Regeringens sparprogram krymper universiteten

Högskolorna står inför svåra beslut på hösten. Regeringsprogrammets nedskärningslista innehåller grova siffror som mjukas upp med lovord om ett bättre framtida Finland. Mellan raderna kan man läsa att hela utbildningssektorn måste krympa.

Nationalekonomiskt sett ska man satsa på kunskap och utbildning för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Hellre skulle man få se över utbildningen på ett sätt som gynnar studerande, säger Ulla Achrén, Åbo Akademis förvaltningsdirektör.

Att ”Finländarnas kompetens- och utbildningsnivå har stigit” är en av regeringens målsättningar på tio års sikt, samtidigt som utbildningssektorn skärs ner med 600 miljoner euro i regeringsprogrammet. Finland ska bli ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande samtidigt som det minskade statliga stödet kräver att högskolorna ser över sin verksamhet. Överlappande administration ryker först och ekonomin ska skötas via servicecenter. Sannolikt kommer även forskningen att påverkas av nedskärningarna och regeringens krav på kommersialisering av innovationer. Studerande måste anpassa sig till en kortare och intensivare högskoleutbildning. Huvudsaken är att unga snabbare kommer ut i arbetslivet och blir skattebetalare i stället för att lyfta studiestöd.

Också behörighetsvillkoren på den offentliga sektorn ska uppdateras, har regeringen bestämt. Det tolkar Achrén som att kraven blir lägre, och hon bekymrar sig över att finländarnas kunskapsnivå sjunker. Hon underskriver inte heller regeringens nya mål att minska på antalet examinerade magistrar med uppskattningsvis en femtedel.

− Min personliga åsikt är att universitetens uppgift i högsta grad är att utbilda magistrar med analytisk förmåga, säger Achrén.

Rektor för Helsingfors universitet Jukka Kola instämmer, men enligt honom kan det inom vissa branscher löna sig att träda in i arbetslivet redan efter kandidatexamen. En högre examen gynnar inte nödvändigtvis en som söker sig till serviceyrken. Man måste vara noggrann med vilka krav som kan ändras, säger Kola. Behörighetsvillkoren för till exempel lärare och läkare får absolut inte sänkas.

Kola tycker att universiteten bör ansvara för att varje nivå i högskolestudierna erbjuder tillräckligt med arbetslivsorienterad kunskap. Var och en ska också själv få bestämma vilken utbildningsnivå den vill uppnå.

Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri anser att praktik borde finnas i varje skede av högskoleutbildningen.

− Man får en balanserad bild genom att växla mellan arbetslivserfarenhet och akademiska studier.

Många sparmoment

Finland har inte råd med överlappande utbildningar, varav många finns på teknik- och ekonomisidan, anser Teeri. Därför behövs en tydlig arbetsfördelning mellan universiteten och mellan yrkeshögskolor och universitet. Teeri anser att den innovationsdrivna och forskningsnära utbildningen hör till universiteten och den praktiska, arbetslivsorienterade till yrkeshögskolorna.

Enligt Teeri måste universiteten bli bättre med studenternas genomströmning. Studietakten är för långsam, i teorin har man kunnat förlänga sin studietid hur mycket som helst i Finland. Studietiden är en intensiv period i en ung människas liv, men samtidigt en chans, säger Teeri.

− En kostnadsfri utbildning är redan en stor förmån. Då är det helt korrekt att engagera sig i studierna på heltid, och för det behövs givetvis ekonomiska resurser och handledning.

Studentservicen kan självklart inte läggas ner, men på andra fronter har Aalto-universitetet redan gjort inbesparingar, berättar Teeri. Universitetets tjänster har omorganiserats två gånger och under senaste rundan sparade Aalto ungefär tolv miljoner euro.

− Alla nedskärningar som regeringen vill genomföra inom utbildningssektorn går inte att göra enbart genom att effektivisera den administriva verksamheten. Man måste acceptera att hela sektorn blir mindre, säger Tuula Teeri.

För Åbo Akademi är regeringens sparprogram ingen överraskning. Akademin har redan genomfört strukturella förändringar, tolv institutioner har blivit fyra fakulteter, förvaltningen har samlats under samma tak och akademins ekonomi sköts av ett servicecenter. Ett pågående sparprogram ska till utgången av 2016 spara akademin över fyra miljoner genom att bland annat minska adminstrationen genom pensioneringar.

Vid Helsingfors universitet har administrationen under sommaren funderat hur de skall gå till väga med nedskärningarna. Enligt Kola är det rätt att sparåtgärderna riktas mot förvaltningen. Lärarna och forskarna är universitetets viktigaste resurs och får inte vara de första att drabbas. Men då två tredjedelar av universitetets pengar går åt till löner måste man ändå se över personalstrukturen, säger Kola.

− De här besluten borde ha fattats för länge sedan. Inför regeringens ultimatum måste vi acceptera svåra lösningar, säger Kola.

Tredje termin inte lösningen

Teeri berättar att man vid Aalto kommer att integrera sommarpraktiken bättre med studieplanen. Hon anser att vanligt kursarbete under sommaren inte skulle fungera för studenterna vid Aalto om det ersätter praktik. Teeri hoppas universiteten också i fortsättningen får bestämma hur de sköter sommarundervisningen.

Jukka Kola säger att universitetet redan har utrett möjligheten till en tredje termin, men själv ser han ingen större idé med det eftersom man redan kan gå sommarkurser vid det öppna universitetet. Många fakulteter har också obligatoriska sommarkurser, som fältkurser eller praktikperioder. Hellre skulle de existerande terminerna utnyttjas till fullo så att kurserna faktiskt börjar genast då det är möjligt och fortsätter ända till slutet av perioderna, menar Kola.

− Vi har redan ett fungerande system. Man måste se på helheten vid beslutsfattandet, en tredje termin skulle påverka bland annat forskningen.

Ulla Achrén ser också risker med en tredje termin. Sommarmånaderna är universitetslärarnas enda möjlighet att koppla loss från undervisningen för att gå på konferenser, skapa nätverk och forska. Det passar inte alla att sitta på studiebänken 12 månader av året. För den som vill är det redan möjligt att studera och skriva tentamen eller pro gradu-avhandling under sommaren. Då får man även lyfta studiestöd. Achrén ser hellre att höst- och vårterminen blir effektivare genom att man utnyttjar föreläsningsdagarna till fullo.

Kraven på en snabbare övergång till arbetslivet kan vara ett stressmoment för studerande. Achrén tycker att en kapplöpning genom studierna inte är rättvis mot alla, en del behöver mera tid.

Saxen når forskningen

Åbo Akademi jobbar redan med att få sina forskningsinnovationer ut på marknaden. Achrén ser samarbetet med företag och entreprenörer som en bra sak, men är skeptisk till att man samtidigt skär ner på administrationen. Regeringens krav på kommersialisering av forskningsresultat kommer sannolikt att minska på forskingen inom humaniora och kulturvetenskap eftersom det inte är lika lätt att producera konkreta innovationer som inom teknik och medicin.

− Det är självklart att man måste satsa mer på de gynnsamma branscherna, men man kan inte heller bara glömma bort forskning som ger mindre ekonomisk vinst, säger Achrén.

Enligt Kola kunde många forskningsbranscher gynnas av ett mer marknadsdrivet tänkande. Helsingfors universitet stöder forskning av denna typ och en även en del start up-företag som verkar lovande.

Med hjälp av statligt stöd har universiteten byggt en fast bas för grundläggande och långsiktig vetenskaplig forskning. För att forskningsinnovationer ska nå marknaden krävs samarbete med industrin, ett område Aalto varit framgångsrikt inom även internationellt. Tuula Teeri är bekymrad över att finanserna ägnade för samarbetet skärs ner trots att man vill öka den innovationsdrivna forskningen.

− Balansen mellan den användarriktade och långsiktiga forskningen får inte rubbas, säger Teeri.

Regeringen ställer också krav på att universiteten ska profilera sig starkare och bilda både nationella och internationella kunskapskluster. Samarbetet blir allt viktigare för att nå en hög standard på forskning och innovationer.

− Den internationella konkurrensen är stenhård. Vi måste fokusera ännu mer på det som vi är bäst på och skapa något unikt. Annars kan universiteten inte erbjuda något lyft för exportindustrin, säger Teeri.

Aalto har fyra kärnområden och tre tvärvetenskapliga teman. Fler kommer det inte att bli. Teeri hoppas att profileringen kommer att fortsätta genomgående i Finland. Kola instämmer med att universiteten måste profileras starkare.

Då finansieringen tryter är det vettigare för de finländska högskolorna att samarbeta i stället för att tävla med varandra. Universiteten har länge varit ense om att konkurrenterna främst finns utanför Finlands gränser, menar både Kola och Teeri. Det behöver inte utesluta samarbete över gränserna, om en bättre partner finns utanför landet.

Utbildning som exportvara

Regeringen vill exportera utbildning och införa terminsavgifter för internationella studerande utanför EU och EES-området. Det är få länder i Europa som inte tar betalt av studerande från tredje länder. I vissa världsdelar kan avgiftsfri utbildning rentav väcka misstankar om dess kvalitet, menar Achrén.

I våras steg studerande upp på barrikaderna för att motsätta sig avgifterna, vilket enligt Ulla Achrén kan ha berott på rädsla av att kostnaderna i framtiden också skulle gälla finländska studerande. Och det får det absolut inte göra, säger hon.

− Vi har helt rätt att kräva terminsavgifter av utbytesstuderande, precis som man gör i många andra länder. Det finns alltid stipendier och sponsorpengar att hämta ifall man inte har råd. Varje universitet bör ändå ha rätt att bestämma storleken på terminsavgifterna själv, säger Achrén.

Kola håller med om att universiteten ska ha automomi att bestämma vad man tar betalt för och hur mycket. Precis som regeringen anser han ändå att finländsk utbildning är en viktig exportvara.

Jukka Kola försäkrar också att avgifter bara kommer att krävas av internationella studerande.

− Varför ska vi utbilda utländska studerande från rika familjer gratis? Det är motiverat att kräva en avgift av dem som har möjlighet att betala, säger Kola.

Helsingfors universitet säger ja till terminsavgifterna eftersom inkomsterna kan användas för att utveckla utbildningen. Enligt Kola finns det mycket att förbättra inom de internationella magisterprogrammen. Det räcker inte att man översätter undervisningsmaterial, man måste anpassa innehållet och metoderna till att motsvara internationella standarder.

Några stora insparningar kan man inte förvänta sig då terminsavgifterna främst skulle täcka kostnaderna, berättar Teeri. Då terminsavgifterna tas i bruk kommer antalet internationella studerande antagligen att sjunka tillfälligt och stabiliseras på sikt.

− Att konkurrera med internationella universitet på samma villkor kommer att driva upp utbildningens kvalitet. Vi måste ha en enanstående utbildning att erbjuda för att locka utländska studenter, säger Teeri. 

Text: Lilian Tikkanen
Illustration: Ulla Donner

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.