Föräldraledigheten kan bli en het potatis i årets amerikanska presidentval. USA har ingen lagstadgad nationell föräldraledighet, vilket är en bidragande faktor till ojämlikheten på arbetsmarknaden. Progressiva teknologiföretag erbjuder betald ledighet för mammor och pappor, men paradoxalt nog förvärrar detta klassklyftorna, eftersom förmånen främst når en redan bekväm medelklass.
Landet där varje man är sin egen lyckas smed har på många sätt glömt bort kvinnorna. USA är ett av endast tre länder i världen som inte erbjuder någon nationell, lagstagad, betald föräldraledighet, en grundläggande förutsättning för kvinnors möjlighet till arbete och ekonomisk självständighet. Enligt den statliga byrån för arbetsstatistik i USA har bara tretton procent av amerikanska föräldrar möjlighet att ta ut någon som helst form av föräldraledighet. Bland högavlönade är föräldraledighet mycket vanligare än inom arbetarklassen. Många nyblivna mammor väljer att sluta jobba, andra väljer helt bort barn. Det finns knappt någon kultur alls för nyblivna pappor att stanna hemma med sina barn.
Allt är ändå inte becksvart för den som vill se glaset som halvfullt. Flera nystartade företag håller på att skapa frön till jämställdhetsstrategier genom att erbjuda sina anställda betald föräldraledighet. På moderna företag, inte sällan inom teknologibranschen i Silicon Valley, har det under de senaste åren varit en boom av att införa föräldraledighet. Problemet är att den här ledigheten endast når en redan välbärgad övre medelklass.
Facebook pionjär
Sensommaren 2015 meddelade Netflix att företagets nyblivna föräldrar kan ta så mycket ledigt de vill under barnets första levnadsår. Ur ett nordiskt perspektiv är det föga imponerande, men lever man i USA är det en liten revolution. Twitter erbjuder nyblivna mödrar tjugo veckor betald ledighet, Google arton och Facebook sjutton veckor ledighet för nyblivna mödrar. Facebook var för övrigt en av de tidigaste bland teknologiföretagen att erbjuda betald föräldraledighet. Grundaren Mark Zuckerberg meddelade att han själv tar ut två månader föräldraledighet. Facebook har ingen specifik moderskaps- och faderskapsledighet, man talar bara om föräldraledighet. Samtidigt är relativt nygrundade teknologibolag kända för att kräva långa dagar och total hängivenhet av sina anställda. Att som Netflix erbjuda nyblivna föräldrar så mycket tid de behöver betyder inte att arbetstagaren kommer att återvända till samma jobb som förut, eller något jobb alls, för den delen.
Att företagen själva beslutar om ifall, och i så fall hur lång, föräldraledighet de vill erbjuda nyblivna mammor och ibland pappor, kan tyckas passa perfekt in i den amerikanska frihetsfilosofin, men i praktiken innebär det att små företag med mindre omsättning inte har samma möjlighet att erbjuda sina anställda ledig tid med barnen. Föräldraledighet rimmar också illa med den amerikanska arbetskulturen där det är viktigt att åtminstone ge sken av att man jobbar hårt och mycket. Det är inte ovanligt att folk arbetar under semestern och tävlar om vem som går sist hem på kvällen. Delvis beror det här på det svaga arbetsskyddet – som anställd kan du få gå utan minsta förvarning. På de flesta håll är föräldraledighet inte en del av arbetskulturen. En fjärdedel av alla nyblivna mammor i USA är tillbaka på jobb två veckor efter att ha fött barn. Tolv procent tar bara en vecka ledigt. Generösa erbjudanden om betald föräldraledighet låter bra, men få arbetstagare vågar i praktiken ta ut flera månader av ledighet.
I en handfull stater, bland andra Kalifornien, får anställda ta ut tolv veckors ledighet, i andra stater är nyblivna föräldrar helt beroende av sina arbetsgivares välvilja. Bristen på lagstadgad föräldraledighet handlar till stor del om den historiskt starka politiska företagarlobbyn i landet och en rädsla för högre skatter.
Demokratisk agenda
I årets presidentval ligger föräldraledigheten på agendan. Både före och under sin kampanj för att bli demokraternas presidentkandidat har Hillary Clinton lobbat för betald föräldraledighet. Den andra starka demokratiska presidentkandidaten, Bernie Sanders, lyfter ofta upp den nordiska välfärden inklusive betalda ledigheter, vare sig det handlar om semester, sjukledighet eller just föräldraledighet. Om Sanders eller Clinton vinner presidentvalet i november 2016 finns det en chans att nyblivna föräldrar får det bättre ställt i USA. Två av de republikanska kandidaterna, Carly Fiorina och Ted Cruz, har däremot motsatt sig att föräldraledighet skrivs in i lagen. En nationellt lagstadgad föräldraledighet vore ett seriöst steg mot jämställdhet och jämlikhet i USA. Så länge företagen själva beslutar om nyblivna föräldrars möjlighet att stanna hemma med sina barn förblir USA grundläggande ojämlikt.
Text & foto Jeanette Öhman
