim. Dess legitimitet minskar men att de här protesterna skulle leda till ett maktskifte inom den närmaste framtiden är inte något jag egentligen ens övervägt. 

Hindström jämför med revolutionen år 1979 då shahen Mohammed Reza Pahlavi störtades. Då fanns ett konkret alternativ till shahen, republik i stället för monarki. Så är det inte nu. 

– Det finns ingen samlad opposition i Iran. Om Khamenei avgår, vem eller vilket alternativt statsskick kommer i stället?

Hon konstaterar att Egyptens president Hosni Mubarak föll från makten endast 18 dagar efter att en protestvåg startade år 2011. Höstens protester i Iran har varat i över tre månader, men alltjämt sitter Khamenei kvar. Men hon tillägger att liksom i Egypten måste Iran förändras inifrån, omvärlden kan inte påtvinga förändring i Iran. 

– När Iran är redo för att blicka västerut och samarbeta med demokratiska länder, då kan förändring ske. Nu finns det ett starkt motstånd mot väst och särskilt USA. Att president Trump drog USA ur kärnvapenavtalet år 2018 gjorde situationen bara sämre, säger Wilhelmina Hindström. 

 

Foto: Wikimedia Commons

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.