18-åriga Sjundeåbon Jorunn Slotte tilldelas första pris i Essätävlingen Sputnik 2023 för sin essä ”Illusionen av framsteg”. Enligt juryns utlåtande angriper texten med kapitalismkritisk blick och systematisk analys konflikten mellan stora ekonomiska system och politisk påverkan. Prissumman är 500 euro.
Andra pris går till Helsingforsbon Viggo Wolffs essä “Politiken på efterkälken”. Tredje pris går till Edith Friis från Åbo för essän “Politik är inte att göra läppennor”. Juryn delar på grund av den jämna och höga standarden på årets bidrag ut hela tre hedersomnämnanden, till Jonathan Lindroos från Ekenäs, Stella Sannholm från Hangö och Sara Snickars från Nagu.
Essätävlingen Sputnik för unga i åldern 16–20 arrangerades i år för andra gången av den kulturradikala föreningen Tigern rf, bäst känd som utgivare av kultur- och samhällstidskriften Ny Tid. Förra året var det Malte von Essen som tog hem segern.
Tävlingens syfte är att ge unga tillfälle, verktyg och övning i att uttrycka sig om samhälleliga och filosofiska frågor i längre format. Tävlingen utgår varje år från ett givet tema. Förra året var temat ”Framtiden” och i år var det ”Politikens gränser”. Årets tema var både snävare och mer invecklat att skriva om, säger juryns ordförande, Ny Tids chefredaktör Janne Wass.
– Dels märktes det i att vi i år fick in färre bidrag trots betydligt aktivare marknadsföring och fler gymnasiebesök. Men det märktes också i att nivån på bidragen genomgående var mycket hög – de som skrivit essäer har varit både insatta i och intresserade av temat.
Flera av de 15 skribenter som deltog i temat behandlade aktuella frågor som jämställdhet mellan könen, klimatförändringen och den nya teknikens inverkan på samhället. Enligt Wass är det glädjande att såpass många av de unga skribenterna också var intresserade av att analysera breda strukturella frågor gällande demokrati och delaktighet.
– Många texter visar prov på en imponerande beläsenhet och kunskap om globala ekonomiska strukturer och maktstrukturer, och om svårigheterna med att få till stånd förändring i ett system där så många variabler är sammanlänkade för att bevara ett prekärt status quo. Essäisterna är eftertänksamma nog att inte komma med några patentlösningar, men det är hoppingivande att se att så många unga i dag är såpass medvetna om dessa frågor, säger Wass.
– Ett tips har jag till deltagarna i nästa hösts tävling, och det är att våga tänka lite mer utanför lådan, och vara modigare med att bryta mot regler och normer. Personligen tycker jag att det hade varit spännande med lite fler texter som hade överraskat mig med hur de angripit temat eller formen.
Förutom ett förstapris på 500 euro, delar Tigern ut ett andra- och tredjepris på 300, respektive 200 euro. Alla pristagare samt hedersomnämnda får även en årsprenumeration på Ny Tid till ett värde på 89 euro. Pristagarnas essäer publiceras under våren och sommaren 2024 i Ny Tid, samt online på nytid.fi. Juryns omdömen om de sex bästa essäerna går att läsa nedan.
I juryn satt journalisten Janne Wass (ordf), poeten Rosanna Fellman, forskaren i politisk teori Mattias Lehtinen, filosofen och redaktören Mio Lindman, samt filosofen Valter Holmström.
Essätävlingen Sputnik 2023 erhöll finansiering av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Folkskolans Vänner, William Thurings stiftelse, Stiftelsen Tre Smeder, samt Gesellius fond.
Essätävlingen Sputnik 2023 – juryns utlåtanden
1a PRIS
Illusionen av framsteg
Jorunn Slotte
Jorunn Slottes essä ”Illusionen om framsteg” angriper med kapitalismkritisk blick och systematisk analys konflikten mellan stora ekonomiska system och politisk påverkan. Klarsynt och utan uppehåll går texten rakt till roten av många av samtidens samhällsproblem, framför allt frågan kring hur vårt rådande ekonomiska system är riggat, för att låna skribentens väl uttalade diagnos: ”desperationen finns inbyggd i systemet”. Ur ett både personligt och kollektivistiskt perspektiv kritiserar Slotte med en imponerande kännedom om samhälleliga fenomen den kapitalistiska paradoxen: hur det fria valet egentligen inte är fritt. Med ett gott, löpande språk formulerar essän oron över kapitalism, samhälle och demokrati på ett sätt som fångar läsaren och får en att tänka vidare.
2a PRIS
Politiken på efterkälken
Viggo Wolff
I sin essä ”Politiken på efterkälken” vittnar Viggo Wolff om en bred beläsenhet och arbetar genom associationer, exempel och reflektioner sig fram mot brännande samhällsfrågor om vad demokrati är och kan vara. Texten erbjuder en utmärkt analys av populismen och av förhållandet mellan beslutsfattandets och samhällsutvecklingens temporalitet. Med ett stabilt och moget språk tecknar Wolff en medryckande dramatisk kurva, och guidar säkert läsaren på en resa som utmynnar i en tillfredsställande sluten cirkel.
3e PRIS
Politik är inte att göra läppennor
Edith Friis
Edith Friis essä ”Politik är inte att göra läppennor” erbjuder en unik inblick i en ung generations konsumtion av politiska nyheter, som sällan syns i etablerade medier. Med en resonansbotten av oro granskar skribenten balanserat och tänkvärt hur politik framstår inom ungdomskulturen, och den sköra gränsen mellan politik, publik och påverkan på sociala medier. Friis erbjuder ett fräscht och tidsenligt perspektiv på tävlingens tema: ”politikens gränser”, och essän skördar lagrar med god stringens och en överraskande och väl använd gimmick.
HEDERSOMNÄMNANDEN
Den där eviga politiken
Jonathan Lindroos
Jonathan Lindroos essä ”Den där eviga politiken” visar prov på ett gott, ledigt och smakfullt språk och ett retoriskt intelligent anslag. Texten brottas analytiskt och nyfiket med frågan om politikens gränser på ett sätt som riktar blicken mot vad det är att leva tillsammans i ett samhälle.
Men tänk om Bob Dylan vore nazist
Stella Sannholm
Essän ”Men tänk om Bob Dylan vore nazist” av Stella Sannholm är en välskriven, tankeväckande och mångbottnad diagnos av gränsdragningen mellan politik och konst. Med ett gott, ledigt och flytande språk bjuder Sannholm på en förtjänstfull polemik kring hur kulturens politiska budskap påverkar oss på olika sätt, beroende på hur budskapet är uttryckt.
Jag önskar att jag vore en man
Sara Snickars
”Jag önskar att jag vore en man” av Sara Snickars är en ytterst välskriven essä med eleganta formuleringar och ett ansträngningslöst flytande språk. Den rör sig sömlöst från det personliga till det globala med ett personligt anslag som sveper läsaren med sig och ger fräschör till ett ämne som annars kunde riskera att kännas färdigtuggat.
