USA:s selektiva rösträtt

– Jag är inte afroamerikan! Jag har båda mina föräldrar samt mor- och farföräldrar här i staterna. Jag är svart amerikan, säger Rodney Lyons med syrlig ton.Hans hud är skimrande mörkbrun och i bjärt kontrast till den ljusgula väggen bakom honom på International House of Pancakes i Harlem, New York där han jobbar som servitör. Här serveras den kulinariska amerikanska drömmen i form av äggröra, bacon och pannkakor med sirap.
Rodney vill inte kallas afroameri­kan, men tillhör likväl den grupp som kallas så och som sägs ha vunnit sin största seger i och med Obama. Rodney deltog dock inte i valet.

– Jag tror inte jag kan rösta eftersom jag har suttit inne, säger han.

Det skulle göra honom till en av de 5,3 miljoner amerikaner som inte kan rösta på grund av nuvarande eller tidigare fängelsedomar. Fångar kan inte rösta i USA, med undantag för två stater, Maine och Vermont. Att få rösträtten tillbaka när man avtjänat sitt fängelsestraff är heller ingen självklarhet, det kan dröja år, eller förbudet kan gälla för resten av livet.

Kanske i nästa val

Rodney är fyrtio år och har aldrig röstat, eftersom han sedan arton års ålder åkt in och ut ur fängelset.– När jag var femton sålde jag droger … när jag var arton gjorde jag ett inbrott och fick villkorligt. Vid tjugoett åkte jag fast för droginnehav, men satt bara av ett och ett halvt år i fängelset eftersom jag var så ung. Gissa vad jag gjorde så fort jag blev frisläppt? säger Rodney med en iron­isk grimas.

Vid tjugosex års ålder började han själv använda kokainet han sålde. Hans livshistoria är inte unik, särskilt inte i Harlem som länge dragits med kriminalitet, dåligt underhåll från staten och segregation från innerstadens vita börskapital. Stadsdelen har dock på senare år blivit populär bland en blandad medelklass som höjt dess status. Höga hyror har gjort att många fattiga tvingats flytta, men fortfarande ser man knappt ett vitt ansikte på gatan i Harlem.

Rodney känner många som inte kan rösta på grund av tidigare brott. Han ropar på sin kollega, Angela, som är i samma ålder som han själv. Hon hade röstat på Obama om hon hade haft möjligheten, säger hon medan hon torkar av bordet. Varför hon inte kan rösta vill hon inte berätta.

– Jag har mina orsaker, säger hon och lämnar bordet, rent från sirapsfläckar.
Angela kan som cirka fyra miljoner andra amerikaner efter frigivning från fängelset verka i samhället genom att jobba, konsumera och betala skatt – men utan möjlighet att påverka via valen.Rodney har avverkat både fängelse och sin villkorliga frigivning och har därmed återfått rösträtten, enligt New Yorks lag. Att han hade chansen att rösta i årets val visste han inte.
– Jag har inget förtroende för valsystemet, säger Rodney och fortsätter:
– Dessutom är New York en demokratstat så min röst hade inte spelat någon roll för Obama. Om jag lagt min röst i Texas spelar det heller ingen roll eftersom republikanerna alltid vinner där.

I New York är 90 procent av dem som döms för narkotikabrott svarta, trots att majoriteten av droganvändarna är vita, enligt Brottsförebyggandet Rådet (BRÅ). En siffra som kan förklaras av att det är lättare för polis och åklagare att komma åt gatudrogerna som domineras av svarta försäljare och användare än drogerna i dyra villor på östra Manhattan.

Obama är inte blind för rasdiskrimineringen och uppmärksammar drogpolitiken i sitt program för medborgarrättigheter. Han vill slopa skillnaden mellan crack och pulverkokain i juridisk mening. Straffet för innehav av drogerna skiljer sig kraftigt åt men de är i princip samma sak.
Crack ger strängare straff och är vanligare bland svart underklass, medan pulverkokain ger lägre straff och är vanligare bland vit medel- och överklass i privata miljöer.Langare vid femton

Rodney minns sin uppväxt i Texas som trygg fastän de levde på exist­ensminimum och fick matkuponger subventionerade från myndigheterna. Hans mamma var femton år när hon fick honom. När han själv var femton började han sälja droger, för att få pengar och status. Ett år senare blev han pappa till en son som idag är tjugofyra. Pengar är fortfarande Rodneys drivkraft. Pengar är allt.

– Hade jag växt upp någon annanstans hade jag kanske tänkt och agerat annorlunda. Idag kan jag tycka att det var ett dåligt val att börja sälja droger, men då var det pengarna som lockade mig. Pengar och kvinnor, säger Rodney och ler snett.

USA är det land i världen som har högst andel av sin befolkning i fängelse eller häkte, nämligen 2,3 miljon­er människor – av dem är cirka 40 procent svarta. Totalt är 7,3 miljoner (lika med 3,1 procent av den vuxna befolkningen) amerikaner övervakade genom häkte, fängelse eller villkorliga domar.

En av Obamas lyckade strategier i valkampanjen var att uppsöka välj­are som i tidigare val inte deltagit i någon större utsträckning. Obama hittade nya väljare bland förstagångsväljarna, arbetarklassen och minoriteterna.Brennan Center for Justice är en förening baserad i New York som arbetar för medborgarrättigheter. Deras undersökningar visar att valkontoren i de olika staterna är dåligt informerade om skillnader i reglementet rörande rösträtt för straffade personer. I New York hade 38 procent av de lokala valkontoren felaktig information huruvida före detta fångar kunde rösta eller ej. En etisk motsäg­else för en kristen stat som USA är att före detta straffade avkrävs att betala skatt (och därmed finansiera det rättsväsende som diskriminerar olika grupper i samhället och håller dem från valdeltagandet) och nekas möjligheten att påverka efter avklarat straff. Syndens förlåtelse gäller inte kåkfarare.