På lång sikt ska Finland bli kolneutralt och fram till år 2050 ska Finlands klimatutsläpp minska med 80–95 procent. Den finländska regeringens strategi är att öka användningen av skog. Men nu höjs kritiska röster från miljöorganisationshåll och forskare som överlag hejar på förnybart.
Under de senaste åren har det blivit fart på strategierna som ska leda våra oljeberoende samhällen in i den postfossila eran. Att ersätta fossila bränslen med hållbara alternativ var huvudtemat på den årliga nordisk-baltiska bioenergikonferensen som i år ordnades i Helsingfors i slutet av mars.
Riktningen är klar – de fossila bränslena ska ut. Några röster från regeringen, EU och Globala bioenergiföreningen:
– Nu behöver vi tackla klimatförändringen och stärka vår ekonomiska konkurrenskraft. Skogen kan spela en viktig roll i båda fallen. En smidig övergång till förnybar energi är en nyckelfråga för alla sektorer, sade näringsminister Mika Lintilä i sitt öppningsanförande.
– Finland är en riktig ledare då det gäller decarbonization, sade Giulio Volpi från EU-kommissionen, och konstaterade att Finland redan uppfyller målet för år 2020 med knappt 40 procent förnybar energi.
– De fossila bränslena behöver fasas ut till år 2050 för att nå klimatmålen i Parisavtalet. Användningen av bioenergi ökar globalt men takten är långsam – vi behöver öka våra ansträngningar, sade Remigijus Lapinskas, ordförande för Globala bioenergiföreningen WBA.
Fossilt ersätts med skog
Finlands mål för utsläppsminskningar fram till år 2030 stakades ut i energi- och klimatstrategin som publicerades i november förra året och som godkännas i sommar. Regeringens mål är att öka andelen utsläppsfri förnybar energi till mer än 50 procent under 2020-talet. Här spelar biomassa från skogen en avgörande roll. Målet ska nås genom en ökning av den årliga inhemska avverkningen av stamved från 69 miljoner kubikmeter (i medeltal 61 miljoner under den senaste tioårsperioden) till 79 miljoner. Största delen av trädbränslena ska vara biprodukter från träförädlingsindustrin.
Den ökade användningen av bioenergi välkomnas av branschen.
– Vi ser det som en förnuftig utveckling. Finland har stora reserver av biomassa, och en växande skogsindustri. Restprodukterna som inte utnyttjas som material för bioprodukter kan användas för energiproduktion och ersätta fossila bränslen som fortfarande utgör 38 procent av vår energiförbrukning, säger Harri Laurikka, VD för Bioenergiföreningen i Finland, och konstaterar att utvecklingen dikteras av EU:s energistrategi 2030 och Finlands energi- och klimatstrategi.
Miljöforskare kritiska
Målsättningen att Finland på sikt ska bli klimatneutralt och att klimatutsläppen ska minskas med minst 80 procent fram till år 2050 låter väl som ett lika ambitiöst som nödvändigt mål sedan världens länder enades i Paris kring att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Något som kan tyckas överraskande är att det under våren höjts kritiska röster från forskar- och miljöorganisationshåll.
I slutet av mars väckte en grupp på 68 forskare med insyn i klimat- och miljöfrågor uppmärksamhet genom ett uttalande där de kritiserade Finlands planer på att öka användningen av bioenergi. Det skulle i själva verket äventyra Finlands klimatmål i och med att kolsänkan, det vill säga skogens förmåga att binda koldioxid, därmed minskar, hävdade de. Ur klimatsynvinkel är en minskning i kolsänkan jämförbar med ökade utsläpp. Dessutom skulle ökad skogsavverkning äventyra biodiversiteten i skogarna – redan idag klassas över 800 skogsarter som utrotningshotade i Finland. Ur den synvinkeln är också dagens skogsbruk ohållbart. I stället för ökad avverkning skulle ytterligare skyddsåtgärder behövas för att förhindra att allt från tiotals till över 200 arter dör ut.
”Vi hoppas att det här uttalandet väcker diskussion nationellt och internationellt om hur användningen av trä kan positioneras på nytt så att de stöder de globala klimatmålen utan att äventyra naturens mångfald”, skriver forskarna.
Också Finlands naturskyddsförbund (FNF) har lyft upp hur ökad skogsavverkning minskar kolsänkan.
– Antagandet att bioenergi kan ersätta fossila bränslen bygger på att bioenergi ses som klimatneutralt, trots att Finlands planerade ökning av skogsavverkningen skulle leda till stora koldioxidutsläpp de kommande årtiondena jämfört med dagsläget. Först på längre sikt skulle utsläppen minska jämfört med fossila bränslen, säger Otto Bruun, skyddsexpert vid FNF.
Bruun hänvisar också till att klimatforskare varnar för så kallade tipping points, att ökade utsläpp kan leda till att oåterkalleliga gränser överskrids med oförutsägbara följder för ekosystemen, och att det är avgörande att få utsläppen globalt att minska senast 2030.
Hur svarar bioenergibranschen på kritiken mot ökad användning av biomassa?
– Utsläppen från bioenergi beaktas redan i inventarien över växthusgasutsläpp och Finland har trots det en av de största kolsänkorna i Europa. Frågan är om kolsänkan får minska? Vi anser att kolsänkan i Finland är så stor att den också borde få minska på kort sikt. Men inte hur mycket som helst. Vi måste behålla en betydande kolsänka och ta trovärdiga steg mot kolneutralitet innan 2050, säger Harri Laurikka vid Bioenergiföreningen.
Det handlar alltså om olika syn på hur kolsänkan ska beaktas, vilket just nu diskuteras på EU-nivå. Laurikka säger att flera politiska frågor är kopplade till det här: vilken rätt har Finland att använda sin skog, vad är rättvist jämfört med andra länder, handlar skogsbruket bara om att bekämpa klimatförändringen eller kan den också ersätta fossila material, trygga energiförsörjningen och ge människor en utkomst?
Diskussionen om kolsänkor och utsläpp från markanvändning (LULUCF) på EU-nivå är komplicerad, men i korthet är kommissionens förslag att utsläpp från skogsbruk ska baseras på historia, vilket betyder att förändringar i klimatpåverkan skulle beaktas. Finland driver däremot på att utsläppen fortsättningsvis räknas utgående från planerad skogsavverkning.
Enligt Finlands Naturskyddsförbund finns det två problem med Finlands förslag. Länder överdriver konsekvent sin planerade avverkning och får extra utsläppskrediter. När krediterna används för att kompensera utsläpp inom trafiken eller jordbruket ökar de totala utsläppen. Otto Bruun lyfter upp att en följd av förslaget är att klimatpåverkan från skogsavverkning i praktiken inte beaktas i till exempel Finland – trots att de är ”välbevisade inom vetenskapen”. Att ignorera dem skulle urholka integriteten i klimatpolitiken generellt.
– Det handlar om en stor trovärdighetsfråga för bioenergin. Om man vill ersätta icke-förnybara resurser med skogsbiomassa så bör regelverket fungera, annars har vi ett klimat-trovärdighetsproblem, säger Bruun.
Klimatförändringen positiv för skogen?
Bioenergiföreningen för också fram att skogen i framtiden kan växa snabbare på grund av klimatförändringen vilket skulle leda till att den band mer koldioxid, något som inte beaktas i regeringens energi- och klimatstrategi. Enligt föreningen finns det därmed osäkerhet kring om ökad avverkning leder till en så betydande minskning i kolsänkan som har presenterats i offentligheten.
Finlands Naturskyddsförbund förhåller sig mer försiktigt till klimatförändringens positiva effekter på skogen.
– Det stämmer att kolsänkan varit större de senaste åren, och det är en viktig buffert. Däremot vet vi inte hur klimatförändringen påverkar skogarna i framtiden, kommer de att växa snabbare och hur de påverkas av till exempel skadedjur. Biodiversiteten i skogarna är hotad redan som det är nu, samtidigt som artrikedomen spelar en avgörande roll i skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen, säger Bruun.
Bruun säger att man på vissa ställen kan använda mer bioenergi utan negativa konsekvenser, men att situationen är dålig till exempel i södra Finland. Överlag vill FNF se en förändring i hur de finländska skogarna används. Skogspolitiken bör anpassas så att den stärker biodiversiteten. Energimässigt ser FNF stor outnyttjad potential i biogas.
Energibehov kolliderar med klimatet?
Utgångspunkten är att tackla klimatförändringen. Det talas om nödvändigheten att frångå fossila bränslen, att Finland har stora reserver av biomassa. Å andra sidan höjs varnande röster för minskad biodiversitet och att ökad skogsavverkning i själva verket leder till mer koldioxidutsläpp totalt sett. Och då är vi tillbaka i ruta ett.
Går ekvationen ihop? Kan vi samtidigt tackla klimatförändringen, övergå från fossilt till förnybart – på ett hållbart sätt – och fortsätta leva som förut med allt vad den västerländska livsstilen innebär?
– Det här är ju en fråga som diskuteras väldigt lite, det är ofta starkt fokus på tekniska lösningar med små kostnader som inte märks. Finlands Naturskyddsförbund lyfter fram att vi inte kan fortsätta som förut. Vi måste till exempel minska privatbilismen, det finns helt enkelt inte tillräckligt med förnybara resurser, säger Otto Bruun.
Kunde bioenergibranschen själv ta hållbarhet i ett bredare perspektiv som sin ledstjärna, i stället för att fokusera på tillväxt inom den egna branschen?
– Hållbarhet är självklart en ledstjärna för oss, men vi ser ingen konflikt mellan branschens tillväxt och hållbarhet. Vi har i maj i fjol tagit ställning på EU-nivå för att hållbarheten måste säkerställas. Utöver det kan Finland göra frivilliga åtgärder. Vi funderar nu aktivt på hur vi kunde stödja biodiversiteten bättre. Skogsbranschen är en sektor med många aktörer och ett bra samarbete mellan dessa för att stödja biodiversiteten är viktigt, säger Harri Laurikka vid Bioenergiföreningen.
Hållbarhet är ett ord som ofta används i bioenergisammanhang. Men bioenergi betyder inte automatiskt hållbarhet. Många frågor kvarstår. Vilken roll ska bioenergin ha i övergången från fossilt till förnybart? Vad är hållbar användning av bioenergi? Och i ett större energiperspektiv: kan planeten förse oss med vad den västerländska livsstilen kräver då energirika fossila bränslen spelar en allt mindre roll? I vilken grad är vi villiga att minska energianvändningen – utöver energieffektivisering – det vill säga ändra vår livsstil?
Text & foto Tina Nyfors
Källor: Statsrådets redogörelse om nationell energi- och klimatstrategi fram till 2030, Forskaruttalande (http://bios.fi/julkilausuma),
