Ännu långt till mål

av Lilian Tikkanen

Millenniemålen från år 2000 ska i september ersättas av universella och mer integrerade utvecklingsmål. Ny Tid frågade experter inom olika områden vilka utmaningar som finns kvar och hur man bör gå vidare från de åtta gamla målen.

Mål 1:

Halvera jordens fattigdom och hunger

Sirpa Paatero,
tidigare utvecklingsminister

– Alla länders välfärd är direkt sammankopplade. Ebolaskräcken skulle inte ha nått västvärlden ifall man sett till att människorna i Guinea och de andra drabbade länderna genast fått hjälp och information.

En stabil samhällsstruktur där utbildning, hälsovård och myndigheter fungerar med skattepengar är grunden för välfärd. Förutom krishjälp med mat, hygien och vatten, är skapandet av utbildningsmöjligheter och främjande av demokrati bland det viktigaste västvärlden kan bistå de fattiga områdena med, menar Paatero.

De rikare ländernas arbete för att bekämpa fattigdom har varit till stor hjälp, men samtidigt har den industri som drivs i fattiga länder på bekostnad av miljö och människors hälsa upprätthållit fattigdomen och ökat ojämlikheten. I de nya målen för hållbar utveckling (se föregående sida) betonas också varje lands ansvar för sitt eget samhälle.

Mål 2:

Se till att alla barn får gå i grundskola

Inka Hetemäki, programchef vid Unicef

Trots stora framsteg under 2000-talet finns fortfarande många utmaningar i grundutbildningen: brist på lärare, utbildningens dåliga kvalitet och att många grupper, som ursprungsfolk, minoriteter och funktionsnedsatta, blir utanför skolan. Speciellt i konfliktländer är det svårt att skapa och upprätthålla trygga förhållanden för utbildning.

Medan millenniemålen främst gällde utvecklingsländerna, ska de nya målen vara universella. De rikare ländernas utmaningar inom lägre stadiets utbildning ska beaktas med egna delmål. Bland annat ska de nya satsningarna fokusera på att samla global data om utslagna grupper samt på att införa mer småbarnsfostran.

– Då barnen tidigt lär sig social interaktion och övar sina motoriska och visuella egenskaper har de lättare att lära sig i skolan.

Hetemäki efterlyser ett starkare samhälleligt ansvar för utbildning och sysselsättning av barn och unga. I vissa fall är klasserna alldeles för stora och undervisningen oprofessionell – över 250 miljoner barn som gått grundskolan kan inte läsa.

Mål 3:

Öka jämställdheten mellan kvinnor och män

Elina Multanen,
verksamhetsledare vid UN Women i Finland

– Jämställdhetsfrågan bör integreras i olika delområden som hälsa, utbildning och politiskt beslutsfattande. Det krävs helhetsmässigt arbete på alla områden där kvinnor blir diskriminerade eller särbehandlade.

Multanen tror att förändringen kan sprida sig från gräsrotsnivå till kulturen, attityderna och normerna.

Kampen är speciellt tuff i de länder där kvinnor särbehandlas i lagstiftningen, arbetslivet, politiken eller hemmet. För att kvinnor ska kunna uppnå den position i samhället de själva vill, får inga länkar saknas i kedjan. Flickor bör ha rätt till lägre och högre stadiets utbildning, kvinnor ska ha rätt till avlönat arbete med bra arbetsvillkor och ska få stöd av myndigheter om de råkar ut för våld eller hälsoproblem.

Multanen påminner om att jämställdhetsproblem finns överallt, också i Finland. Särskilt i konservativa och patriarkala samhällen upprätthålls ojämlikheten.

– Det är inte bara de rikare ländernas uppgift att hjälpa de fattigare, men länder vars politiker, myndigheter och organisationer inte främjar arbetet för jämställdhet behöver all hjälp de kan få, säger Multanen.

Mål 4:

Minska barnadödligheten

Max Holm,
informatör vid Rädda Barnen Finland

– Allt färre barn dör, men de som dör tillhör samhällets marginaliserade och utsatta grupper.

De mest utsatta barnen runtom i världen har fortfarande bristande tillgång till hälsovård och andra tjänster. De största problemen är avsaknaden av rent vatten och toaletter, samt brister i hygienen. Diarré är den näst vanligaste dödsorsaken bland barn.

Rättvisa och jämlikhet bör prioriteras i de nya målen för hållbar utveckling. För att uppnå de enskilda målen får ingen samhällsgrupp förbli i marginalen. Förutom att tillgången till bra hälsovård ska vara universell, måste myndigheterna också garantera alla tillgång till bland annat utbildning och socialskydd. Tidsbestämda delmål och indikatorer som särskilt beaktar de mest utsatta befolkningsgrupperna borde införas.


– Barnen måste prioriteras genomgående i den nya utvecklingsagendan. För att uppnå hållbara resultat måste vi också förbättra de befintliga systemen för insamling av data om människornas levnadsförhållanden och länders utveckling.

Mål 5:

Förbättra mödrahälsan

Marjaana Pelkonen,
konsultativ tjänsteman vid Social- och hälsovårdsministeriet

– Det har skett stora framsteg speciellt i utvecklingsländerna, men unga flickors graviditeter och barnäktenskap måste fortsättningsvis bekämpas. Det finns fortfarande mycket att göra inom sexualhälsa, prevention och hälsovård under graviditeten.

I de rikare länderna finns delvis samma problem som i de fattigare: moderns tobak- och alkoholbruk samt övervikt och bristande matvanor hotar även barnets hälsa under graviditeten.

Pelkonen påminner om att männen bör inkluderas i det preventiva arbetet. I de regioner där kvinnans människovärde inte respekteras behövs medvetet jobb för att förändra patriarkala attityder.

Pelkonen kritiserar nedskärningarna i Finlands utvecklingsbistånd.

– Mödradödligheten är fortfarande en stor utmaning, professionella barnmorskor och vårdpersonal behövs världen över. Vi har kunskapen och medlen att förbättra situationen.

Mål 6:

Stoppa spridningen av hiv och aids

Maria Andersson,
generalsekreterare vid RFSU

– Behandlingen av hiv- och aidspatienter har varit en framgångssaga, men det förebyggande arbetet haltar.

Det ökande antalet patienter belastar hälsovårdssystemen i låg- och medelinkomstländer, mycket på grund av att människor som lever med hiv diagnostiseras sent. Bara hälften av de hivsmittade vet om att de bär på viruset. Det råder brist på yrkeskunniga vårdare i utvecklingsländer, och ibland är det oklart vem som ska ta hand om vården: läkare, sjuksköterskor eller akutvårdare.

– Genom att börja behandlingen i ett tidigt skede förbättrar vi liv och minskar risken för överföring av viruset med över 90 procent. Vi måste motarbeta stigmatiseringen och höja kunskapsnivån om sjukdomen. I preventivt syfte är det speciellt viktigt att sexualundervisningen och preventivmedel når unga samt marginaliserade grupper.

De nya utvecklingsmålen betonar att hiv/aids är en kronisk sjukdom som går att förebygga. Över 200 miljoner människor saknar tillgång till preventivmedel, och i vissa områden är det svårt för kvinnor att kräva att mannen använder kondom. Afrika söder om Sahara hör fortfarande till de värst drabbade, även om antalet smittade sjunker. Just nu sker den snabbaste procentuella ökningen i Mellanöstern och Östeuropa.

Andersson vill se effektiva preventionsstrategier för de mest marginaliserade. Åtgärder som kombinerar jämställdhetsarbete, sexualundervisning, preventivmedel, mediciner och arbete kring attityder behövs för att stoppa spridningen.

Mål 7:

Säkra en hållbar utveckling

Bernt Nordman,
verksamhetsledare vid Natur & Miljö

– Naturresurser går inte att förhandla om på samma sätt som andra samhällsfrågor, förbrukar vi dem ohållbart så tar de slut. Vi måste respektera de gränser som naturen ställer oss.

Nordman menar att den mänskliga kulturen kan utvecklas utan att tära på miljön. Enligt honom är det viktigt att koma bort från tanken att ekonomisk tillväxt och konsumtion går hand i hand.

Välfärdsmodellen där konsumtion står i centrum måste reformeras. Nordman vill se Finland som en föregångare inom dematerialiseringen av det moderna samhället.

– Vi kan uppnå högre välfärd och samtidigt minska miljöförstörelsen exempelvis med hjälp av beskattning enligt produkters ekologiska fotspår.

Nordman lyfter också upp energifrågan som nyckeln till hållbar utveckling både i Finland och globalt.

– Som ett högteknologiskt land som har råd att syssla med teknikutveckling har vi möjlighet att hjälpa fattigare länder förbi den fossila fasen genom att erbjuda innovationer som solpaneler, batteriteknik och vindkraft.

Mål 8:

Öka samarbetet kring bistånd och handel

Jouni Nissinen,
utvecklingspolitisk expert vid Kepa

De nya utvecklingsmålen betonar vårt gemensamma globala ansvar.

– I framtiden gäller det att tänka: “We’re all in this together”.

Utvecklingsländerna har stora förväntningar på att västerländerna ska bistå dem under det så kallade Post 2015-arbetet. Nissinen säger att det ännu är oklart hur de drygt 170 nya målen och delmålen ska förverkligas.

– Vilka länder som i praktiken kommer att göra vad och hur man ska övervaka arbetet är frågor man ännu inte bestämt, säger Nissinen.

Det finns utmaningar som inte blivit lösta under 2000-talet, och nya har vuxit fram. Frågor om fattigdom, bistånd och skulder kommer att finnas med bland de nya målen i uppdaterad form. Klimat- och resursfrågor samt ett större människorättsperspektiv har vävts samman med målen för globalt samarbete kring handel och bistånd.

– Det allra viktigaste är att betona samarbetet kring miljöskydd. De fattiga länderna lider i högre grad av miljöförstörelsen, klimatförändringen och de minskande naturresurserna – problem som västvärlden historiskt sett bidragit mest till och i framtiden bör bära störst ansvar för.

Lilian Tikkanen

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.